Bukplastik med små barn hemma?!

Hej! Jag undrar lite samma som du när man kan lyfta/bära (ta hand om sitt barn igen), jag har en blivande tvååring och gjorde min op den 9/10. Jag har dock förberett mannen på att han kommer att få fortsätta att både hämta och lämna på förskolan året ut, och ta hand om alla tunga grejer hemma till dess att jag är tillräckligt okej för att undvika eventuell komplikation/skada. Jag skulle säga att om du bara har stöd av mannen eller annan nära som kan ta hand om barnet och alla tunga grejer till dess att du mår bra så är en op inga problem oavsett barnets ålder (dock skär det i mammahjärtat att inte kunna närvara på samma sätt nu under läkningsprocessen!).

Tack för ditt svar! Hur känner du dig nu? Är du nöjd? Har du fortfarande mycket ont?

Jag vet inte ännu om jag är nöjd (vågar inte titta ordentligt innan det har läkt) men oavsett om jag blir riktigt nöjd eller ej så är jag säker på att slutresultatet kommer att vara bättre än originalet som var innan. =) Jag har fortfarande ont, men det är inget som jag inte står ut med (och jag har låg smärttröskel). Det värsta är nästan att magen är som bortdomnad, och att jag får mer eller mindre panik om jag råkar röra vid magen på grund av den känslan. Sedan svider/bränner det i vissa delar av operationssåret samt att nysa och skratta är för mig lika med döden i några sekunder tills musklerna slappnar av igen. Jag är även ganska stel men det har jag nog främst mig själv att skylla, man måste ju försöka att röra sig och göra lite små övningar med jämna mellanrum för att mjuka upp kroppen igen efter operationen. Jag kan iaf nu drygt 2,5 vecka efter op ligga helt raklång i sängen utan kuddar under ben och rygg, och gå rakt åtminstone en liten stund innan rygg och axlar faller ner som en båge =) När har du din operation?

Stackare det låter hemskt. Jag har en operation planerad till början av nästa år, men börjar nästan ångra mig... navelbråcket kan jag få opererat på vanligt sjukhus. Anledningen till att jag vill sy ihop magmusklerna är för att bli stabilare och starkare i kroppen. Medan de är delade kan jag ju inte träna dem vilket gör att jag också blir svagare i ryggen. Jag har fortfarande foglossning och har fått höra av sjukgymnaster att jag måste träna de inre nedre magmusklerna för att få ihop dem, men enligt kirurger går det ju inte att få ihop dem med träning.. Rent utseendemässigt är magen ok, jag skulle inte ta bort något fett eller extra hud. Jag hade ju tänkt vara sjukskriven 2 veckor max 3, men om det inte går att stå rak går det ju inte.. hur länge är du sjukskriven?

Ja, innan man planerar en op av magmusklerna så borde man ha försökt att ”träna ihop dem”. Jag använde mig av en mammamage-app i kombination med annan träning, men mina magmuskler lyckades ändå inte hitta tillbaka till varandra. Har du följt något specifikt träningsprogram under en längre tid för att få ihop dina magmuskler? Jag förstår att du känner oro, för det är ett stort ingrepp och man kan aldrig i förväg veta hur ens egen återhämtning kommer att se ut. 6 veckor blev jag sjukskriven, jag går dock i skolan nu, men min läkare grundade min sjukskrivning på att jag i vanliga fall arbetar som undersköterska. Om du har ett stillasittande arbete så tror jag att det räcker med 3 veckors sjukskrivning om du bara läker fint och försöker att vara aktiv så fort som möjligt efter operationen (i den mån kroppen klarar/orkar!). Jag själv märker en stor skillnad idag jämfört med för två dagar sedan, då jag idag har varit uppe i över 6 timmar i sträck med en hyfsat rak kroppshållning under hela tiden, jag har tagit smärtstillande kan tilläggas (alvedon 500 mg). Vet du hur stor delning du har i magmusklerna?

Ja jag har gått hos flera sjukgymnaster, och mammamagetränare, sen har jag inte tränat stenhårt får jag erkänna, men ganska mycket emellanåt. Detta under tio års tid så jag är lite trött på det hela.... de är inte jättedelade, men 3-4 cm och navelbråcket är så pass stort att jag kan få operation på vanligt sjukhus. Ja jag kan sitta still på jobbet. Vad bra att det känns lite bättre!

Då så, då har ju även du försökt med flera åtgärder för att det ska läka ihop ”av sig själv”, och du är liksom jag en av dem det inte funkar för. Jag hade med 4 cm och det var tillräckligt besvärligt för min del, jag tror inte själv att det är så ”bara” med en liten delning, vilket man ofta kan få höra av andra utan besvär. Det är dock viktigt att komma ihåg att man måste börja träna igen efter en operation, musklerna blir inte starka och hållbara av sig själv eller av en operarion, utan de måste tränas i styrka ock uthållighet. Jag ser fram emot att äntligen kunna komma åt musklerna och kunna träna på rätt sätt i fortsättningen och det hade inte gått utan en operation för min del. En delning på 4 cm kan man få åtgärdat från landstinget det med tror jag om besvären är påtagliga och det är journalantecknat mm. I ditt fall borde det vara möjligt att få då du har varit hos sjukgymnast flertalet gånger och de för ju journalantecnkingar. Det känns ju onödigt att behöva genomlida två operationer och återhämtningstider om man kan göra allt under en op??

Skönt att höra att en mindre delning kan ge problem, är så sjukt att det inte tas mer på allvar med alla problem kvinnor tvingas genomlida, och leva med i samband med graviditeter och förlossningar.... även mycket mycket värre saker än det jag drabbats av. Jag kommer inte att göra två olika operationer utan gör det därför istället privat alltihop på en gång. På det vanliga sjukhuset sa de nej till att sy ihop magmusklerna och tyckte inte det behövdes. Den läkaren sa att det var en ”för stor operation att göra med min lilla delning och att vid en så stor operation måste man sövas och ligga kvar på sjukhuset”. Det vet jag ju, ha ha. Han sa även att de för att sy ihop magmusklerna gör ett vertikalt snitt över hela magen från revbenen och ned till nedanför naveln! Lät inget vidare! OM mina foglossningsproblem verkligen blir bättre av att magmusklerna går ihop och av att jag sen tränar upp kroppen vet jag inte, men jag hoppas på det. Jag ser också fram emot att sedan långsamt kunna börja träna och bli starkare. Jag tänker att jag gör det som en investering för att min kropp förhoppningsvis ska hålla lite bättre i längden - istället för att typ renovera badrummet renoverar jag mig själv. Det märkliga med den privata kirurgen var att han sa att det inte finns några inre magmuskler, medan sjukgymnaster och två MammaMage-tränare pratat om dem. Känner du dig fortsatt bättre?

Ja det är sannerligen en stor operation, men vad fel det känns att få det som svar av sjukvården. Att ha några veckors smärta och obehag för att man blir ”lagad” är väl bättre än att fortsätta ha smärta och obehag resten av livet? Däremot kan jag förstå om de säger nej på grund av att man är en riskpatient, där en narkos och operation är farligare att genomföra än att besvären kvarstår. Ja själva operationsutförandet har jag försökt att tränga bort så gott det går, men jag vet ju att de gör/har gjort ett långt snitt från höftben till höftben, lyft upp allt för att komma åt att sy magmusklerna hela vägen uppifrån och ner, samt att de sträckte ut och gjorde nytt hål för naveln på mig,så jag har ett snitt runt naveln och ner till det långa snittet längst ner på magen. Jag tror att det är på grund av det där ”lyftandet” av huden på magen som gör att känseln är borta där för tillfället... Nu blev jag med förvirrad, men de inre magmusklerna kanske bara är en benämning som används av oss ”vanliga” när vi menar de raka magmusklerna? Känner du dig trygg med kliniken som du preliminärt har bestämt dig för att genomföra operationen på? Ja, jag är fortsatt bättre. Igår tvättade jag iaf två maskiner själv (tog en evighet, men ändå!), ”dansade” lite lätt med minstingen och kunde sedan sitta ner på golvet och ha lillen i famnen och kramas. Det var efterlängtat från bådas håll vill jag lova, så om du ska genomföra operationen så finns det hopp för att du faktiskt ska klara dig ganska så bra efteråt. Dock inga tunga lyft eller häftiga rörelser!

Åh vad mysigt med lillen. Ja det är obehagligt att tänka på operationen och vad de gör, men på landstings-sjukhuset sa de alltså att skulle sprätta upp åt andra hållet, på höjden, längs med hela delningen! Har du fått ett nät vid naveln? Jag är faktiskt även lite rädd att t o m dö vid operationen, allra mest för mina barns skull(!!). Men egentligen litar jag på kliniken: Akademikliniken.

Ja den där dödsångesten hade jag med, men jag tror inte att läkarna skulle vilja operera en om man var en högriskpatient med tanke på att ett eventuellt dödsfall skulle leda till dålig publicitet för kliniken. Aha, de har ett helt annat sätt att jobba på med andra ord, kanske för att de inte prioriterar ett estetiskt resultat utan endast fokuserar på ”problemområden”?? Hmm...nät vid naveln? Nej det är inget som jag vet något om iaf...men är det inte främst efter att ett bråck lagas som de lägger ett nät för att förhindra ett nytt bråck?

Skönt att höra att det inte bara är jag som tänker så, smiley. Jag tänker ändå att det är en stor operation och att jag hört om tjejer som dött vid ”bara” bröstoperationer, men inte i Sverige. Jag har fått fylla i ett papper att jag är frisk, men vad vet jag? De lyssnade inte på hjärtat eller kollade nåt annat. Jag tänker också att något kan gå fel även om jag är frisk.. men samtidigt tror jag ju att klinikerna här är bra och har koll. Jag har navelbråck och kommer få ett nät. Har du fått något att smörja magen och såren med eller rekommenderade de något att sen smörja ärret med?

Förstår din oro till fullo...Det är inte lätt att besluta sig vare sig om man ska genomföra operationen eller om man ska avstå den, på grund av den rädslan. Nej, jag fick inga andra rekommendationer förutom att tejpa i 3 månader. Det är så olika med allt, läste senast häromdagen inne i forumet om att man ska tejpa i ett år eller så länge man orkade, och att många växlar mellan att tejpa och smörja efter cirka 3 månader. Jag Tejpade iofs inte mer än 3 månader vid min första bröstoperation (för 10 år sedan!), och de ärren blev tunna och fina. Men nu är jag dock äldre än vad jag var då och har nog inte lika bra läkningsförmåga så man kanske ska lyssna till de med erfarenhet i forumet istället och tejpa/smörja så länge man orkar.

Aha ja då verkar det bäst att tejpa. Vi bestämde igår att min man ska vara ledig 3 veckor efter operationen, mest föräldraledigt, så det känns bra. Hur känner du dig nu?