Jag har tagit ut inläggen

Tycker att det är bra att någon som inte trivdes med silikon hittade hit och fick dela sin upplevelse och även berätta om hur det känns efter att man tagit ut inläggen, men håller med om att inlägget kunde ha skrivits mer respektfullt. TS låter väldigt bitter och det är jättetråkigt, men är man bitter är man heller inte lycklig väl vilket hon ändå verkar försöka framstå som att hon är nu när hon är helt "äkta" igen? Jag tror speciellt inte man kan vara lycklig om man känner att man måste komma med smaklösa antydningar om att alla som vill skaffa silikonbröst (vilket hon själv ville för ett par år sedan) vill känna sig fejk och vill få massa sexuell uppmärksamhet av alla runtomkring och vill se oproportioneliga ut.

Sanningen är att de flesta som skaffar silikonbröst är mammor som har ammat och därigenom fått hängbröst. En annan stor del är kvinnor med olika stora bröst (som jag, har över en kupstorlek skillnad) eller olika deformeringar som t.ex. tubularitet. De flesta är alltså inte korta och smala tjejer som vill se ut som Dolly Parton eller Pamela Anderson och hamna i slitz md 600cc-pattar. Och de tjejer som vill det, låt dem? Jag ser inte ned på dem och jag dömer inte dem även om jag inte känner ett sånt behov. Alla har väl rätt att leva sitt liv så länge man inte skadar någon annan. Sen tycker jag inte heller det är bra att det är sån bröstfixering som det är idag så att osäkra unga tjejer känner att de inte duger som de är på grund av att de har normala bröst (som de anser är små). Men för de flesta är det ändå en bit mellan att känna att brösten är för små och verkligen spara ihop pengarna och ta tag i det. Tror, eller hoppas iaf, att de flesta som operar brösten gör det endast för sin egen skull och ingen annans och också vet att en bröstförstoring aldrig kan göra en lycklig, men det kan göra så man blir mer nöjd med sin kropp.

Och till cassandrajj: Jag tycker inte om att säga åt andra människor vad de ska göra, men det oroar mig när jag läser ditt inlägg och hör att du ÄNDÅ ska genomgå en förstoring! Om du avskyr det så mycket tycker jag absolut du bör skjuta på det och tänka igenom noga varför du vill göra operationen från början. Annars är nog risken stor att du slutar som vår TS här, ledsen och bitter över att du gjorde operationen från början.

Detta med skönhetsideal finns på många olika nivåer. Man färgar håret, rakar benen, sminkar sig, opererar utstående öron, fettsuger sig, listan kan göras lång. Om man ska utgå ifrån att vi alla ska acceptera oss själva som vi är för att inte skapa "dåliga" idealsom gör att andra känner sig obekväma med hur de är skapta så är juegentligen inget av ovanstående ok.

Personligen lider jag inte av mina bröst(har gjort, menmed åren har jag lärt mig acceptera dem)men har aldriggillat dem heller, mer än när jag ammade och fick uppleva hur det känns att ha bröst som fyller upp en BH. Alla föds med olika förutsättningar och att man ska gå och må dåligt eller vantrivas när man inte måste tycker jag är onödigt. Det spelar ingen rollom det rör sig om en bröstförstoring eller en bröstförminskning, en bukplastik eller operation av utstående öron.

Jag har ett förhållande sen 15 år tillbaks och två barn, så denna operation är definitivt inget som jag gör för någon annan än mig själv och ärnågot jag harfunderat påi 20 år. Min man tycker jag ärjättefin som jag är men respekterar mitt beslut då han under dessa 15 år harfått höra mig gnälla över brösten många, många gånger och han älskar mig så han accepterar att han hädanefter kommer få lov att klämma på plastbröst(som du så fint uttryckte det) och tycker det är okom det får mig att må bra.

Ditt inlägg andas besvikelse och bitterhet vilket är jättetråkigt. Din kirurg borde ha lyssnat på dig och respekterat dina önskemål. Dock verkar du själv inte ha tagit dig tid att fundera på om detta verkligen var vad du ville innan du genomförde operationen. I mitt fall har jag funderat så länge att jag är 100% medveten om vad jag ger mig in på både vad det gäller komplikationer och andra negativa aspekter och det önskar jag att alla som opererar sig tar sig tid att göra för att slippa uppleva det du har fått gå igenom.

Önskar dig all lycka framöver och är glad att du tog stegetatt ta bort implantaten när du inte trivdes med dem. Men lika väl som du tar ut implantaten för att må bra (efter att ha provat och insett att det inte var något för dig), lägger andra in implantat för att må bra och de måste själva fåbedöma om detär rätt för dem eller ej. Fattar man ett genomtänkt beslut som baseras på vad man själv vill och inte på vad andra tycker och tänker,så tror jag inte att risken är så storatt man ångra sig om man inte råkar ut för komplikationer och för mig är det värt den risken. Alla är inte lika och det viktigaste vi som kvinnor kan göra är inte att accepterahur gud skapade ossäven om vi vantrivs, utan respektera varandra för våra individuellaval!

Jag tycker att de är heellt ok att skriva sina upplevelser vad de gäller plastikkirurgi.

Allt är inte bra med det!!! De är synd att så många tar illa vid sig, och ifrågasätter

hennes sätt att skriva. Respektera henne och inse att de blir fel en del ggr

p.g.a att kirurgen t.e.x bestämmer över oss och väljer storlek m.m, och vi blir

missnöjda. Har för stor tillit till läkare helt enkelt. Hälsn. en som också vet hur de

är att bli överkörd.

Hej allihop!

Jag la ut denna tråd p g a att jag tycker det är väldigt viktigt med denna sidan av saken OXÅ, inte enbart som många verkat tolka det till. Och man ser ingenstans att jag skriver att man inte skall göra en operation, bara att man skall tänka en gång till. Det verkar som att detta var ett känsligt ämne för många vilket är tråkigt, jag kritiserar ingen utom idealet som JAG tycker är fel, det var som en ren reflektion av mina egna erfarenheter jag skrev detta, och för att jag inte hittade mkt info om det innan jag bestämde mig.

Till dig som valde att hårddra det hela till att jag nu aldrig skulle använda några inlägg i BH:n, så kommer jag kanske att göra det en dag vad vet jag, men det är det JAG (inte alla jag vet och det skrev jag inte heller någonstans) gillar med mina små bröst, att jag har en valmöjlighet. Och JAG och MINA bröst såg fejkade ut, jag har inte skrivit att alla gör det, men däremot att man skall fundera över om man kan tänka sig att se ut så om det blir så.

Till er som skall operera er och tycker att min ton är fel, är det inte bra då att få veta innan hur det kan upplevas? Det tycker nämligen jag att det är.

Jag är inte bitter det minsta för er som tolkat det så, jag är gladare än på väldigt länge! Jag är inte ens bitter över pengarna, jag är ju några erfarenheter rikare! Jag är bara helt allvarlig för att för MIG ÄR det allvarligt att man väljer att operera sig för att ändra sitt utseende!

Jag skriver heller ingenstans att det inte är ett fritt val eller att jag ser ner på någon som opererar sig, jag har ju själv gjort det???

Anledningen att jag skrev att man kunde ställa frågor om man hade seriösa sådana var att jag inte ville ha en massa onödigt prat om fritt val och en massa som tar illa upp över något som inte står i texten. Läs klartext och tolka utifrån mig som skrivit efter egna erfarenheter.

Jag dömer ingen och har inte skrivit något respektlöst, men jag har skaffat mig erfarenheter och en åsikt som jag valde att dela med mig av till andra för att någon som ev skulle ha gått igenom min historia skulle kunna slippa. Troligen valde jag fel forum, men det är ju ändå här folk med tankar på operation börjar titta.

Till Dig Hapicat som faktiskt hade en vanlig fråga, så känner jag än sålänge hur muskeln lixom "hoppar" så som den gör när man har implantaten under, när jag använder bröstmusklerna, men det är väldigt lite mot vad det var förut redan nu, det har minskat drastiskt på bara dessa fem dagar! :) Så det skall nog försvinna snart misstänker jag.

Det blir inga fler kommentarer från mig här, jag har delat med mig av min information och det var mitt enda syfte.

Tack för mig och ha det gott alla!

Jag tror att inlägget hade blivit mer uppskattat om skribenten själv hade visat lite respekt mot de som är här inne och har valt att operera sig. Man måste respektera andra om man själv vill bli respekterad... Ett sakligt inlägg där Dolly förde fram hur kirurgen hade manipulerat henne, hur hon inte trivdes med sina implantat, hur bra hon mår nu av att tagit ut dem och hur hon har kommit till insikt i att större bröst inte löser några problem för henne, utan att nedvärdera andra som tycker annorlunda hade förmodligen mottagits bättre. Jag tycker annars att det som skrivs (om man väljer att bortse från den nedlåtande tonen) är  tänkvärt och passar bra in på forumet som lite motvikt till alla positiva inlägg från de som verkligen vet vad de vill.

På många tycker ja det verkar som om man måste må jätte dåligt över sina bröst eller att ha ammat för att det ska vara försvarbart...

Alla människor är olika och uppfostrade på olika sätt, man har olika åsikter och olika smak.

Jag tycker att varje indevid ska få göra precis det som känns rätt för den och inte vad som känns rätt för någon annan.
Någon kanske vill har stora bröst, en annan kanske gillar små.
Jag vill ha tillbaka mina stora fylliga bröst efter att ha gått ned 21 kilo och det är de enda syftet.

Jag hoppas att alla som ska och harop blir/är grymt nöjda och aldrig behöver ångra sig.

Kram på er alla :D

Vet ni, ni har nog rätt - ni som säger att många nog känner att man behöver en "ursäkt" för att operera brösten. Jag känner väldigt mycket så. Anledningen till att jag vill operera mina bröst från början är nämligen för att det skiljer ca.150cc mellan dem (över en bh-storlek) och jag har alltid mått dåligt och skämts över det.

Men när jag har berättat för folk att jag ska operera brösten har jag ofta liksom sagt "men det inte för att jag vill ha jättestora bröst!" för att jag på något sätt skäms att jag vill förstora brösten. För sanningen är ju att även om anledningen från början är att få lika stora bröst så vill jag ju ha dem större och med fylligare form OCKSÅ. Men samtidigt skäms jag över att de är så konstiga och olikstora så jag vågar inte berätta det heller. Så slutar med att jag berättar att jag ska operera brösten, sen säger jag "men inte för att jag vill ha jättestora bröst!!" och sen vågar jag inte säga mer så när de frågar varför så säger jag att det är personligt och att jag inte vill gå in på detaljer typ. Men det är ändå viktigt att folk får veta att jag inte gör det för "att få stora bröst", men undrar varför jag känner så? Rädd för fördomarna kanske?

Minns för några år sen när jag pratade lite löst om bröstförstoring med en killkompis. Han sa då genast "Nej! Gör det inte! Alla kommer tro att du har jättedåligt självförtroende då!" Men nu känner jag att vaaa? Det måste man väl inte ha för att man vill göra en bröstoperation? Många kvinnor har nog det tyvärr, men jag tror absolut inte att en bröstförstoring är samma sak som ett bevis på dåligt självförtroende...

Sen håller jag med om att det Tösan skrev var väldigt bra formulerat! Tror det var så de flesta som tog illa upp i denna tråd menade. Iaf menade jag så även om jag kanske inte alltid är lika bra på att formulera mig helt sakligt. :P

Tycker det är jättebra att TS delade med sig av sina erfarenheter. Att hon inte menade något illa är ju självklart, bara dela med sig av hur hennes historia. Det är lätt att glömma att det finns baksidor med att operera sig, och jag tror även att många sätter stor tillit till läkaren (självklart) vilket tyvärr ibland kan bli helt fel. Tack till TS iaf för du delade med dig av dina erfarenheter! 

dolly:

tycker med det är jättebra o läsa sånthär, men tycker med det borde varit formulerat annorlunda, är ändå ett forum med massvis med tjejer som planerar eller har opererat brösten, o att få höra att man ser fakad ut och ifrågasätta vem som skulle vilja ta på plasttuttar va kanske lite fel forumulerat, då man inte behöver se fakad ut efter en op och tex mina bröst känns väldigt mjuka, min sambo känner inte de är fake o tror inte andra killar heller skulle tänka på att de va fake.

men jag förstår du är frustrerad över idealet när du själv känner dig fake med implantat, du trivdes helt enkelt inte med att ha nåt främmande i kroppen. alla gör tyvärr inte det. men de är många som gör det och mår så mkt bättra av att få bröst.

men man ska tänka igenom det mååånga gånger innan man väljer att operera sig, tror de flesta gör de och något de velat länge. är iaf tur man kan ta bort inäggen om man skulle känna som du gjorde och de är bra du informerar om hur du upplevde det och hur det blev efter.

att du skrev så mkt negativt om bröstförstoring är nog mest riktad till dig själv då det va så du kände med implantat och dina upplevelse.

alla har olika upplevelser och åsikter kring detta ämne.

och jag har med alltid kört med den kommentaren om jag berättat om min bröstförstoring - men jag vill inte ha stora bröst. för om man inte övertalar folk runtomring som inte är insata i ämnet att man inte vill ha stora får de oftast massa fördomar och tror man ska bli en bimbo. jag övertalades av mina vänner på ett sätt att de måste se naturligt ut annars är de jättefult. o när man hör sånt av ens vänner vågar man knappt lägga in mkt cc. denna gången säger jag inget till nån att jag lägger in större o skiter i va de tycker.

och om nån frågar varför jag gjort en bröstförstoring ska jag säga att jag inte trivdes med mina förra för jag hade inga o jag gillar stora bröst. * inget fel med att gilla stora bröst :) glöm inte det

Fy fan asså.. pinsamt inlägg tycker jag! Det är skämt att du skriver ett sånt här inlägg på detta forum. Du klagar på att du såg så fejk ut. Varför gjorde du ens operationen från början? Antagligen för att du mådde dåligt över dina små bröst, eller för att du tyckte att det är snyggt med stora bröst. Skitlarvigt att du skriver sådana utlägg om att det ser "fejk ut" eller "vem fan vill klämma på plast". Vissa vill ha bröst som ser "silikoniga ut".

Du har uppenbarligen gjort din operation för någon annans skull, eftersom du skriver hela tiden "för vems skull" och "vem vill klämma på plast". Jag skiter fullständigt i om nån kille vill klämma på plast eller inte, jag vill göra den här operationen! Jag tror att de flesta här inne, däribland jag, gör det för sin egen skull. Man vill känna sig snygg och sexig inför sig själv och inför andra. Men för sin egen skull. För att man själv ska känna sig nöjd.

Tråkigt att du inte blev nöjd med dina opererade bröst. Bra är det att du mår bra nu och har kommit över det som gjorde att du var tvungen att operera dig! :) Ledsen om jag uppfattas som elak. Inte min mening...