Hur berättar man för barnen?

De har vetat om mitt kroppsliga missnöje så länge så jag har varit helt öppen med det 🙂

Puffar lite för denna fråga då två av mina barn är 7 och 11år. Jag tycker det är svårt att säga något till dem då man så gärna vill lära dem att vara nöjda med dig själva som de är!! Å så vet jag inte om jag tycker det är så kul om de berättar för alla klasskompisar att mamma förstorar brösen idag. Hon hade taxöron haha. Vilket roligt samtal det skulle kunna bli i en förstaklass.   

Mina är 11 och 13,båda tjejer..jag berättade som det var för dom att efter jag ammat dom så försvann brösten o jag vill bara ha min kropp tillbaka så blir jag glad igen=)...har också sagt att detta är privat,något vi i famljen kan prata om tillsammans hemma men sagt att dom får inte diskutera el berätta för andra,att det är våran hemlis=)  precis..tänk alla andra mammor o barn o gubbar o herregud!  Nej detta kan man väl få ha för sig själv o sina närmsta=)

Mina egna barn är försmå för att förstå, men mina två bonusar är 5 och 6 år och till dom har jag berättat som det är, att efter att jag ammat deras lillasyster och lillebror så har min hud på brösten börjat hänga väldigt och att det är svårt att hitta bhar osv. Dom har suttit bredvid mig här på POF och kollat efter fina tuttat som "jag ska ha" 🙂 Jag har varit helt öppen och ärlig men vad läkaren kommer att göra och varför jag vill göra det!

Jag har bara sagt till mina som fyller 5 och 7 år och bonusen som blir 8 att jag opererat mig och att jag har ont så dom får vara försiktig när dom ska kramas.

Min dotter som blir 5 år vill gäärna berätta för andra att jag har sår på brösten och hon tycker jag ska visa folk som kommer hit :/

Tur det bara är våra närmsta vänner som vart hit än så länge.

Hon sa igår när hennes pappa kom (vi är separerade) att visa dina sår för pappa på brösten. herregud tur han vet om operationen...

Och förra operationen så sa hon till pizzabudet att kolla här också skulle hon dra upp min tröja. - mamma har sår där..

Men jag har inte förklarat att jag förstorat och lyft dom, tycker dom är så små än.

Vill ju inte att min dotter ska "ta efter" och inte tro man duger som man är. Det är svårt det där.

Så hemskt en dag framför spegeln stog hon och speglade sig och suckade att ursch hon såg ut som en tjockis 😢 hon är inte ens 5 år gammal, på dagis sa dom att det är två flickor som är äldre än henne ofta står och speglar sig och säger såna saker. vart är världen på väg egentligen. Ursch vad ont i hjärtat det gör.

Jag hoppas verkligen att jag inte påverkar min dotter att bli så utseendefixerad. Jag har alltid hållt en låg profil då dom är här, att man ska vara nöjd med sig själv och att allt handlar inte om utseende utan hur man är på insidan.

Men hur förklarar man bäst att man gjort en bröstförstoring, ja det måste väl vara då att skylla på att man ammat två barn och att man vill vara som man va innan??!!

Oj va långt detta blev, kanske lite rörigt ? =)

Johaani: Tycker att du verkar väldigt sund! Och en bra mamma som förklarar för sina barn på det sättet. Jag tänker berätta det som du har gjort. Har oxå en dotter som snart blir fem och vill ju inte precis som du säger att hon ska bli så utseendefixerad.  Tusen tack för ditt svar!!

Kram

Tack vad gullig du är 🙂

Kram

Jag har inte sagt något till mina tjejer på 4,5 år och 2,5 år just för att slippa berättelser på dagis. Jag visade inte brösten i början men nu gör jag det och de har knappt reagerat.

Jag tror att uppväxten präglar självkänslan hos barn och om man har en nära relation med sina barn med mycket kärlek, närhet och kommunikation så tvivlar jag på att en bröstförstoring skulle stjälpa det. När mina döttrar fyller 18 är det ju deras val att bestämma vad de ska göra med sina kroppar och då är det ju bra att man kan berätta att det inte är guld och gröna skogar med en bröstoperation.

Jag pratar mycket med mina barn om allt möjligt trots att de är små. Det är våra mysstunder då man kan fnissa åt allt möjligt konstigt i denna värld. 🙂

Härligt 👍

Tar upp denna gamla tråd då det är något jag också funderat på. Vid min förra operation var barnen små (3 och 4) och jag berättade för dem. De tog det helt odramatiskt och naturligt. Vid något tillfälle berättade min fyraåring sakligt för en bekant att mamma förstorat brösten. Jag tror också att de sa något till sina fröknar på förskolan för de tittade så nyfiket på mig. Nu har det gått några år och barnen har glömt ingreppet och tror nog att mina bröst är naturliga. Jag börjar dock fundera på vad jag ska säga till barnen när jag nu snart ska göra en omoperation (pga PIP). Barnen är större och pratglada. Jag vill inte att det ska bli ett allmänt samtalsämne, men barnen är samtidigt för små för att ta på sig ansvaret att hålla tyst om det. Jag hoppas att det går att bara se det som sår (de under brösten) som behöver plåstras om och inga konstigheter med det.❤️

När barnen blir större har jag dock tänkt att jag vill berätta.

Johaani: Hej :) Jag ser att du gjort bröstlyft samt förstoring... Jag är oxå påväg till Proforma, men läser din blogg & det verkar ju inte vara så roligt. Vad har hänt dig? Är du missnöjd över kliniken? Varför har du fått dessa veck? Samt varför är ena snittet draget ut åt sidan?

Oj...blev frågesport för dig ;) Hoppas du orkar svara!!

Mina är 7 och 9 samt bonusar på 14 och 16 år.

Till dom små sa jag att jag skulle "korta av" dom långa brösten. Dom är ju liksom kortare = högre upp nu, dock större ;-) Jag har sagt att jag har besvär, dom hänger och flänger och rör sig i BHn, jag har eksem och det kliar och blir svettigt under dom. Förklarat det lite som ett "lyft" bara. Man behöver ju inte berätta HELA sanningen ;-)

Jag har också sagt att jag inte vill att dom pratar om det på skolan, precis som vi inte pratar om deras springmaskar och mollusker då dom haft det. Det är liksom "Privat".