Fördomar och kommentarer

Jag har berättat att jag ska operera mig och helt ärligt var reaktionerna "bättre" än jag trodde. :) Färsökte att inte göra en sådan stor grej av det och berättade lite om ingreppet osv. och att det är en väldigt vanlig operation ändå. Kan tycka att oftast handlar de negativa reaktionerna om okunskap. Behövde inte argumentera men berättade vad jag kände helt enkelt vilket de ändå förstod.. :) Man får inte glömma att man gör detta för sin egen skull och att det är ens egna kropp och liv/val, även om andra säger annat. Tycker absolut inte att du ska ha skuldkänslor! Man ska göra det man mår bra av. Lycka till!!

Jag var rätt så orolig inför att berätta för min mamma, just för att hon är otroligt gammalmodig och skeptisk till all typ av operation (hon har själv ett söndrigt knä hon vägrar fixa för hon inte vill opereras) Jag valde att berätta först efter att jag hade varit på konsultation, sett mina 3D bilder, känt efter och bestämt mig för att boka operation - då pratade jag med mamma för att se vad hon tyckte. För min del så var jag inte orolig över vad hon skulle fråga om komplikationer osv i och med att jag redan hade läst på så mycket för min egna del att jag kände att jag kunde försvara allt sånt - men jag förklarade innerligt varför jag ville göra detta och hur jag tror att det kommer påverka mig (både positivt och negativt) Hon tog det väldigt bra, trots hennes egentliga åsikter om skönhetsoperationer, men jag tror också att det var för att jag var så saklig och stod mig stark när jag berättade. Detta var dock omgång 2 för mig - vilket jag tror kan vara del av anledningen till varför hon tog det så bra. Jag hade samma konversation med henne för 5-6 år sen och då blev det hus i helvete vilket gjorde att jag valde att inte operera mig då. Så jag förstår hur du känner dig! Lycka till!

Hmmmm, jag är nog uppvuxen att ta mina egna beslut. Nu är jag ju mycket äldre än ni men jag gjorde min första bröst op när jag var ca 30 år, koksalt (dessa byttes ut igår). För mig var det ett beslut som bara handlade om mig själv. Det enda jag skulle acceptera ändrade på det beslutet var i så fall fakta som talar emot det. Det finns såklart en emotionell del men jag är nog mer "act on fact". Svårt för en mamma att bara vara faktamässig...jag har också en dotter som är vuxen så jag hade nog haft svårare för att rekommendera henne till att genomgå operationen. En mamma vill nog snarare höra att dottern är helt färdig och genomtänkt i sitt beslut, därefter hjälper vi till att göra det så bra som möjligt :-)/A

Måste bara dela med mig! Skrev nyss och berättade för min mamma och bad om hennes åsikt i frågan. Det första jag fick tillbaka var ett ”hahaha” följt att ett sms att det kunde jag väl göra om jag ville. Blev så chockad över svaret att jag började skratta nervöst hahahah. Se vilken tanke man byggt upp, laddat med argument och försvarstal och så får man ett sms med haha tillbaka. Så jäkla skönt!

Haha! Ja man förväntar sig negativa reaktioner och måste ha något bra att kontra med, skönt att du slapp det! :)

Har inte berättat för någon utom min man som var med på konsultationen. Vet inte hur jag ska göra..Är rädd för att släkt och kollegor kommer se det. Vill bara att det ska se naturligt ut. Visar mig typ aldrig utan bh med inlägg så hoppas det inte kommer synas.

Ge det lite tid så hoppas jag att det kommer kännas lättare för dig att berätta., men glöm ej att det inte är din skyldighet att berätta för någon. Tror det är många som opererar sig (och har mer naturlig förstoring) som inte berättar för så många :) ❤️ 

Jag har inte berättat om min framtida operation för knappt någon. Sa det till mina två bästa kompisar för nån vecka sen när jag skulle betala för min operation. Dom två är rejäla motståndare för skönhetsoperation då de tycker att man ska jobba med sitt inre än vara "utseendefixerad". Men dom tog det bra, den ena förstod varför jag har varit tyst så länge om det då hon vet hur hon står till sånt. Den andras enda kommentar var, jaaa inte för att vara sån men du har ju inte haft så mycket att komma med så jag förstår att du väljer det där. Min familj vet ännu inget, men det hänger mest på att dom tror att jag inte har pengar för det. ALLT ska sparas och stoppas undan och ligga där för bättre tider. Men jag vill inte bara ha massor av sparade pengar. Så min familj får se resultatet vad man kan göra med 41000 kr om en månad =) Så mitt tips är att berätta när det känns bra. Annars låt det bara va. Det är ERAN kropp. INGEN kan säga något annat om den. Det gäller om allt utan att bli politisk här. Ta kontroll över eran kropp och strunt i andras kommentarer. =)

Läste igenom tråden precis, Hakade upp mig på ”jobba på insidan istället för att fokusera på det ytliga” Jag kan bara säga att det ena utesluter inte det andra. Jag har jobbat med mig själv sedan jag var ett barn. Jag är en vuxen kvinna med stora framgångar inom flera områden, yrkesmässigt, tävlingsmässigt, familjemässigt, och om jag får säga det själv även personlighetsmässigt. Att jag har valt att operera mina bröst är för att jag kan. Jag har aldrig haft några bröst men det har jag nu. Jag är fortfarande exakt samma person, men jag har större bröst. Varken mer eller mindre än så. Jag förstår om man avråder en nära vän eller anhörig från att operera sig om man tror att det är av ”fel anledning” men att ha fördomar, vara ogynnsam och rent av vara elak, säger för min del mer om dem än om dig. Många har lätt att döma och peka finger åt andra för att slippa se på sig själv och ens egna tillkortakommanden. Jag har berättat för mina närmsta, mest för att jag skulle gå igenom en operation och ville att de skulle veta. Alla andra har inte haft något med mina bröst att göra innan så förstår inte varför de skulle ha med dem att göra nu heller. Ifrågasätt gärna varför du gör en operation så det är av rätt anledning, och om någon annan kan påverka ditt val kanske det inte är av rätt anledning? Lycka till alla ni som valt att operera er, hoppas ni läker bra och njuter av resultatet, för det gör iaf jag :) Kramar och kärlek

Jag berättade för min mamma efter att jag varit på konsultation och bokat tid för operation. Var lite nervös för att berätta men hon blev bara glad för min skull :). Har även berättat för min syster och några vänner (och min man så klart), positiva kommentarer från alla. Har också funderat lite på vad "andra" ska tycka men nu när jag själv ska förstora brösten har jag förstått att MÅNGA fler än jag vetat om har opererat brösten, eller åtminstone vill göra det. Känns som en ganska vanlig grej idag. Min upplevelse är att fler är positiva till skönhetsoperationer än jag trott. Hoppas du får uppleva samma :).

Vad roligt att höra att det gick så bra när du berättade. :) Upplever också att många är positiva till det faktiskt. Fick igår reda på att 2 gamla klasskompisar gjort bröstförstoring vilket var lite kul att höra. Då känner man sig inte så "ensam" i det.

Jag har bara berättat för min mamma och sambo och bara fått positiv respons, min mamma önskade hon kunde ge mig sina eftersom hon inte behövde sina hahaha men min mormor är jag lite avvaktande med, hon är ju lite gammal men tyckte att mina 3d ögonbryn va snygga så man kanske oroar sig mer än vad man behöver :)

Känns så skönt! Men vad nyfiken jag blir på vad din mormor kommer säga. Kanske hon kommer med 3D bryn på äldre dar ?

Hahaha ja lovar att återkoppla när jag pratat med henne :)

Har ingen i min omgivning som gjort brösten- men ingen förutom typ mamma och pappa har varit direkt negativa- mer att de varit väldigt fokuserade på att jag inte ska ha för mycket i CC- de är lite rädda att de skulle bli för stora. Men nu efter op så har alla varit superpositiva! :)

Jag har berättat för min sambo och många av mina kunder ( jobbar inom skönhetsbranschen). Men har ännu inte berättat för mina vänner. Vet inte om jag ska göra det eller ej.

Ojj det här är ju så hiiimla svårt. Oxå en av anledningarna till att jag bara berättat mina op planer för vissa. Min bästa killkompis exempelvis är heeeelt emot och absolut gör hans kommentarer att man tänker till en extra gång. Men sedan har jag andra inom familjen som är taggade för mig och tycker jag ska göra som jag själv vill, sålänge jag är påläst och gör det BARA för min egen skull. Men sedan har jag ju en stor grupp av nära som jag vet skulle vara helt emot och nästan se det som att jag gett upp och har fallit offer för media och normer osv. Dem har jag inte berättat för ens ännu. För jag känner endå att jag har den mognaden och distansen att ta detta beslut enbart för min skull. Jag vet att dem i slutändan kommer vara ok med mitt beslut när det väl genomförts. Men innan lär dem låta mycket och vara negativa. Vilket jag känner att jag inte behöver just nu :) men just nu så är jag inte ens opererad ännu, men känner att man får nog känna sig för lite vem man vill berätta för innan eller efter! Din kropp ditt beslut, så är du känslig för negativa kommentarer så vänta lite tills efteråt. Vissa kan jag tänka mig låter mer innan än efter. Man ska ta sig tid och fundera på beslutet i sig själv och ej låta sig påverkas för mycket av andra tycker jag.

Jag vet med mig att jag kan bli hemskt provocerad av folk som har åsikter om vad jag gör, särskilt om det gäller min egen kropp, så jag har inte ens berättat för någon som skulle kunna komma med negativa kommentarer. Egentligen var det bara min killes åsikter jag brydde mig om, det blev nästan en impulsgrej jag gjorde efter vi gjort slut. Tror han skulle ifrågasatt det, mest för att jag hade ingen riktig anledning (ganska rimlig invändning i och för sig), jag mådde absolut inte dåligt över hur jag såg ut innan. Mina närmaste tjejkompisar har (numera, jag var näst sist) alla silikonbröst och är extremt intresserade av allt som rör utseende så det var väl mest det han var emot, han uppmuntrade alltid mig att skaffa andra intressen och det är säkert mycket tack vare honom jag har det också. Sedan har han både sett och känt efteråt och då klagade han inte. :) Jag är jätteglad att jag gjorde det men skulle själv aldrig vare sig uppmuntra eller avråda någon annan från att göra samma sak. Det är inte så att jag tycker att folk ska jubla eller hetsa andra att förstora brösten. Men skulle inte ens orka försöka "motivera" för någon annan varför jag ska göra något som personen fördömer.

Jag berättade för mina närmsta att jag skulle göra lyft och även lägga i implantat, var faktiskt ingen som sade något...men har inte berättat för mina barn, de är lite för unga för det..