Pumagirl
Kvinna ·
Hur reagerade era arbetskolegor?
Jag undrar bara vad era arbetskolegor sa då ni var tillbaka på jobbet eller om det blev någon reaktion? Berättade ni för dom att ni förstorat brösten eller frågade någon?
Sortera efter
Juli11
Man ·
Juli11
Man ·
Även om det är jobbigare att samla alla tror jag att det kan vara bättre. Annars går snacket.
Antingen får du säga att "jag ska förstora brösten för att bla bla" (vilken anledning du nu vill säga) eller så säger du bara sonika- "jag ska förstora brösten och vill att ni ska veta det pga att jag kommer vara sjukskriven i 2 veckor. Nu när jag har sagt det vill jag inte prata mer om det"
Anonym användare
Ja det är nog egentligen det bästa.
Men jag är rädd att dom snackar på ändå... dom är som riktiga skvaller tanter!
Fast det är nog bättre än att dom tappar förtroendetför mig jobbmässigtom jag kommer med lögnerom var för jag ska vara sjukskriven. Men det gör dom säker ändå om jag säger att jag ska skaffa sillisar! Dom är riktigt fördomsfulla ;)
Anonym användare
Ja det är nog egentligen det bästa.
Men jag är rädd att dom snackar på ändå... dom är som riktiga skvaller tanter!
Fast det är nog bättre än att dom tappar förtroendetför mig jobbmässigtom jag kommer med lögnerom var för jag ska vara sjukskriven. Men det gör dom säker ändå om jag säger att jag ska skaffa sillisar! Dom är riktigt fördomsfulla ;)
Oj, vad liten min text blev?
Ja Malin, så är det ju! Jag tycker det är konstigt hur som helst att det är så accepterat (upplever jag i alla fall) att tex göra en bukplastik?! Varför? Tuttar kan ju vara lika "fula" som en mage liksom? Ofta är ju uppfattningen den att en operation bara är acceptabel då man rättar till nåt som gör ont eller besvär, typ stora bröst ger ryggproblem, hängbuk kan ge eksem svamp osv...
En läkare berättade för mig att han varit med om att en kirurg som utför många överviktsoperationer hade blivit ganska så ifrågasatt i samband med något möte, av de andra kirurgerna som ansåg sig pyssla med viktigare saker.
Vad som är rätt och vad som är fel är upp till var och en att tycka. Men man kan ju tänka sig för att tycka allt för högt ibland, för man kanske sårar. Och just därför skulle jag tycka att det var lite kul att säga nåt så de får sig en tankeställare!!
Min mamma blev vädigt förvånad när jag berättade för henne vad jag skulle göra. Det trodde jag aldrig att DU skulle göra sa hon! Det kan man ju tolka som man vill.
Diskuterade aldrig vidare det med henne, var bara så lycklig och lättad (löjligt, trots min ålder vågade jag knappt berätta för henne) att det var gjort och det gick bra. Sen var hon bara orolig på op.dagen såklart och frågde hur allt gick efter återbesök och så.
Har också tänkt på det där med fettsugning, bukplastik osv. Det verkar vara mycket mer accepterat än förstoring. För bröstförstoring gör ju bara "dumma bimbos med noll innanför pannbenet" bara för att de har taskig självkänsla. ;-)
Bukplastik är lite mer "synd om" för att de var ju faktiskt överviktiga osv medan något som nya bröst bara är "ytligt".
Jag anser faktiskt inte att jag har dålig självkänsla eller dåligt självförtroende. Tyckte att det fanns en del av min kropp som jag tyvärr inte kunde förbättra på egen hand annars hade jag gärna gjort det. Allt det andra på min kropp kan jag till stor del påverka själv men tuttarna kan jag inte trolla fram. Men det kunde min kirurg ;-)
Jag tror inte heller att det alltid handlar om avundsjuka utan mer att folk inte förstår varför. De tycker man är dum som lägger pengar på sånt onödigt. (och så röker de själva eller super skallen i bitar på krogen) Vad man gör med sina pengar och sin kropp är upp till var och en. Folk måste ju inte alltid vädra sina åsikter som en del verkar känna sig förpliktigade till.