Har jag dålig självkänsla el tycker jag bara att det är snyggt?

Men exakt, samma tankar far genom mitt huvud. Och jag undrar hur mycket är det JAG som känner att jag vill op. mina bröst och hur mycket är det alla ytliga faktorer runt omkring som sakta blivit större i mitt undermedvetna om att jag vill.

Jag fattar ju att så som jag tycker det är fint med hur bröst ser ut är som vårt ideal är. Finns det någon i vårt samhälle som tycker det är snyggt med hängiga/"urammade"bröst/olika stora bröst..förstår du?

Även om alla har olika smak på bröst så är det endå en röd tråd i vad som är "fint" för en kvinnas bröst att se ut. Och det kommer ju från vad vi se och lär oss sen vi är små. Hade vi födds i afrika hade vi haft helt annan syn på bröst, där bröst inte görs märkvärdiga..där dem har andra skönhetsgrejor för sig. Och i deras värld lär dem sig och trånar efter den skönheten.

Så om någon i västvärlden skulle försöka påstå att dem INTE opererade sig pga av media och våra skönhetsideal så ljuger dem.. det är en mänsklig faktor vi inte kan utesluta, som kommer oavsett vart vi födds.. vi påverkas och lär oss i det undermedvetna vad vi "vill ha". Vår hjärna är den hjärnan som är lättast att manipulera. 

Och klart detta ställer till för många när vi samtidigt matas med "tyck om dig som du är född/naturlig skönhet är finast".. asså vi drabbas ju av ett inre krig.. samtidigt ska man älska sig själv som man är och alla har något vackert. Men samtidigt matas vi också med vad som är vackert.. och skapar en längtan hos människor att se ut så.

Så klart.. jag tänker exakt samma sak som du skrivit.. känner samma sak. 

JAg förstår era tankar.

Jag har länge känt likadant, jag mår ju dåligt pga att andra opererar sig. Och nu står jag själv här och gör samma sak :S känns inte helt okej faktiskt.

Jag vill verkligen inte förespråka att man ska "fixa till sig". Men mår man dåligt över vissa kroppsdelar så gör man helt enkelt det och det är svårt att blunda hela livet för det "bara" för att man inte ska föregå med dåligt exempel.

Ni får helt enkelt gömma dom när det är personer i "riskzonen" nära er ;) Det bästa man kan göra är väl egentligen att inte skylta för mycket med det utan försöka klä sig normalt och inte för "porrigt", för då är det ingen som garanterat kan säga att du har gjort op. (om du inte har lagt i oproportioneligt mcyket vill säga)

Men jag skulle ALDRIG rekommendera någon annan att göra en op, jag vet själv hur knäckt man skulle känna sig om någon tipsade en om det. Fy!! Jag läste om en tjej här på forumet som hade kommit till en kirurg och han hade frågat henne: Och du vill göra en näsoperation eller? (GAAAHH!! va arg man skulle bli)

För mig handlar det inte om vad andra kommer tycka om en för man gör en operation. Utan vad jag själv tycker om mig.. skiter i om andra ser om jag e opererad eller inte.

Men när man själv är tvådelad.. en del av mig anser att jag duger, jag är frisk och bra hälsa, jag har en normalt frisk fungerande kropp. Jag till och med "ser bra ut". Jag har aldrig mått dåligt för mitt utseende så, jag har verkligen blivit fosrtad med en stark och stabil grund..och jag är stark i mig själv och har alltid gillat mig själv.. för jag är bra som jag är lixom.

Men endå så har "små" ytter påverkningar sats sig fast i huvudet på mig, jag har alltid haft ett intresse för bröst och bröst matar media oss med.. så vad för chans har jag att inte så ett för av tvivel om mina egna?

Asså som man känner.. man har två sidor i sig själv.. vilket gör att det känns som man har dubbelmoral, men egentligen är det inte så.. man är bara så jävla splittrad i sina tankar. Värderingar kämpat mot skönhetsideal.

Så för mig handlar det inte om andras åsikter om mig.. utan mina egna.. vad vill jag va för människa, vad blir jag för människa om jag genmgår en operation..jag vet jag aldrig hade gjort den ju bröst inte varit så jävla stor grej. Har ju matsas med det sen jag va liten lixom så för mig blir det ju med en stor grej. Mänskliga faktorn lixom. Jag är ingen gud som kan låta bli att bli hjärntvättad.

Men det är det att jag inser det och jag har lärt mig andra värderingar, vilket gör att man har inre konflikter.

Absolut inget fel med plastikoperationer MEN jag vet att många om inte alla plastikoperationer hade inte funnits om vi inte hade haft detta påtryck och "inlärning" av skönhetsideal. Det kan man inte sitta och ljuga om..

Jag tycker det är sunt att man funderar över detta innan man bestämmer sig, så en eloge till er! Men det är en otroligt svår fråga...

För min del "försvarar" jag mitt lyft moraliskt med att jag gick upp i vikt p g a psykisk ohälsa, sen fick jag hängbröst när jag gick ner i vikt igen, och när jag mådde bättre ville jag inte ha hängbröst som påminde mig varje dag om hur jobbigt jag haft det. Jag ville ha "tillbaka" min kropp och mina bröst som de såg ut före viktuppgången. Att jag har implantat försvarar jag med att föregående operationer inte varit så lyckade samt att jag inte trivdes i små bröst eftersom jag alltid haft stora och är van vid det. 

    Det här känns okej för mig, men jag tror att det är viktigt att man hittar sin egen anledning till varför man gör operation. Det är ju lite av ett moraliskt dilemma, speciellt när man tänker på sig själv som förebild (om man har barn t ex)!

Tillägg: Sen får man väl ändå acceptera och erkänna att man naturligtvis är påverkad av det samhälle man lever i. Det är ju inget konstigt, utan alla människor som lever i ett samhälle blir ju påverkade av gruppens normer och värderingar.

hej tjejern!!!!!

gud vad mycket bra ni skriver!!! känns så skönt att höra att det finns några fler som funderar som jag gör och ändå har ängnat detta en tanke!!!=)

jag vet inte alls hur jag ska komma fram till nån bra anledning, mer än att jag skulle tycka det var såå härfitft att få uppleva hur det känns att ha bra bröst, kännas sig väldiugt kvinlig och jag kläder skulle sitta bäättre el så som jga vill att dom ska sitta!

men e väldig kluven för vad man ska säga till sina barn el om ja kan forssätta ha min väderingar och så även om jga gör det!!!!

tack för alla fina tankar!!!! jätte inspirerande att läsa hur ni tänker=)

kramarrrrr

Det är så himla svårt att svara för det blir så lätt motsägelsefullt. Har suttit och försökt knåpa ihop något smart svar men slutar bara med att radera det. Jag var nöjd med mig själv innan min op men jag tycker det är jättekul att ha större bröst! Ingen vet om det förutom jag och de av mina vänner jag berättat för. (Ingen annan har alltså märkt det). Många tycker att det är fint med små bröst, jag tycker att jag passar bättre i lite större. 

du har så rätt elin , det är så jag tänker med. ska vi försöka övertala våra framtida barn att dom duger som dom är när vi gjort såhär?jag kan tycka det är mer okej att operera sig om man gör det för sin egen skull för att få mer självförtroende. men dom som tkr att dom har fina bröst men vill göra det här för att få enorma bara för att synas ,få mer uppmärksamhet dom tkr jag har gått lite för långt. dom flesta kan jag ha förtåelse för men man ska tänka efter först för vem gör man det här? och är jag inte fin som jag är? jag ville göra mina för att mina var minimala och "försvann" när jag låg ner , därför kunde jag inte visa dom för nån och ens för mig själv för jag hata dom så mkt. och jag vet nu att det är fler som haft det som mig och förstår. en del före bilder som jag ser ut så som jag vill att mina ska se ut "efter" ;o 

det är förstårs ert val , men jag har större förståelse för er som inte har nåt alls och vill ha större 

föresten elin ville bara skriva att du har bland dom finaste brösten på forumet :)