nya_bröst
Kvinna ·
Hur berättar man för sina föräldrar?
Hej!
Nu har jag bestämt mig. Jag vill gå på en konsultation hos Per Windh på Art Clinic efter mycket research både här och andra ställen. Oh herre vad pirrig jag känner mig!
Problemet är just nu bara att jag så hemskt gärna skulle vilja ha med min mamma till konsultationen, men jag vet även att hon inte är så positivt inställt din bröstproteser då hon arbetar med mammografi. Hon hade varit en så lugnande person att ha med och hon hade ställt så mycket frågor som jag själv hade glömt bort i all hast.
Hur berättade ni för era föräldrar? Hur reagerade dom och hade ni deras sällskap med er till er konsultation?
Sortera efter
dashing
Kvinna ·
Jojo
Kvinna ·
Jag är i operationsplaner (har dock inte bokat konsulation än då jag inte har pengar till att göra en operation förrän nästa år nån gång). Men jag är väldigt nervös redan inför tanken på att berätta för min familj.. De kommer inte förstå känns det som. Kanske ska jag helt enkelt strunta i att berätta? Bara min sambo och mina närmsta vänner får vet? :D haha
Ohhyes
Kvinna ·
Jag skickade ett sms till min mamma ... och efter att chocken lagt sig så följde hon med till alla konsultationer och ställde också frågor. Hon är inte jättepositivt inställd till det, men stöttar mig, vilket känns skönt! Mamma berättade även för min pappa så jag slapp ta den smällen ... vi pratar inte om det än, men han vet nu att det är en bra klinik så han är lite nöjd iallafall. Jag rekommenderar att man inte går ensam till konsultationerna, då iaf jag var så nervös och uppjagad att jag glömde bort hälften av vad vi talade om ... så det var skönt med någon som fyllde i minnesluckorna :D
Sandra123g
Kvinna ·
Dixie
Kvinna ·
Hermelin
Kvinna ·
Att berätta för mina föräldrar tror jag är det som jag är mest rädd för när det kommer till hela operationsgrejen. Är rädd för att de ska bli besvikna eller bli väldigt anti. Jag borde kanske inte bry mig så mycket då jag nästan är 30, men ändå vill jag inte göra dem besvikna haha.. Det är egentligen konstigt att jag är så nervös för att berätta för jag har en jättebra relation till båda mina föräldrar och de har alltid varit stöttande i precis allt jag har gjort. Att inte berätta är liksom inget alternativ.
Det är skönt att höra att det är fler än jag som oroat mig för att berätta och att det har slutat lyckligt för er ändå :). Jag får ta mod till mig när jag väl bokat operationen..