lilla-My
Kvinna ·
Brösten, 275 cc snart två år
Hej finisar. Tyckte att en liten uppdatering var på sin plats, inte minst för min egen skull. För några månader sedan mådde jag mycket dåligt över operationen. Det kändes så onödigt och fel att jag opererat mig. Nu har jag kommit igång mer regelbundet med min träning igen och känner mig gladare och rakare i ryggen. Jag trivs mer, om än inte 100%, och tycker att brösten är ok. Fortfarande tycker jag att de är för stora för mig, men de mjuknar för varje månad och i och med att de hänger till sig lite så känns de lite mindre fejk och klumpiga. Jag har 275 cc och hade i princip ingen vävnad innan. Jag har idag 65E i bh storlek och visuellt B-C skulle jag tro. Jag hade 70AA (65A) innan op. Nu är ju brösten snart fyllda 2 år och jag kommer aldrig, trots mina jobbiga känslor kring dem, operera mig igen. Men jag skulle inte gjort om valet att operera mig om jag fick chansen att välja igen. Det var inte värt det, för mig, helt enkelt.
Sortera efter
AlexC
Kvinna ·
Doris77
Kvinna ·
Jättefina bröst och jag skulle aldrig trott de var "fejk" om jag sett dem på tex stranden :) Grattis!
Chibi
Kvinna ·
lilla-My
Kvinna ·
Hej tjejer!
Jag känner mig i brösten mer utlämnad (uttittad), tillgjord... Vill ogärna ha kläder som framhäver brösten. Känner att pengarna jag sparat kunde gått åt så mycket annat, viktigare. Jag blev inte lyckligare, stoltare med bröst. Jag blev inte bekvämare i mig själv, livet förändrades inte alls.
Men! Jag lider inte heller. Har full känsel i brösten och kan gå/springa/styrketräna utan att de märks av. Har inte ont när jag är utan bh och jag kan använda alla mina gamla kläder. Så några fysiska problem har jag inte.
Tack för era fina ord. Jag råder ingen att avstå en operation men för mig var det inte rätt val.
AlexC
Kvinna ·
Chibi
Kvinna ·
Tack för att du vågar dela med dig av din historia o att du vågar säga att det inte varit en dans på rosor.
Jag tänker mycket själv på just det där med hur psyket kommer reagera på att helt plötsligt fått två nya kroppsdelar. Anledningen till att jag vill göra en bröstop är att jag hoppas det kommer kunna hjälpa mig en bit med min självbild och att jag för en gångs skulle kommer få en känsla av symmetri av min kropp. Från där jag är idag, oopererad, tror jag ju att det kommer kunna hjälpa mig en liten bit på vägen. Men jag har också tänkt på och oroat mig för att "nya dilemman", ungefär som det du berättar om, kring min kroppsuppfattning kommer uppstå. Jag tänker att risken kanske finns att jag blir annorlunda behandlad av folk i min omgivning, eller att jag kanske själv börjar bete mig på ett annat sätt eller blir en annan person (skulle mitt psyke palla det liksom?).
Har du upplevt att du blivit bemött på ett annorlunda sätt efter att du genomförde din operation?
lilla-My
Kvinna ·
Tack för att du vågar dela med dig av din historia o att du vågar säga att det inte varit en dans på rosor.
Jag tänker mycket själv på just det där med hur psyket kommer reagera på att helt plötsligt fått två nya kroppsdelar. Anledningen till att jag vill göra en bröstop är att jag hoppas det kommer kunna hjälpa mig en bit med min självbild och att jag för en gångs skulle kommer få en känsla av symmetri av min kropp. Från där jag är idag, oopererad, tror jag ju att det kommer kunna hjälpa mig en liten bit på vägen. Men jag har också tänkt på och oroat mig för att "nya dilemman", ungefär som det du berättar om, kring min kroppsuppfattning kommer uppstå. Jag tänker att risken kanske finns att jag blir annorlunda behandlad av folk i min omgivning, eller att jag kanske själv börjar bete mig på ett annat sätt eller blir en annan person (skulle mitt psyke palla det liksom?).
Har du upplevt att du blivit bemött på ett annorlunda sätt efter att du genomförde din operation?
Nej, jag upplever inget annorlunda bemötande efter operationen. Jag är nog samma människa som innan också. Allt är som innan förutom viss osäkerhet som inte fanns på det sättet innanoch 40 000 kr fattigare.
lilla-My
Kvinna ·
AlexC: Mina barn är idag 7 och 4 år gamla, de var 5 och 2 när jag opererades. Jag tror inte att det var barnen som påverkade mig, inte heller någon speciell mognad eller liknande. Jag fick bara inte den förväntade "känslan" av operationen, och har pendlat upp och ner i vad jag tycker om mina bröst. Jag hatar dem inte, men jag tycker att de är onödiga. Förutom att jag känner mig obekväm i bikini och tajta kläder så passar dessutom inte xs (32/34) inte lika bra längre på grund av brösten. Jag trivdes nog bättre i mina platta ammade bröst som inte var något för världen. De var ju "jag".
AlexC
Kvinna ·
AlexC: Mina barn är idag 7 och 4 år gamla, de var 5 och 2 när jag opererades. Jag tror inte att det var barnen som påverkade mig, inte heller någon speciell mognad eller liknande. Jag fick bara inte den förväntade "känslan" av operationen, och har pendlat upp och ner i vad jag tycker om mina bröst. Jag hatar dem inte, men jag tycker att de är onödiga. Förutom att jag känner mig obekväm i bikini och tajta kläder så passar dessutom inte xs (32/34) inte lika bra längre på grund av brösten. Jag trivdes nog bättre i mina platta ammade bröst som inte var något för världen. De var ju "jag".
lilla-My
Kvinna ·
AlexC: Mina barn är idag 7 och 4 år gamla, de var 5 och 2 när jag opererades. Jag tror inte att det var barnen som påverkade mig, inte heller någon speciell mognad eller liknande. Jag fick bara inte den förväntade "känslan" av operationen, och har pendlat upp och ner i vad jag tycker om mina bröst. Jag hatar dem inte, men jag tycker att de är onödiga. Förutom att jag känner mig obekväm i bikini och tajta kläder så passar dessutom inte xs (32/34) inte lika bra längre på grund av brösten. Jag trivdes nog bättre i mina platta ammade bröst som inte var något för världen. De var ju "jag".
Me_2_
Kvinna ·