kontrakt.

Hej du=)

Jag känner igen mig i det du skriver, jag ska opa mig 26 maj och det är klart ju närmare man kommer desto mer på riktigt blir det,och för mig blir det verkligen en typ av skräckblandad förtjusning att det ska bli av.  

Vi måste helt enkelt bara slappna av och lite på att våra läkare sköterskor kan det dom ska och att vi kommer få den vård och omtanke som de faktiskt är skyldiga att ge oss,  vi är ju unga våran kropp tål mer än vad vi tror. =)

Kändes det tryggt och bra vid konsultationen?

Vad e det för kontrakt? Har aldrig hört talas om det.

Jag känner mig som du beskriver. 

När jagva på konsultationen så kändes de kanon bra! Pratade både med kirurgen och sjuksköterskan. Sedan har jag håller mejl kontakt å de känns fortfarande bra... 

De blev verkligt när jag fick kontraktet hemskickat och fick läsa igenom det.

Jag skriver på en kontrakt där det står om vad som ska göras med mig, vilket pris å storlek. Sen är kontraktet till för att skulle jag ångra mig så finns det information där om vad som händer. Ångrar jag mig för tät inpå förlorar jag mer pengar än om jag skulle ångra mig nästa vecka.

ok tack för infon.

det kommer bli asbra=) någonstans brukar jag tänka att lite ångest är bra för då vet man att man fattar ett genomtänkt beslut och att man verkligen väger för och nackdelar, för det är en stor sak att lägga sig under kniven för ett estetiskt ingrepp. Men jag brukar plocka fram känslan när jag halvskuttade ut från konultationen och tänkte att äntligen antligen ska jag få göra det jag drömt och funderat på så länge. Då brukar ångesten lägga sig och försvinna.=) Fatta vilka snygga underkläder man kommer att kunna köpa, bara känslan att få ställa sig framför spegeln och känna sig riktigt kvinnlig, jag ryser bara när jag tänker på det=) Snyggast på stranden i sommar ;) 

Jag betalade min op igår. Känns riktigt galet. Så nära. 15 dagar.

Men detta är något jag tänkt på i snart 10 år. Aldrig har jag haft nga tvivel.

Nu äntligen har jag faktiskt råd :D

Hade nog rekomenderat att avvakta tills man är av med alla sina tvivel.

Ganska stort steg att ta. Är man då minsta osäker tycker jag att man ska avvakta!

det som jag tycker är jobbigt är egentligen att jag inte har kontroll, mina tvivel har inget med om jag vill ha bröst eller ej, det vet jag och det har jag vetat i många många år, utan det är att släppa all kontroll och inte kunna påverka något. det tycker jag känns läskigt.. Men det kan man ju aldrig göra något åt, kan ju inte gärna operera mig själv.. =)

Prettylady, de känns som att du å jag tänker å känner rätt lika. De som du skriver de är så jag känner. När man väl ha bestämt sig för en operation så ligger de inte i ens egna händer, utan du ska förmedla din tanke dina förväntningar till någon annan som ska vara vaken och uppfylla de du vill se när du vaknar. 

De du skrev innan var precis de jag tänkte på innan jag skrev på kontraktet. Ha tittat på massor med underkläder och de finns ett helt hav, känns sexigare när man själv vet att jag kan fylla ut större kupor. Nu fyller jag inte ens ut A nästan. Har större för att de ska se större ut. Tack för dina svar! får mig på bättre humör när man ligger här hemma i magsjuka och gräver ner sig i sina tankar och funderingar. :)

Jag känner igen mig till viss del. Att jag ska sövas ner och inte ha kontroll över d#et sm händer är det jag är mest rädd för. Jag är också en sån som alltid tror de värsta ska hända mig så jag är ju rädd att jag inte ska vakna upp ur narkosen och sådana saker. Trots detta så har jag inte tvekat en sekund på att genomgå operationen. Det är något jag är 100 procent säker på.

men stackare, fy magsjuka är det värsta, hoppas det går över fort och när man känner sig så ynklig som man gör hulkande över en toastol så blir ju allting mörkt och dystert!

ja jag tror det=) det ska bli kul att följa upp dig, vi är ju ganska lika i våra mått och vi ligger ju rätt nära i tid också=)

Hur känns det med storleken och så för dig, jag känner mig tvärsäker ena dagen och jävligt velig den andra..  Jag har även klurat lite på hur jag ska hantera omgivningen, vad ska jag säga, vad ska jag inte säga.. hur har du gjort?

Jag känner mig rätt säker. Ha pratat med kirurgen och han sa att tog jag större cc skulle jag troligvtvis känns kanterna eftersom jag är liten i diametern på mitt bröst. Tror de kommer att vara stort i början. Men då jämför man ju med vad man ha å de är ju inte mkt att hurra för. 

När jag väl bestämde mig för att kolla upp detta berättade jag mina tankar för min sambo. Han tog de bra, men de förstår väl jag. :) Han ha hört mig klaga så många gånger nu så han är glad för min skull. Nästa steg var när jag väl bestämde mig för beslutet berättade jag för min familj. Kände att jag inte kunde komma hem en dag med en sådan förändring utan förvarning. Sedan jobbet va väl pinsamt. Berättade för chefen att jag ville vara ledig/sjukskrivnen och de fick jag. Sedan efter att jag va på konsultation var jag så lycklig dagen efter att folk börja undra. Jag kan inte ljuga så i ansiktet på folk så jag berättade att jag skulle genomgå en operation för mig själv. Mina närmsta vänner vet men inga andra. Dem få väl märka senare...

nu har jag betalat in första avgiften, så nu är det på riktigt för mig med.. ih!! 

Tycker det låter helt skumt. Skriva på kontrakt så långt innan och betala in "första avgiften". jag betalade min operation dagarna innan det var dags, så att jag verkligen skulle vara säker på vad jag gjorde och KUNNA dra mig ur om jag ångrade mig...

ok, jag har berättat för dom närmsta och även en del utvalda på jobbet, vi är väldigt tighta på våran arbetsplats, så det kändes som lugnt, och sambon gillar bröst så han hade inget emot det heller om jag säger så, även om han tycker att jag inte behöver det..

Jag har familjen kvar och det som känns lite svårt där är att jag vet att den här typen av operation är inget som hyllas direkt, sedan har jag en riktig hönsmamma som skulle orora ihjäl sig innan så jag har nog tänkt vänta tills det är gjort så hon inte behöver oroa sig i onödan, får ta den smällen att jag "gått bakom ryggen" på dom för att inte behöva oroa dom i onödan.. liksom mera jag har köpt mig bröst dom är läkta det gick bra.. okej nu får ni börja skälla.. eh typ=)

första avgiften för mig var typ en bokningsbekräftelse på 10% av beloppet, betalar sedan resterande samma dag som jag ska opereras. tycker egentligen inte att det är konstigt dom håller ju min plats. Jobbar som frisör och vi tar 50% av beloppet om det inte avbokas 12 timmar innan för dom har hållit upp en plats som annars hade kunnat bokas av någon annan.. 

Vart ska du operera dig??

Jag ska skicka kontraktet sedan är de klart! :)

Vill bara ge er lite uppmuntran tjejer! Jag hade en op tid den 2 mars som jag avbokade kvällen innan och det var mitt största misstag för jag mådde så dåligt efter och ångrade mig så för mig var det inte värt att gå runt med fula bröst. Men nu när det e gjort e jag överlycklig ångrar bara att jag inte tog större hehe. Så oroa dig inte det kommer gå bra och när det väl e gjort kommer du vara jätteglad!

tack maggan87=)  helt övertygad om att jag kommer att genomföra det, även om det säkert kommer rinna någon tår innan narkosen=) Ja det verkar ju vara det folk ångrar och det jag funderar över, vi har väl som bestämt 550 cc men jag är sugen på 650cc, har mailat idag och frågat om det skulle vara möjligt att gå upp i storlek.. spännande och se vad dom säger.. Vad tog du för något, och vad skulle du tagit idag? 

Fridayeveryday; vet inte om du menar mig men jag ska operera mig på polarkliniken i umeå, känns jättebra, bor i stan så det känns skönt att inte ha någon restid=) vart blir det för dig?

Jag är skräckslagen =) har inte varit på konsultation än. Jag vill genomgå detta, men är så otrygg att jag väger hela tiden. Det skulle vara tråkigt att jag inte genomgår detta för jag är rädd. Vi får se försöker resonera med mig själv så gott det går och vänta på konsultationen och diskutera detta med kirurgen. Jag har haft en tidigare operation som gick snett (inte plastik) och va redan innan den operation rädd så det har ju inte direkt stärkt mig. Men jag vill ha boobs.. vill vill, men rädslan säger gör det inte.