Hitta sig själv efter sin bröstoperation

Så fort brösten började mjukna lite kändes dom som mina, har bara gått 12 veckor men jag är så nöjd och det känns verkligen som att det är mina ? Gjorde inte så stora bröst och det gjorde kanske att de snabbt kändes som mina ?

Förstår. Det är ju säkert hur stor förändringen blir som gör hur snabbt man upplever brösten som sina egna.

Antagligen, och hur mycket man har funderat innan. Även första dagen så kände jag inte att jag hade något främmande i min kropp eller att det kändes konstigt, det kändes som jag hela tiden, men dom var inte så snygga första dagarna så då låtsades jag som att dom inte fanns ?

Blev jättebekväm direkt fastän de såg lite roliga ut i början :) hade också oroat mig för det men det blev ingen grej alls

Skönt att höra att ni ändå kände nästan med en gång att det var er själva trots förändringen. Kan tänka mig det, första tiden är nog inte så rolig. ?

Är lite orolig själv, om det känns för stort, att det inte passar in (ens egna bild av det dvs)... men hoppas att de ger med sig med tiden. Men väldigt bra fråga ..

Förstår dig. Så svårt att veta, för större kommer det ju bli och då ser man ju annorlunda ut. Men som många säger så vänjer man sig förhoppningsvis med tiden.

För mig är det faktiskt fortfarande lite överraskning hur jag reagerar kring mina egna bröst sedan op. Jag är superglad för dem, de känns absolut inte som några främlingar. Men man känner ju inte dessa lika väl än som ens gamla. Mina gamla visste jag ju exakt hur de kändes, hur de såg ut i varje vinkel och varje plagg. Med mina nya är det fortfarande som man lär känna dem, säker mkt på grund av att det händer så mycket med utseende och mjukhet de första månaderna också. Jag har inte upplevt något av detta som negativet, men reflekterat över att det är som man försöker bygga upp en lika avslappnad och bekant relation med en sprillans ny kroppsdel som man hade med sina gamla bröst som man haft i tiotals år. Första gången i bikini på stranden i år tex. Hade man ju sett fram emot, att äntligen få gå rak i ryggen och känna sig fin. Men jag märkte att jag inte var helt bekväm än. Det var så nytt. Som sagt, inga negativa känslor, bara ovant. Och det är väl just de här första månaderna när man vänjer sig och sammansluter den här nya kroppsdelen till klumpen man kallar sitt "jag" =)