Pipilotti
Kvinna ·
15 okt, 2018
Extrem spruträdsla, hjälp någon!
Hej, om lite mer än 1 månad ska jag opereras på AK i Stockholm men är absolut livrädd för momenten inför operationen... Är både rädd för narkosen men mest undrar jag hur jag ska klarar av att sätta in nålen i armvecket :(. Jag ska få lugnande när jag kommer in men ändå orolig för att detta inte ska verka tillräckligt på mig. Är det någon som kan berätta om sina upplevelser inför operationen och om/hur effektiv den lugnande medicinen verkade på er? Sätter man alltid in nålen när man ligger på operationsbordet eller kan man få den insatt tidigare (så att man slipper göra en scen framför kirurgen och alla...), och får man ha embla kräm i armvecket? Sitter nålen/slangen kvar när man vaknar upp eller tar dom ut den när man ligger nedsövd? Vore tacksam för era svar, är så himla orolig för detta :(...
Sortera efter
absolutlyA
Kvinna ·
21 okt, 2018
Pipilotti
Kvinna ·
21 okt, 2018
Jag pluggar till syrra och kan tänka mig att dom säkerligen kan sätta nålen innan även om det inte är så det brukar göra. Borde inte finnas nå hinder alls för det. Om du har fina synliga kärl kommer dom bara sticka dig en gång, om man sticker fler gånger finns det en anledning till det tex. om du är svårstucken har svåra kärl etc. Är det själva sticket du är rädd för eller hur det känns att bli stucken? Finns ju tex emlaplåster som man kan köpa på apoteket om det är att du tycker det svide/gör ont. Sådana använde jag jämt när jag var barn för då var jag väldigt stickrädd. Hoppas allt går bra för dig och stort lycka till =)
Jessiedi
Kvinna ·
21 okt, 2018
Skönt att de söver dig innan! Tabletterna jag fick blev jag yr av och balansen påverkades en del. Var liksom lite avtrubbad men tårarna rann på operationsbordet när jag lagt mig och de skulle sätta nålen. Personalen var väldigt bra och ställde frågor om familjen för att distrahera mig och lugna stressen så kändes ändå ok. Lycka till!
Åh vad jobbigt :/ yr hjälper ju inte direkt, hade hoppats på att man blev lugn och avslappnad istället. Okej vad skönt att det gick bra ändå! Minns du hur länge efter att man lägger sig på operationsbordet som man blir sövd?
Ellas
Kvinna ·
14 jan, 2020
Pipilotti
Kvinna ·
14 jan, 2020
Är så nyfiken - hur gick operationen sedan Pipilotti? Jag är också galet nålrädd och är mer rädd för pvkn än själva operationen... Behöver alltid ligga ner på en brist för att inte tuppa av på vårdcentralen när jag behövt ta blodprover
Ellas
Kvinna ·
16 jan, 2020
Är så nyfiken - hur gick operationen sedan Pipilotti? Jag är också galet nålrädd och är mer rädd för pvkn än själva operationen... Behöver alltid ligga ner på en brist för att inte tuppa av på vårdcentralen när jag behövt ta blodprover
Hej Ellas!
Jag förstår verkligen din rädsla, vilket säkert framgår av denna tråd hehe... Sammanfattningsvis så satte dom nålen innan jag hamnade inne i op-salen, hade Emla men tyckte det kändes ändå och var lite panikartad känsla först att den liksom skulle sitta kvar (eller slangen rättare sagt) så jag fick ett riktigt sånt där blodtrycksfall och fick luta mig tillbaka i sängen en stund. När dom sen tejpat handryggen och vi var redo att gå in i OP-salen så var den där obehagliga känslan helt borta. Tänkte inte mer på slangen efter det, och jag kan väl säga att så mycket annat tar över efter det så man hinner liksom inte fundera på om det känns lite obehagligt, känns ärligt talat ingenting endast tejpen som spänner lite.
Sen efter op så mådde jag väldigt dåligt av morfinet trodde dom. Kunde varken kissa eller äta och när det gått omkring 8 h så bestämmer dom att både sätta om en ny nål i andra handen med dropp, och sätta in en kateter, och alltså har jag vetat detta innan, åh herregud... Men allting gick så himla himla smidigt och bra och man är bara så tacksam för alla som försöker ta hand om en på bästa sätt, och så är man så tacksam över den där slangen som man får så snabb smärtlindring från och dropp så man snabbt mår bättre. Man får liksom omprioritera sina rädslor lite när man ligger där, så var det iof för mig och min lite omtumlande bröstop. Idag är jag fortfarande nålrädd men inte som innan och skulle inte vara rädd för att opereras någon gång igen.
Hoppas det hjälpte lite! :)