Sockervadd
Kvinna ·
Hur känns implantaten?
Hej brudar! Jag har lite funderingar om hur det känns att ha implantat. Det jag är mest orolig över är att jag ska vakna upp och det ska kännas som ett främmande föremål under min hud! Vilket det är också. Men alltså att det är obehagligt. Hur upplever ni det och hur var just den känslan att somna och sen vakna med bröst! Jättenyfiken! :)
Sortera efter
sockerdricka
Kvinna ·
Jag känner iaf inte av mina implantat alls, jag känner inte deras baksida mot kroppen och inte framsidan mot huden :) Dem är inte tunga heller. För mig kändes det väldigt naturligt att vakna upp med bröst, kan ha att göra med medicinerna haha :)
Gilla
Sockervadd
Kvinna ·
Åh tack för svar! Kan man säga att det känns som en egen del av kroppen? Konstiga frågor kanske :P
Gilla
Anonym användare
Jag tycker att det mer och mer känns som en del av kroppen. I början kändes dom lite påklistrade på nåt sätt, men nu tänker jag aldrig på dom på set sättet (förutom att jag är glad över att ha dom) :-) och dom är bara 4 veckor!
Gilla
bestlover
Kvinna ·
Det tycker jag absolut att det gör, jag hade samma tanke som du innan min operation.
Gilla
Kushikimeka
Kvinna ·
De första två veckorna tyckte jag de var asläskigt... reste man på sig så kändes det
som om de liksom skulle glida ur... Varje gång jag skulle gå någonstans, om ens bara
från soffan till köket typ så fick jag gå och hålla i dem så att de inte skulle glida
ur mig typ.. Det är ju helt och fullt psykiskt, de kan ju inte glida ur bara sådär. Men
känslan tyckte jag var lite läskig...
Nu efter 4v märker jag inte av dem. Nu är de liksom en del av mig. 🙂
Gilla
sockerdricka
Kvinna ·
Sockervadd skrev:
Åh tack för svar! Kan man säga att det känns som en egen del av kroppen? Konstiga frågor kanske :PJa rent fysiskt så känns det som en del av kroppen. Sen har jag svårt att acceptera att det inte är äkta och att man ser att det är fejk men det har med psyket att göra. De två killar jag träffat har tyckt och trott att det varit äkta både till utseende och mjukhet så antar att det sitter mest i min hjärna :)
Gilla
sockerdricka
Kvinna ·
Kushikimeka skrev:
De första två veckorna tyckte jag de var asläskigt... reste man på sig så kändes det
som om de liksom skulle glida ur... Varje gång jag skulle gå någonstans, om ens bara
från soffan till köket typ så fick jag gå och hålla i dem så att de inte skulle glida
ur mig typ.. Det är ju helt och fullt psykiskt, de kan ju inte glida ur bara sådär. Men
känslan tyckte jag var lite läskig...
Nu efter 4v märker jag inte av dem. Nu är de liksom en del av mig. 🙂
Så här kände jag med i början men som tur är försvann den känslan rätt fort!
Gilla
Sockervadd
Kvinna ·
Skönt att höra! Man kan ju förstå om det känns skumt i början men om det blir bra efter två veckor så känns det lugnt :)
Gilla
Pygme
Kvinna ·
Jag tyckte att min kändes som två bollar i början, fick panik, de första fyra månaderna var implantaten (har bakom muskeln) mycket hårdare än min egen vävnad (hade lite bröst innan) och det var en obehaglig känsla att det inte kändes som en enhet utan att mitt eget bröst låg och gled omkring ovanpå.. ville knappt ta i dem.. men efter fyra månader så mjuknade de och nu kan jag knappt känna skillnad, utom precis intill kroppen där implantaten känns, det är inte samma mjuka övergång som på naturliga bröst.. Jag tror mina känns så naturliga som det går att få, men man ska inte förvänta sig att de blir helt som naturliga, när man tex sträcker upp armarna eller ligger på rygg då ÄR det skillnad, de beter sig inte riktigt som naturliga bröst.. Men jag tänker som så att det får man ta, det är ju trots allt fejk.. :) Valet är ju liksom att ha det som man hade innan och jag är jätteglad över mina idag..
Gilla
Lindi
Kvinna ·
Det känns inte att jag har implantat, bortsett från att man numera har boobs överallt hahaha. Dom känns som en del av mig. Nu kan jag inte krama om min kropp på samma sätt (inte ofta man gör det;), mot tidigare då man kunde linda armarna flera varv runt kroppen utan att något tog emot xD De är stora, men inte i vägen så jag stör mig. Har aldrig upplevt det som att jag har något främmande föremål i min kropp, utan känner mig nu mer hel och komplett än någonsin! Detta är helt klart något av det bästa jag gjort.
Gilla
mody
Kvinna ·
kushikimeka: jag kände precis sådär! Jobbigt för mig var att jag gick ut när jag hade ätit mediciner och gick säkert runt och höll i dom mitt på stan, måste sett knäppt ut! Självförtroendet som man vaknade med var oslagbart! Kollade mig i spegeln 100 gånger och tyckte att jag va farligt snygg och ville nästan inte visa mig för att jag trodde att killarna skulle stirra ut mig(kan ha varit medicinerna som gjort detta också) haha.
Gilla
Sockervadd
Kvinna ·
Just det där att man knappt vill ta på dom för att det känns så obehagligt är jag livrädd för! Vet inte hur många gånger jag har drömt att dom HAR glidit ut också, vaknat i panik haha :P
Gilla
Gulkyckling
Kvinna ·
Jag känner av mina lite varje dag... Å nu har de gått över två månader... Men i början kändes dem precis heeeela tiden. Bara att andas var obehagligt å smärtade... Som om någon spänt ett jätte hårt band över bröstkorgen! Den känslan försvann för nån vecka sen... När jag lyfte på armarna kändes det som implantaten rullade över revbenen på ett jätte konstigt sätt... Svårt att förklara... Så de är verkligen olika för alla! :-)
Gilla
raspberries
Kvinna ·
Jag har känt på några år gamla implantat (alltså bröst som förstorats för flera år sen) och de har alla varit mjuka och det finns ingen chans att man skulle hitta en hård kant eller ens veta att det är opererade bröst om man inte känner till det. För att lite låna tråden av TS: när mjuknar brösten och hur hårda är de i början?
Gilla
mody
Kvinna ·
Väldigt hårda! Huden töjs ju ut väldigt mycket och mina är snart 5 veckor och de är mjuka jämfört med dag 1. Sedan så blir det ju väldigt stor skillnad i rörlighet också vilket enligt mig får dom att kännas mjukare:)
Gilla
Marina
Kvinna ·
raspberries skrev:
Jag har känt på några år gamla implantat (alltså bröst som förstorats för flera år sen) och de har alla varit mjuka och det finns ingen chans att man skulle hitta en hård kant eller ens veta att det är opererade bröst om man inte känner till det. För att lite låna tråden av TS: när mjuknar brösten och hur hårda är de i början?
Har du möjlighet så fråga ägarinnorna vilken placering de har och vilket fasthetsgrad de har på implantaten, om de vet det.
Sen håller jag inte med om att det är svårt att känna skillnad på vamliga bröst och sillisar. De är, som en snabb inledning, kallare än vanliga bröst - beroende på rumstemperaturen och ifall man kommer utifrån kan de vara alltifrån ungefär lika till iskalla. Den kringliggande vävnaden förmår helt enkelt inte alltid värma upp silikonet till 37 gr. Förmodligen spelar storleksvalet in här - rent logiskt borde det ju det. Jag skulle även tro att framförbröst är kallare än bakombröst. Jag tänkte inte ofta på att de var kalla när jag hade bakomplacerade, men med framför gjorde jag det. Å andra sidan var jag inte medveten om detta med temperaturen då jag ännu hade bakom, så jag kan mycket väl ha varit kall utan att sätta det i samband med implantaten.
Stående/sittande avslappnat okej, där kan man "komma undan" vid ett klämtest, och ofta är det väl just så som hon som ska kännas efter på "i studiesyfte" sitter/står. Men ligger man på rygg, skjuter fram bröstet eller sträcker ut en arm maximalt är det lättare att avslöja implantat.
Den främsta orsaken till detta är att implantat ofrånkomligen har ett hölje som - oavsett mjukhet på fyllningen - hindrar denna från att glida ut åt två håll samtidigt, som naturlig fettvävnad kan. Det är det som gör att sillisar "står rätt upp" fast man ligger på rygg. De flyttar sig ofta ut mot armhålan i nån mån (olika tjejer har olika "flyttmån"), då de tar sig till den lägsta punkt på bröstkorgen som implantatsfickan medger, men de får inte speciellt mycket mindre höjd för det (vilket åtminstone i mitt eget fall gav en platt motorväg mellan brösten, såg ut som Lapporten ungefär, och störde mig kolossalt). Har man implantaten bakom muskeln, har de ofta mindre rörelseutrymme än vid framförplacering, då muskeln är en mer effektiv spärr än mjuk vävnad.
I ryggläge är bröstkorgen ganska framåtskjuten, och axlarna långt bak jämfört med när man står (om man nu inte står militäriskt rak). Det innebär enkelt uttryckt att implantaten trycks upp medan den egna vävnaden vill ner. När den egna vävnaden på så sätt pressar implantaten mot bröstkoprgen, är de inte lika lätta att klämma ihop mellan fingrarna som när de "hänger mjukt" utan upplevs som hårdare. Jag, som inte trivdes med mina bakomimplantat alls, upplevde att brösten kändes som att lägga två lövbiffar över varsitt äpple.
Och en av anledningarna till att jag inte trivdes med mina bakombröst var att även när jag lutade mig framåt, hölls implantaten tillbaka av muskeln med den egna vävnaden ville neråt, så det blev som en skrumpen topp av egen lös vävnad ovanpå den annars runda bröstformen. Gissa om jag undvek att vara "on top". ;/
Men stående var även mina kläm- och gosvänliga. Hade jag utgått ifrån bara det när jag svarat dig, hade du emellertid inte fått ett fullödigt svar.
Jag vill inte skrämmas, men jag vill att man ska vara medveten om att silikonbröst är annorlunda och göra ett medvetet val. Vissa önskar sig ju riktigt fasta bröst och är nöjda med detta, andra vill ha så naturliga bröst som möjligt och bör då överväga framförplacering, som låter brösten följa kroppens rörelser i högre grad. Men innan man bestämmer sig bör man ha satt sig in i alla för- och nackdelar och välja utifrån en samlad bild. Har man fett att ta av på andra håll, kan man överväga att transplantera eget fett till brösten och få helt naturliga bröst, men de kan inte bli lika stora och metoden lämpar sig bäst på bröst som har "lite extra plats i huden", exempelvis urammade bröst, då det nytransplanterade fettet är känsligt för tryck. Metoden är ypperlig för att ge tillbaka fyllighet och gå upp nån kupstorlek, men kan inte lika drastiskt omforma brösten som implantat.
Gilla
Anonym användare
Jag skriver under på att min egen vävnad hänger lite lösare över implantatet när jag lutar mig framåt = Jag får strutbröst igen. Det kan jag leva med, har haft det hela mitt liv och förväntar mig inte ett mirakel i samband med operationen. Förstår inte hur man rimligen kan tro att ett par sillisar ska kännas EXAKT som ett par äkta bröst. Man får väl vara glad om man slipper smärtsamma och grymt störande estetiska komplikationer. Men som ett par riktigt stora naturliga bröst kan det ju aldrig kännas. Vill man ha exakt drt ska man nog tänka innan man opar sig...
Jag älskar mina, att dom är lite fastare. .. känns som ett par ungdomliga bröst igen ;-) min sambo vet ju om att jag opererat mig så om han känner lite kanter, rippling eller annat så stör det mig inget. Eller om dom blir lite strutigare.. det är f-n så mycket bättre än det jag hade innan ändå ;-P
Gilla
Marina
Kvinna ·
Java skrev:
Jag skriver under på att min egen vävnad hänger lite lösare över implantatet när jag lutar mig framåt = Jag får strutbröst igen. Det kan jag leva med, har haft det hela mitt liv och förväntar mig inte ett mirakel i samband med operationen. Förstår inte hur man rimligen kan tro att ett par sillisar ska kännas EXAKT som ett par äkta bröst. Man får väl vara glad om man slipper smärtsamma och grymt störande estetiska komplikationer. Men som ett par riktigt stora naturliga bröst kan det ju aldrig kännas. Vill man ha exakt drt ska man nog tänka innan man opar sig... Jag älskar mina, att dom är lite fastare. .. känns som ett par ungdomliga bröst igen ;-) min sambo vet ju om att jag opererat mig så om han känner lite kanter, rippling eller annat så stör det mig inget. Eller om dom blir lite strutigare.. det är f-n så mycket bättre än det jag hade innan ändå ;-PNä, jag håller med - men jag tror helt enkelt att man fokuserar så mkt på utseendet, att frågan helt enkelt inte kommer upp. Om man tänker på oss alla som varit missnöjda med våra bröst - hur stor andel har varit missnöjda pga utseendet resp pga hur de kändes ..? Fokus brukar ju ligga på att åtgärda det man ogillar. De resultat man matas med i reklam och film är ju de finaste alt retuscherade resultaten och när man ser såna är det svårt att föreställa sig att de trots att de är runda och fina och ser klämvänliga ut skulle vara kalla och hårda, och kanske se rent knasiga ut i nån annan kroppsställning...
Gilla
Anonym användare
Ja du har helt rätt i att media ger en väldigt snedvriden bild, inte bara av kvinnokroppen utan även av opererade bröst. Jag har faktiskt blivit väldigt bekymrad flera gånger här inne när jag sett tjejer med superfina boobs som ändå hittar något fel på dom. Det är sorgligt. Dom flesta opererar sig ju för få finare och större bröst, men kanske glömmer sitt utgångsläge. Även detta spelar ju in hur implantaten känns. Mycket vävnad kan ju dölja implantaten men också göra att implantatet blir som en klump i det egna bröstet. Ingen vet ju på förhand hur det blir. Men jag önskar att fler vore nöjda trots inte helt "perfekta" bröst som känns bra men kanske inte som ett par äkta bröst :-)
Gilla
Marina
Kvinna ·
Java skrev:
Jag har faktiskt blivit väldigt bekymrad flera gånger här inne när jag sett tjejer med superfina boobs som ändå hittar något fel på dom. Det är sorgligt. )Jag kan bara hålla med. Ibland beklagar nån sig utan bild, brösten är förstörda och det kommer aldrig att bli bra, och man skyndar att peppa och trösta, och så kommer bilden upp nån dag senare och visar ett nästan "perfekt" resultat. Man tar sig för pannan. Jag vet vad komplikationer vill säga och skulle gärna bytt mitt resultat mot mångas före-bilder. Därför försöker jag i görligaste mån att inge realistiska förväntningar, och är glad över att vi är fler som verkar för den saken. :)
Gilla