Hur lugnar jag pojkvännen innan operation?

Jag tycker det låter som han kanske inte borde vara med? Om han tenderar att bli arg för att du får blåmärken då är ju inte en avdelning där du kommer ligga blåslagen något för honom. Vidare kan vi ju jämföra denna narkos med narkos som pågår i flera timmar. Vid denna narkos får man, vad jag förstår, endast larynxmask dvs du blir inte ens "på riktigt" intuberad (obs en absolut fullgod luftvägssäjrings metod, inget konstigt med det). Oavsett det är så simpel narkos. Vidare, att söva unga och friska patienter är en extremt låg risk, förutsatt att man följer förberedelserna med fasta etc. Mycket värre med gamla och sjuka. Jag förstår inte att folk inte oroar sig mer för resultatet, än en liten narkos!

Arg och arg.. Som jag skrev så överdrev jag, men han reagerar mer "varför gjorde du så?" ish. Och han vill vara med trots att jag berättat att jag kommer vara blåslagen, så om han ska vara där eller ej är upp till honom. Angående narkosen undrade jag inte om rent fakta då jag jag berättat allt det för honom, precis som Peter berättade under konsultationen. Det jag undrar är hur jag ska lägga fram det till honom så han förstår. Varken han eller jag eller någon i hans familj har någonsin sövts ner, överhuvudtaget alltså, varken lätt eller tungt. Det värsta jag gått till läkaren för är typ halsfluss..

Jag förstår dina tankar, men han verkar ju inte vara i position att hantera det. Fundera över vad som är bra för dig, för det sista du behöver den dagen är att ta hand om någon annan :) Det jag menade med narkos/resultat är ju att han snarare "borde" oroa sig för det senare :)

Säg åt honom att man söver små små barn varje dag för att sätta rör i öronen eller ta bort polyperna, det tar ungefär lika lång tid som en bröst-OP och det är världens rutin-ingrepp. Förklara att man aldrig hade sövt små barn på det viset om det vore förenat med stora risker. Kanske dock vore bra om du förberedde honom mentalt på att när du kommer ut där blåslagen och slut, så undanber du dig alla efterkloka kommentarer som "var det värt det" osv, säg att han ska stötta och peppa dig hela vägen om han ska vara där. Förbered honom oxå på att alla reagerar olika på morfinet och sånt efter OP vissa blir väldigt illamående och andra blir helt gråtfärdiga - säg åt honom att inte överanalysera något utan istället bara stötta dig igenom det. Mvh

Bra ide! Det går ju att relatera till, barnen alltså. Tack för hjälpsamt svar! :)

Ska han vara med ( om det nu är upp till honom som du skriver) så ska han ju kunna hantera att HAN ska vara ett stöd för DIG, inte tvärtom, då har han inte där att göra. Hade hellre åkt själv än med någon man måste ta hänsyn till. Man har för ont för att orka bry sig om nån annans känslor. Fint att han oroar sig för dig :) och såklart läskigt när man inte varit med om nån som blivit sövd förr. Han får väl söka info på nätet, det är ju faktiskt inga större risker. Farligare med resan dit rent statistiskt :) han får väl helt enkelt hantera sin egen oro på det sätt han tycker är bäst. Du kommer att vara upptagen med annat!

Förstår att du vill ha med dig din kille, min sambo följde med mig o jag ville också förbereda honom i förväg även fast han inte är den som blir jätteorolig i onödan. Jag berätta för min kille att man kan reagera väldigt olika efter en bröstop o narkos, vissa har skitont och blir illamående och vissa klarar sig bättre. Vissa blir nedstämda i dagar/veckor och vissa påverkas mindre. Men att alla dessa tillstånd "är normalt och hör till", han får helt enkelt finnas där som stöd för DIG, tror det kommer vara jobbigt om du ska behöva oroa dig för hans upplevelse när du kommer ha tillräckligt att tänka på själv, smärta etc.

När jag var på Citadell så berättade de att de gör ca 15 olika op/dag, en bröstoperation är rutin för dem och de har stenkoll på allt. Dessutom får man ju övernatta vilket jag tycker kändes väldigt tryggt, så är det ju inte på alla kliniker och jag själv upplevde att första dygnet var det jobbigaste och mest smärtsamma. Så påminn pojkvännen extra om att du är i goda händer, och att man kan påverkas både psykiskt och fysiskt efter bröstoperation, men att det är väldigt individuellt hur man reagerar. Lycka till med allting iallafall!

Jag frågar er på POF nu så att jag när dagen kommer har informerat honom till Max och att han inte oroar sig och undrar något så jag inte behöver finnas där för honom. Det är mig den stora smällen ges, men han är väldigt omhändertagande så har jag ont har han också det. Därför måste både jag och han veta ex att man kan må illa, spy osv efter operationen. Ångrar nu i efterhand att han inte följde med på konsultationen då många av hans orosmoment skulle förklaras och släppas. Pratade med honom nyss och han är i nuläget mest rädd för att jag ska tycka dom är för stora eller att jag ska tycka det gör ofantligt ont och att han är maktlös i dessa situationer och kan inte hjälpa till. Men det hör väl till detta med operationer och sånt.. Tack för alla bra svar, ni är mycket kloka tjejer :)) Kram

Män har ju en tendens att vilja lösa problem, och känner dig lätt maktlösa när det är situationer som faktiskt inte går att lösa. Medans vi kvinnor kanske just i en sån situation bara uppskattar att han finns där! Även om han inte kan göra så mycket åt saken rent praktiskt. Ibland önskar jag att män kunde förstå det lite lättare :) då skulle de bli mindre frustrerade och vara till större hjälp!