Har du någonsin ångrat din bröstförstoring?

Ja faktiskt, efter ungefär en halv vecka efter op och i ca 1-2 veckor mådde jag jättedåligt. Detta berodde dock till 95% på den isolering det blev att vara hemma. Gick ifrån att träna flera gånger i veckan till att ligga ner nästan hela tiden och inte träffa en människa. Jag är sådan som blir otroligt rastlös och irriterad om jag bara är förkyld 2 dagar och måste ta det lugnt. Nu 1,5 år senare är jag toknöjd, speciellt sedan jag såg min innanbild för första gången på länge i veckan :)

Jag gjorde det för en vecka sedan men det är på grund av all förändring runt om än ocg med sin kropp, det är många som är jätte deppiga efter operationer!! Jag tror att jag kommer bli jätte nöjd när allt har lugnat ner sig!!

Jag tror inte att man behöver tänka över det en lång tid eller så. Självklart är det något som bör tänkas igenom, men vet inte om tiden har betydelse. Jag började på riktigt vilja göra en bröstförstoring i våras/början på sommaren och ska oppas nu på fredag. Varför jag inte tänkt mkt på det tidigare har väl varit att det känts onödigt då jag inte haft pengar till det. För tanken på operationen och vilket resultat jag kan få gör inte precis att jag gillar mina nuvarande tuttar bättre. Alltså har jag inte tänkt på en operation då den inte legat inom räckhåll då det bara skulle fått mig att må dåligt :) Vi får väl se om jag kommer ångra mig eller ej :)

Till Langka:

Känner att det kunde vart jag som skrivit detta i framtiden...:P 

Ska på konsultation om 2 v. Och planerar att opereras i höst. Är en riktig träningstjej (tränar i maskiner på gym/springer mm) som typ får ångest över att ligga hemma o dega i ett par dagar.. Undrar hur du tkr det går med din träning efter OP? Hur lång tid tog det innan du kunde köra på som vanligt igen? Är man begränsad jämfört med innan? Får du ont då du gör vissa övningar även när du läkt färdigt?

Samma här, jag ångrar val av placering, val av kirurg och val av klinik. Idag skulle jag börja med en framförplacering och välja en kirurg som är öppen för placeringsbyte samt en klinik som är något närmare än 60 mil enkelväg.

Jag ångrade mig typ samma dag som jag la in dem. Och en månad senare tog jag ut dem. Det hela var för fake för mig.. jag saknade min naturliga kropp, och det var äckligt o ha ett främmande objekt i kroppen.

Och det går visst att få ogjort! Man ska inte gå runt o vara olycklig. Jag anser inte att jag gjorde ett misstag egentligen. Det var bara inte för mig!

Jag finns och ställer upp me o svara på frågor för alla som vill veta mer om uttag.

Jag har inte ångrat mig för ett enda ögonblick. När jag ser gamla bilder av mig själv tänker jag "men fy, hur kunde jag gå runt sådär så länge?". Nu är min kropp proportionerlig. Love it.

Hej

Jag ångrar mig vissa dagar, det har bara gått två veckor än, inne på tredje idag. mycket kanske kommer hända, eller inte.... Men jag tycker dem är för stora, det känns inte som jag och jag fattar inte hur jag någonsin ska kunna visa mig på en badstand. Som tur är det ju typ ett år dit så kanske går det över?

När jag tittar på mina förebilder så saknar jag dem inte, men jag önskar bara att vi hade gjort mindre. Känslan av att känna sig billig/horig vissa dagar är tufft. Pojkvännen är väl oxå lite chockad över hur stort det blev. Suck, och det känns jobbigt. Att inte kunna känna sig fin. Kände mig fin i kläder förut när jag inte hade några bröst m,en att ta av kläderna va jobbigt, nu är det precis samma sak bara att dem är för stora! Sen som någon anna sa så tar isoleringen på en ordentligt. Jag har ju valt att inte berätta för någon så det finns ju ingen som peppar eller så. Killen peppar väl så gott det går men han behöver oxå välja sig.

Kommer jag ut på andra sidan och känner mig nöjd och vågar gå och bada offentligt, då jävlar har det skett ett mirakel.

MItt tips är: tänk på strl, för det blir så OTROLIGT mycket större när du tar av dig alla klädrna och träningstoppar och står näck - då är det bara bröst i spegeln.

Väldigt intressant att läsa, och specielt när du, Pisa25, säger att det går att ta ut då jag fått uppfattningen av att det inte riktigt går. Gick brösten tillbaka till sitt ursprung då eller blev det mycket hud över eller så?

Ja, det är väl inte direkt en impuls grej för mig, men har bara övervägt att lägga mig under kniven i ett år nu. Tänkte ända sen jag var liten att så länge jag får lika som min mamma kommer jag vara nöjd och tänkte väl mest att jag var väldigt sen i utvecklingen. Men sen får jag veta att hon själv har gjort en liten förstoring och det var väl då jag tänkte att det inte är någon idé att vänta på att naturen ska sköta sitt jobb då den nog inte kommer göra det.

Kommer inte heller berätta det för någon förutom min mamma i såna fall och min pojkvän. Vill inte få någon stämpel, som det lätt blir om folk inte vet hela sanningen.

Men Hallontossing, var du på art clinic i Gbg? Hos Per som jobbar där? Hur tyckte du han var? Har funderar på den kliniken och ha Per som kirurg eller carlanderska med Peter 

Mina bröst gick tillbaka till sitt urpsurngliga jag. Iofs hade jag ganska stora boobs sen innan, men hur de ser ut efter uttag beror på åldern, storlek av implantat, storlek man hade innan, hur länge man har de inne osv.

Klart man kan ta ut dem om man vill det!

Jag berättade inte för många heller.. men herregud, jag blev ju bara bröst, så självklart fattade alla ändå.

Kakan 92 - kliniken och per är toppen, men för mig känns det stort. Jag skulle inte välja Peter framför Per, abosolut inte. För mig är det baar ett psykologiskt problem att vi gick upp till 350 från avtalade 325 precis inna n jag sövdes. På Pers initiativ, det är inget fel på brösten, De är snygga och kommer säkert få fin form, men för mig som inga brsöt har haft så är det okej att ha så här stora i kläder men när jag tar av dem så får man ju en chock varje gång. Lipa hjälper ju inte men just nu känns det fel och jävligt dumt att ha tagit så stora. Jag bär säkert upp det i mångas ögon här men perosnligen är jag inte där- Antar att jag är mitt i en process och måste saker få ta sin tid.

Jag rekomenederar dig Per och hans crew, de är kanon. Gör jag en op igen så blir det hos Per!