Dumpad/avvisad pga implantat?

Jag har ju ganska stora bröst från början, är ganska sprallig och glad vilket gör att många dömt mig direkt som "lite blåst". Är faktiskt lite trött på att ofta få höra "men du är ju smart" haha vet inte om man skall skratta eller gråta åt det. Så för min del får folk tycka vad de vill om mig och mina bröst, själv dömer jag INGEN efter vare sig bröststorlek, klädstil eller hårfärg. Det är bara fördomsfulla osäkra människor som gör det, och om nu någon kille väljer att dumförklara dig för att du vill ha de bröst du trivs med, oavsett om de är naturliga eller ej, så säger det mer om killen än om dig. Antingen får min kille ta mig precis så som jag tycker om mig själv, eller så letar jag vidare för då var han inte rätt person för mig. Va fan det är väl mig han skall vilja ha, inte mina bröst.? ;)

Angående att informera innan så tänker jag så här: Jag färgar ju håret, men det skulle aldrig falla mig in att informera en eventuell framtida date om att "du vet väl att jag inte är blond naturligt?". Om personen frågar, visst, men till dess är det min ensak och ingen annans.

Jag upplever att brösten inte är så viktiga för killar. Jag har tre killkompisar i åldrarna 30, 41 och 55 där alla de oberoende av varandra sagt att det sexigaste med bröst är kvinnan som bär dem och att hon gillar sig själv och sin kropp. Så jag tänker att om jag äntligen vågar visa mig utan bh och inte håller på och krånglar med massa konstiga ställningar för att inte hänget ska synas så utstrålar jag mer av den jag vill vara och den kvinnan som jag vill att han ska fall för. Då spelar det ingen roll om det är fett eller silicon i påsarna. Kanske inte svaret på din fundering, men så går mina tankar. Dessutom, med ditt lugn och seriositet så kommer du kunna stå för dina bröst och fortfarande framstå som den du vill framstå som, övertygad om det.

Candycane tog ju upp en intressant sak. Att killar kanske inte vet om att det finns fler typer av tjejer som har silicon. Att den där steriotypa bilden av en som är opererad finns bara för att de som vill synas kanske talar om det, medan vi andra vanliga dödliga som kanske vill ha ett mer naturligt resultat för vi vill fylla på det som förlorats eller alldrig funnits där eller ätits upp av små hungriga bebisar, på oss märks det inte lika tydligt och vi kanske inte berättar att vi opererats.. Nu menar jag inte att man ska berätta bara för att slå ett slag för den vanliga silicontjejen.. Jag vet nog inte ens själv vad jag menade med detta riktigt utan konstaterar egentligen bara fakta som alla här redan vet.. Helt meningslöst :)

Pygme tycker det var en bra reflektion. Själv är jag en sån person som alltid försöker avstigmatisera saker, men det får ju vara upp till var och en hur man vill göra förstås. :) T.ex. har jag varit öppen mot vänner och bekanta ang att jag åkte på en förlossningsdepression och gått på antidepressiva. Då visade det sig plötsligt att det inte var så ovanligt som jag trott. Jag kommer givetvis inte trycka upp brösten i ansiktet på vem som helst bara för att, men jag kommer heller inte mörka det. Jag står för mina val och har folk problem med det så är det just deras problem. :) Men återigen, det är givetvis upp till var och en hur man vill göra. Det jag nog ville få sagt med detta är nog, Berätta om du vill, berätta inte om du inte vill, alla äger den rätten. Men om man vågar dela med sig så kommer man märka att folks reaktioner oftare är positiva än negativa. :) De flesta har dock egna områden de önskar de vågat ändra på, kanske din berättelse får dem att våga ta steget. Vi förtjänar väl alla att känna oss fina?

Ja vi får helt enkelt respektera er "doldisar"... ;))

Jag tror att de flesta killar inte alltid ser skillnad på äkta och silikon, inte lika bra som vi tjejer (särskilt vi som funderat på operationen själva och detaljstuderat bilder). Tror inte känner skillnad alltid heller iallafall inte på de mjukaste implantaten. Har en kompis som gjorde bröstförstoring när hon var 20, träffade en kille nåt år efter och berättade först när de var gifta tio år senare och han trodde inte på henne, han hade aldrig ens anat något. Ett annat exempel är min kusin som har stora naturliga bröst och de ser ut som stora naturliga bröst gör med häng och absolut inte som silikonbröst. Hon har fått frågan massa gånger från killar om hon har silikon. Sen alla gånger man hört killar som bara "vaaa har hon silikonbröst??? Det hade man aldrig kunnat tro" om exempel skådespelerskor eller modeller där det är helt uppenbart. Minns på mitt förra jobb när vi satt i fikarummet och nån läste högt ur en skvallertidning att alla tjejer (huvudkaraktärerna) i Vänner hade silikon, blev alla killar i rummet helt förvånade och "nej det har de verkligen inte! Möjligtvis Rachel men troligen inte ens hon heller". Iof har ju ingen av dem jättesillisar men min slutsats är att killar har jämfört med oss tjejer ganska dålig koll på hur silikonbröst ser ut och ser inte alltid skillnad. Därför vore det ju också jättekonstigt med en kille som man börjar dejta och som accepterar (och gillar) en som man är, plötsligt skulle ändra uppfattning den dan han får känna under blusen.. Särskilt om han inte märker skillnaden själv innan man säger nåt. Nu har ju jag inte opererat mig ännu så jag vet ju inte av personlig erfarenhet hur bra koll killar har på hur sillisar känns, men tror generellt sett de inte har så stor koll som man tror. Men skulle man snubbla över en kille som dömer en eller inte accepterar en för att man opererat brösten så har han säkert stora problem i andra situationer också och inget att satsa på ändå..

Pygme, det vore ju toppen! :D Så kan vi både föra statistik samt att du kanske kan lägga upp en lista här på pof på de killar som inte gillade att det var silikon, så vi andra vet vilka killar vi ska hålla oss undan från o slipper göra om samma misstag! :) Skämt åsido, vore intressant att veta hur vanligt det är att killar faktiskt märker skillnad. :)