Har lite panik!

Man får ha tålamod!:) Nu är det 5 månader sen jag gjorde mina och än idag kan man känna att man inte blivit ett riktigt med implantaten. Jag känner dom när jag ligger på mage, när jag simmar, när jag springer. Men inte på samma sätt som i början. Det avtar mer och mer och det sägs ju att det tar minst 6 månader för ett par sillisar att läka helt invändigt. Vilket innebär att jag borde inte ens vara färdigläkt. Man får ge det sin tid, ha tålamod och skulle man ångra sig så går det att boka in en tid längre fram och ta ut dom. Men jag skulle rekommendera att man ger det ett halvår först för att se hur man trivs med dom, jag hade väldigt blandade känslor ett litet tag men nu börjar jag trivas allt bättre med dom.

Följer! Jag har min op inplanerad först i januari och har ingen panik ännu, utan känner mig sååå peppad! Men stundtals får jag svindel och undrar vad tusan jag håller på med haha! Räknar med panik innan :) Trodde aldrig att jag skulle göra detta men jag känner mig väldigt stark i att ta det här beslutet o göra det för mig själv. Försök minnas tillbaka till varför du ville göra det från början och hitta styrka i den tanken, kanske kan det hjälpa :)

Jo jag håller med om att man inte ska stressa med det, tänker dock att kanske de flersta får lite samma kännslor som jag innan en operation eller??

jag ska göra min snart 👍och detta har jag drömt om sååååå länge så jag har absolut inga funderingar som dig utan är verkligen 100% säker på vad jag vill, skullev helst vilja göra op  redan i morgon. Du kanske skall avvakta lite? jag tror inte det är bra att vara tveksam till en bröstoperation men jag kan ha fel=) det kanske bara är för att du är nervös.?

Lycka till vilket val du än gör=)🙂

Ja precis det är ju en jätte stor sak så inget att ta lätt på. Önskar att jag också kunde vara helt 100 men frågan är om jag någonsin kommer bli det bara för att jag är för feg o då får gå o störa mig på brösten o tänka på operation fram och tillbaka..

Hej alla!

ÅHH vad skönt att jag hittade till denna tråd, precis vad jag behövde! Jag känner mig också jätteosäker nu på om jag vill/ska fixa brösten eller inte. Tänkt på det till och från i flera år nu. Var på en konsultation hos Dr. Oya på Strandkliniken för några månader sen men då rådde hon mig att vänta och fundera, så då blev det ingenting. Först var det som en lättnad att sluta fundera och slöppa operationstankarna för ett tag men senaste tiden har jag börjat tänka på det igen, flera ggr om dagen typ och vill ju verkligen på ett sätt!

Har snart julledighet och har haft i bakhuvudet att DÅ finns det ju möjlighet när jag ändå är ledig. Så gjorde slag i saken i fredags och ringde, ska på konsultation på onsdag och så har jag en preliminär operationstid den 17:e december.

Alltså på ett sätt vill jag ju verkligen och eftersom jag inte kan sluta tänka på det kanske det är det som är rätt? Samtidigt tänker jag också precis som ngn annan läste jag, att det är ett stort buslut och ett beslut för livet! Sen kan man aldrig få tillbaka sina bröst precis som de var..

Jag tänker också mycket på anledningen till att jag vill göra det, men kommer mest fram till att det är en ytlig grej helt enkelt! Att jag tycker att det är snyggt och att jag skulle känna mig nöjdare med min kropp! Men det kan väl också få vara okej.. Så länge det inte stiger än åt huvudet och man kmr ihåg att insidan är viktigast och att man faktiskt duger som man är och inte ska känna sig tvungen till ngt sånt här för någon annans skull, utan för att man själv VILL! =)

Jag jag tänker ofta på de som skrevs tidigare i tråden.. Du ångrar ofta det du INTE gjorde.

Att UNDERSTRYKA här är att jag är en otroligt "nervös" människa av mig, Kan stressa upp mig till max bara inför att ställa mig på ett abonomang då jag binder upp mig i 2 år. Så självklart blir ju detta en JÄTTE stor sak.

Ångest har jag inte men en otrolig rädsla att det blir fel.

Hur går det med nerverna?

Haha, nej jag avbokade tiden nästa tisdag. ska fundera men om jag vill så kommer de bli snart i vilket fall som, dom hade tid nästa torsdag så ska ta det lite lungt och känna efter och antagligen boka om en tid..  Ångrar lite nu i efterhand att jag skapde denna tråd, för trodde faktiskt att det var väldigt vanligt att känna som jag gör och att när det väl gäller börja tvivla. Men tydligen ska man vara bombsäker o de vet jag inte om jag någonsin kommer bli helt ärligt!

Är det någon mer som är lite nojig över val av kirurg? Jag har bara varit på en konsultation och bokade operation direkt. Hade inga direkta frågor till honom (vet ju det mest från forumet haha). Men nu nojar jag ihjäl mig att jag typ tar för lätt på det?! Har varit hos Bo Cederqvist i Strömstad och vad jag har hört tycker folk om honom och han var så trevlig! Nae usch det är som att man letar efter saker att noja över haha ;_; Jag är verkligen en sådan "det löser sig" "det blir säkert bra!"- person. Kanske fööör säker på att det blir superbra? Ae jag vet inte usch och fy... Kanske för att han inte direkt överöste mig med info, men det har fler sagt att han inte gör haha ^^

summa summarum: fan vad jag svamlar........

Jag är också nöjd med val av läkare och storlek på inplantatet. Problemet med mig är att jag är en sån person som alltid tänker "detta kommer gå åt helvete" Men så är jag i allt..

Jag har också så mycket folk som stöttar mig framförallt min sabo, tror ifs att han vill att jag ska göra de också haha :)

Vet att han tycker om mig som jag är men som han sagt tror han de kommer passa min kropp då jag har ganska mycket former och bra rumpa, så lite tuttar skulle inte skada :P