Bröstvänner från Norrland?

Jag är också norrlänning och ska operera mig på polarkliniken, dock inte förän i September. Men än så länge har jag bara goda erfarenheter av dom! Har dock hört att vissa som får komplikationer har haft lite problem med kliniken efter op. Jag anser att risken för de svårare komplikationerna är så pass små att jag riskerar att opa mig där ändå, Anders gör verkligen mycket fina bröst! Har även en bekant som fixat en massa problem från en tidigare bröst-op hos honom. Så han kan sina grejer! :) 

Vad kul! Jag har oxå läst mycket om Anders, han verkar kunna sin sak väldigt bra. Har även sett samma sak som dig att många verkar få komplikationer men jag tänker att det är procentuellt högre del av de som får komplikationer som söker sig till olika forum jämfört med alla det har gått bra för. Inte för att man ska tänka att "sånt händer bara andra, inte mig", men tror endå att man kan ta det med en nypa salt. Du kan ha rätt i det du säger.. Jag tänker att det är färre i norra Sverige som (iaf öppet) opererar brösten och därför känns det främmande och skrämmande för många. Till exempel mina föräldrars enda informationskälla innan jag började prata om det var media där opererade tjejer antingen framstår som korkade bimbos eller de tjejer som det har gått väldigt dåligt för, de som opererat sig i Polen för en billig peng.. Jag kan självklart ha fel med att fler i söder opererar sig, det är väl lite av en fördom från min sida...

Jag funderar på att operera mig på Läkarhuset i Norr i Umeå. Ska på konsultation i september. Någon som har erfarenhet av Cajander?

Joo absolut, om man tänker på hur många det är som opar sig så är det en väldigt liten % som får problem, det måste man ju komma ihåg.

Jag fick panik när jag läste om någon som haft otur med Anders och funderade på att ändra klinik, sen kollade jag runt på forum med folk som blivit nöjda med honom och på personer som haft problem med andra kirurger och då kändes det bättre, haha. Det är ju trots allt en risk att operera sig, det vet man redan innan, och kirurgerna kan inte trolla, det blir inte perfekt alla gånger.

Det är självklart alltid jobbigt att få kompilationer, men när man är så pass ung som jag är så ligger inte ekonomin på topp och därför tror jag att jag blir extra nojig över riskerna.. Att ha realistiska förväntningar är såklart väldigt viktigt och inte tro att kirurgerna är trollkarlar som du säger, tror att mycket kan ligga i det. Haha jag missförstår dig rätt, förstår precis vad du syftar på! Många tror att man på någon sätt försöker fixa insidan genom att operera utsidan, vilket kan vara korrekt i vissa fall men absolut inte i alla. Jag har diskuterat detta fram och tillbaka med min familj och vänner i över ett år nu och jag tror att de börjar förstå mig lite bättre om varför jag vill göra detta.. Hur många har du valt att berätta det för och hur har de reagerat..?

Joo, jag har också nojjat över risker/pengar. Som det ser ut nu så har jag inte råd att fixa eventuella komplikationer. Har redan lånat för att kunna betala operationen och vill gärna inte låna mer.

Jaa ellerhur. Jag tror folk har svårt att förstå att man gör det för sin egen skull och inte för att "locka" folk att kolla på en.

Det är ju härligt! Sina närmaste vill man ju gärna ha med på tåget snarare än att de ska gå emot en. Jag har berättat för mina föräldrar, min bror och syster och min bästa vän. Min mor har själv opererat sig förra året så min familj tog det mycket bra, vi alla är väldigt öppna för saker så jag var inte nervös att de skulle reagera dåligt, och min kompis blev avundsjuk för hon vill också operera sig. Så jag har bara stöttande åsikter runt om mig!

Vad är det du är onöjd med? Olika stora, små, för stora, tubulära? Om jag får fråga, du behöver självklart inte svara om du inte vill!

Såg även att du håller på gå ner i vikt, vi verkar ha mycket gemensamt! 👍

Jag kommer förhoppningsvis att ha nog mycket att kunna betala rätt ur egen ficka, men det är såklart fortfarande en väldigt stor del av mitt kapital just nu... Jag har också en väldigt öppen familj om det mesta men just detta ämne är de väldigt efter i.. Pappa kan absolut inte få in i sitt huvud att jag vill göra det för mig själv och inte för att "fler killar ska vilka ha mig".. Blir så less men jag hoppas att han kommer förstå med tiden.. Jag har hela mitt liv varit överviktig (eller storväxt som mamma alltid har påstått) men jag har aldrig brytt mig särskilt mycket föräns jag kom i puberteten. Då började jag jojjobanta med halvårs intervaller ungefär vilket har tagit ganska hårt på min kropp. Jag har alltid lyckats gå upp mer än jag gått ner men nu har jag lovat mig själv att gå ner till 60-talet igen innan jag får opa mig. Mina bröst är egentligen inte jättesmå, jag har helt okej med volym men under en väldigt stor yta, de är väldigt breda och sitter ganska långt från varandra. På grund av min jojobantning har även brösten stannat lite i formen.. Brukar kalla dom för trekantbröst i brist på bättre ord, men de ser ut som de flesta ~12åringars bröst då de just har börjat utvecklats, ganska trekantiga i formen if that makes any sence.. De är även lite asymmetriska.. känns kul att hitta någon som är i typ samma situation haha! Hur ser det ut för dig själv?

Förhoppningsvis kommer han förstå så småning om, kan tänka mig att det är extra känsligt för pappor när deras relativt unga döttrar vill göra brösten större. Var rädd att min pappa skulle reagera lite likadant men han tog det bättre än förväntat.

Här har du en till norrlänning som opererat sig :) Jag valde polarkliniken och har varit rätt nöjd med det valet, att jag skulle få problem efteråt är ju inget man hade kunnat förutspå och det kan nog hända oavsett klinik. De flesta gångerna går det ju faktiskt bra :) Och den här bimbostämpeln är inget jag märkt av då det överhuvudtaget inte är någon som märkt att jag opererat mig. Att det finns flera kliniker bara i Umeå som gör bröstförstoringar är ju ett tecken på att det är vanligare än man tror.

Jo även jag har haft riktigt ordentliga festperioder och det har kroppen verkligen tagit stryk av... Wow 27 kg är en riktig bedrift, bra jobbat! Runt 60~65 är min drömvikt också, men jag försöker att inte ställa så höga krav på mig själv från början för jag vet av erfarenhet att det inte brukar gå så bra då... Inte så konstigt att vi har samma målvikt då vi är exakt samma längd haha ;) Mina har exakt den där strutformen! Min mor har alltid sagt att de kommer gå till sig men jag har väntat på de i snart fem år (kom tidigt i puberteten) och jag är trött på att vänta.. Sen har jag alltid tyckt om stora bröst så jag tänker som dig, varför inte slå två flugor i en smäll och fixa både snyggare och större! Jag har kollat på det där med tubulära bröst men som jag förstår det är den mer än missbildning än underutveckling som jag skulle säga är problemet i mitt fall. Jag har lite underpool på ena men nästan ingen alls på andra bröstet...

Då var det Anders som opade dig eller..? Vad fick du för uppfattning av honom? :) Helt sant att komplikationer sker slumpmässigt oavsett hur duktig kirurgen är, men jag blir nog lite nojjig även fast jag vet de haha..du har helt rätt att det är fler än man kan tro, jag tror att många väljer att inte berätta för hela sin omgivning...

Jaa alkohol är ju tyvärr inte det bästa för kroppen.. Tack så mycket! Nej, jag har en tendens att ställa alldeles för höga krav också blir man less/ledsen när det inte går som man vill också ger man upp istället. Nu använder jag mig både av logik och delmål gällande viktnedgången, blir så galet mycket lättare då :) Haha nej jag tänkte på det;) Jag hoppades också att det skulle gå till sig med tiden.. men där vid 18-19 kände jag att har det inte hänt nu kommer det inte hända!

Jajamensan, det var Anders :) Har bara fått bra uppfattning om honom när jag träffat honom, väldigt lugn saklig och trygg. Däremot tycker jag han är lite kort via mail, men det är kanske oväsentligt egentligen. Nej jag har bara berättat för min sambo och en kompis. Är ingen som märkt/eller frågat något hitintills iaf :)

Samma här, har även små belöningar för varje delmål så man får ännu bättre motivation. Det känner jag också och mitt jojjobantande är en ganska logisk orsak till varför mina bröst är underutvecklade och det ut som de gör... När jag lyfter på armarna kan jag få väldigt fin form på mitt vänstra bröst (vänster är det större även på mig) men inte på det högra... Hoppas att formen blir bättre om jag får bort lite fett runt om men det högra bröstet har jag lite gett upp hoppet på... Det låter lovande! Med tanke på att vi är ganska unga och inte har allt för stora bröstbrister har vi ganska bra förutsättningar, så jag känner mig hoppfull om att få brösten jag alltid drömt om,vill bara att kroppen ska matcha, därav pågående viktnedgång..!

Jaa, kanske är så. Dock har jag läst att det inte ska ha någonting med sånt att göra utan att både underutveckling och liknande saker beror på otur, inte vikten. Men man kanske ökar risken för det pga olika hormonrubbningar man kan få av olika dieter!