rebecc
Kvinna ·
Jag är nervös!! opereras nästa vecka
Hej på er!
Torsdag nästa vecka är det min tur. Jag har längtat och väntat så länge men nu tror jag den verkliga nervositeten börjar smälla till :( Börjar tveka, gör jag rätt? Varför gör jag såhär mot mig själv? Vad ska folk tyvka om mig? osv börjar spöka i bakhuvudet. Träffar en kille som jag inte vågat berätta för eftersom jag är rädd att han ska dömma mig på nåt vis. I många år har jag ogillat mina bröst och nu har jag en chans att känna förbättring och tills nu har jag varit cool och försökt att inte "över-tänka".
Kände/känner ni såhär inför er operation?
Hur gjorde ni för att tackla tankarna?
Har ni några tips?
Sortera efter
Sommarflickan
Kvinna ·
Jag är likadan..
Gör jag rätt..? Tar jag för stora? Shit..här kommer tuttlisa liksom..
Har ju iofs implantat nu. Men det syns inte med kläder, bara om jag är på stranden eller så.
Nu ska jag ju vräka i mer, så det kommer synas. Vill ju det, men har läst om tjejer som verkligen ångrar sina stora tuttar efter ett tag.
Men att ångra att de vart för små tänker jag inte göra en gång till!
Lycka till.
För mig är det dags i övermorgon. Åker till kliniken imorgon kväll..herregud. Är så jäkla nervös!
Gilla
frippe
Kvinna ·
Jag har också haft såna tankar som spökat innan operationen. Ville inte att folk ska se på mig på ett annat sätt för att jag gjort detta. Mitt sätt att hantera det är att berätta det. På jobbet gjorde jag så att jag sa "Jag vill berätta en sak. Vill inte ha en diskussion om jag ska eller inte utan jag vill bara berätta att jag ska göra det."
Jag avdramatiserade det hela genom att inte ge några förklaringar eller utrymme till att diskutera varför. För mig kändes det viktigt att stå för att jag skulle göra det. Inte nåt jag ville smyga med.
Jag har inte fått några konstiga reaktioner ifrån nån faktiskt. Även om det skulle vara någon som skulle reagera så är det deras problem.
Jag kände mig mycket lugnare efter att jag berättat det. Var inte ens lite nervös på operationsdagen. Bara väldigt nöjd med mitt beslut.
Tycker ni ska känna efter vad ni själva vill och inte bry er så mycket om vad andra tycker. Så länge som ni gör det för er egen skull, så känn er trygga med det. Njut av resan! (Även om den är lite smärtsam) 🙂
Lycka till!
Gilla
Anonym användare
Var precis likadan innan min operation. Kvällen innan var jättejobbig. Hade sån ångest.. Undrade vad jag höll på med egentligen. Kollade på mina gamla bröst och tänkte typ "har jag stått ut med dom i 22 år kan jag väl stå ut i fortsättningen med". Att dom kanske inte var så hemska som jag alltid tyckt. Sen försökte jag tänka på alla dom gånger jag varit ledsen över brösten. Varför jag ville operera dom. Blev lite enklare. Var så trött på att bara behöva "stå ut", man vill ju kunna känna sig fin. Var verkligen supernervös och kunde knappt sova nätterna innan operationen. Kom till kliniken och skakade på op-dagen. Nu efteråt inser jag att det var så mycket oro och ångest i onödan :)
Gilla