Hur vanligt att ångra sig helt?

Hej! Jag är ju en av de personer här som tagit ut sina implantat, men hur vanligt det är tror jag inte någon av oss här kan svara på, tyvärr. Däremot är min rekommendation till alla som ska sätta in implantat att ställa sig frågan om man är beredd att ta ut dem, om något av ovanstående händer, eller om man helt enkelt inte vill ha dem kvar. Att vara mentalt förberedd på att situationen kan uppstå, och gärna att ha tittat på t.ex. realself.com där det finns massor av före- och efterbilder av uttag också, för att se vad man kan vänta sig. Enligt min erfarenhet är kirurgerna förtjusta i att skrämma upp en, få en att tro att ta ut helt i princip är att döma sig själv till hemska bröst, medan sanningen är att 96% på realself är nöjda efter uttag. Hade jag känt till hur bra de allra flesta bröst blir efter uttag hade jag nog gjort mitt mycket tidigare än jag gjorde. Du behöver inte gå in i förstoringen med tanken att det kommer gå fel, såklart, men jag tycker alla ska ha tänkt tanken och frågat sig själv om man är beredd att ångra sig.

Tack för ditt svar Jatropha! Tänkvärt, ska kolla där. Får jag fråga vad det var som gjorde att du tog ut dina? Hur känns det nu?

Jag har så länge känt att jag blev skapt utan bröst, så gott som hela livet. Så nu är jag överlycklig över mina bröst. Så skönt att ha dem att jag klämmer på dem med jämna mellanrum, njuter av att gå naken och äntligen ser jag fin ut i klänningar. Jag tror att om längtan varit genuin och lång, så är man nog nöjd med resultatet. Så länge inga komplikationer uppstår förstås.

Cihi, skönt att läsa om bra upplevelser också. Det är ju den känslan du beskriver som man vill ha.

Min upplevelse är att de flesta som kommit fram till att de önskar ta ut implantaten i efterhand är nöjda med att ha gjort det. Och brröst som varit vackra men små före implantaten är ofta minst lika fina. Om man har förstorat för att fylla ut ett lite trist häng så blir de ju sällan vackrare av att man tar ut implantaten, men det går ju alltid att kompletytera med ett lyft. Det går också utmärkt att transplantera fett i samband med ett uttag, om man har lite fett att ta av, så försvinner inte riktigt hela volymen heller.

Tack Marina, låter ju logiskt och lite tryggare. Själv har jag för lite fett för transplantation - annars hade det varit mitt spår istället för implantat helt och hållet.

För mig var det en kombination av att jag inte trivdes med dem, efter fem år kändes de inte som jag, och att de gjorde mig sjuk, med autoimmuna problem och kronisk trötthet och hjärndimma, som tack och lov börjar lätta nu. Jag är supernöjd med mitt beslut.

Man kan ju också tillägga att de flesta som ångrar sig gör det för att de fick nån form av propblem. Det är inte så vanligt bland dem som fick fina bröst i önskad storlek som inte skapar obehag att man ändå ångrar sig direkt... Då är det valigare att det kommer längre fram i tiden, ofta i samband med barnen, att man "vill vara naturlig" igen.