Imon är de op. Dödsångest.

Haha har du också tvångstankar , välkommen i klubben:) mitt beteende de sista veckorna är stört :o Och varje grej som gö det nu så tänker ja att jaha då va de sista gången. Sista gången jag såg min hund, sista gången jag pratar med mamma. Och skriver jag de för till den personen kommer de gå åt helvete. Ja shiiii. Är sjukt nervös mu , dock är jag glatt överraskad att mitt hår inte alls blev nå trassligt eller torrt av descutanet. Har midjelång Platinablondt som jag slitit en hel del med för att få så långt och med bra kvalité. Så alltid något :) Nu blir de försöka sova o ligga o va livrädd. Hoppas jag inte svimmar imon när jag ser kirurgen i Sina gröna kläder. Och hoppas jAg vaknar och är pigg. Struntar i hur ont jag har bara jag vaknar och är frisk.

Lycka till imorgon! Kommer gå kanonbra. Var jääkligt nervös första gången jag skulle sövas med, men fick lugnande (tror jag hahaha! Annars var det nåt annat jag blev helt skrattig & lugn av) och det gjorde att jag kunde slappna av.

Hha ja du vill inte veta...tänker också sådär, Haha men helt ärligt kommer det gå bra, du kommer vakna! Med ett par snygga tuttar.

P.S.

Lugnadet man får innan operationen gör så man blir sjukt lullig och go!

Nu ligger jag på uppvaket :) var inte så nervös idag trotts allt :) har dock väldigt ont , men är pigg som sjutton :) kan inte Somna om :) tack för allt stöd <3

Skönt att allting gått som det ska! :)

Skönt å höra att allt gått bra! har tänkt på dig idag :) jag har varit i upplösningstillstånd idag, stressad, speedad å förvirrad :-/ har fått op-tid nu inför måndag..

Gulliga ni är :) nej inget illamående,de ända är att jag har lite ont och stt det känns lite overkligt stt de är gjort nu. Måste nästan nypa mig o könna efter om jag drömt allt eller om jag ligger här jemma i sången nu och de är klart. Känns som att de gick lite för lätt :) trodde jag skulle va mycket mer nervös men de va som att Jah kopplade bort allt sånt när jag väl va där.

Du kan va lugn. Ge dig fan på att de kommer gå bra bara :) gjorde det de för mig som har både borderline och panikångest så kommer de även gö de för dig:) somna och vakna efter 1 SEK kändes de som. Fråga förväntat om de va klart redan. Och jag frös inte och jag va för pigg för att somna om :) Jag har mentor 333 , 540cc HP:)

Märker o numret på implantatet:)

Då fattar jag :)

Är rätt kul att vara sövs o när man vaknar, UNDERBART! Mysigt att bli ompysslad :3

Haha jaa. Som många andra vakna ja o sluddra om de redan var klart :) O låg o babbla , men tror ingen hörde vad jag sa;)

Hejsan. Har precis hittat hit till denna sidan och den verkar vara super :) jag har så många funderingar och tankar och jag har gått igenom riktigt tuffa 7år. Jag har stora problem som jag äntligen för bara några dagar sen orkade att prata om. Har aldrig nämnt mina bekymmer för någon , så jag är stolt över mig själv att jag kan prata öppet om det nu :) men det som är så hemskt är bemötandet jag fått från både barnmorskan , gyn läkaren och vanlig läkare när jag berättat om mina problem :( jag är 23år och har en flicka på snart 7 år och som många andra så har min kropp blivit helt annorlunda efter graviditet och förlossning. Jag fick såklart hemorojder som snart förhoppningsvis ska opereras bort (ska till läkare om det den 27 feb) och så har jag stora yttre blygläppar som skaver och är i vägen och gör så jag absolut inte kan gå i åtsittande byxor :'( och mina bröst , jag orkar verkligen inte med att kolla på mig själv i spegeln länge ! Jag känner mig inte som en kvinna , jag känner mig som ett missfoster.! Jag har nu i 7år att verkligen försöka acceptera mig skälv och vara stolt över mig själv och att jag ska vara glad för utav alla problem så har jag ju fått en underbar dotter ! Men det går inte , jag mår så jäkla otroligt dåligt både psykiskt och fysiskt och jag kan inte leva ett normalt liv ! Jag kan inte ens visa mig naken för min pojkvän och jag kan inte vara med i vattnet på badhuset med min dotter! Jag går också på försörjningsstöd och har ingen möjlighet alls att betala op själv. Hur ska jag gå till väga för att få hjälp ? Läkare vill ju verkligen inte lyssna och dom förstår inte mina problem som verkligen är riktiga problem . Och jag gör det absolut inte för någon annans skull utan för min ! Oj det blev mycket text men hoppas någon av er har något bra råd till en förstörd människa :(