Livrädd för komplikationer. Hjälp!

Jag gjorde lyft och förstoring i juni förra året. En fördel tyckte jag var att slippa krångla på mig en massa kläder. Du kommer ju att ha kommit en lång väg på din läkning när sommaren har kommit, tejpen använder man oftast i tre månader sedan går man över till ärrstift. Läkbehn är inte speciellt snygg och syns om man vill ha urringat men inte värre än så. Att köra bil, promenader och bada borde inte bli något problem. Jag skulle absolut välja vår eller försommar om jag skulle opa mig igen.

Det som jag också är rädd för, är att om det blir komplikationer så kommer det synas mycket mer på sommaren.. Och hur kul är det? :/ Som sagt. Jag är livrädd för komplikationer och speciellt i samband med sommar, då det isf blir mer synligt :(

Menar du att komplikationer kommer synas mer om du har tex bikini på sommaren? Jag har varit medveten om att komplikationer kan uppstå , men har inte varit rädd för att få komplikationer. Händer det så händer det, och det kan hända vem som helst och det finns inget jag kan göra åt det förutom att ta följa riktlinjerna och skötselråden. Men låt det inte få dig att må dåligt! <3

Ja precis. Eller om det skulle bli mycket komplikationer, så kanske det även syns under linnen/klänningar. Så av den anledningen är hösten bättre för OP, då man har mer kläder.. Men som jag skrev, bästa tiden för OP är just nu pga andra skäl.. Jag tycker det är jättesvårt. Då det känns som den här extrema rädslan stoppar mig ?

Vet inte riktigt vika komplikationer du tänker på om det har med sårläkning att göra eller utseende. Brösten ändrar sig väldig länge och komplikationer kan uppstå flera månader efter op. Om du tänker på att de kommer att hamna på olika höjd mm ser man oftast inte det när man har bh på sig, mina har nu efter 7 månader hamnat i olika höjd men syns egentligen bara när jag är naken. Så egentligen får man räkna med att saker kan hända hela året efter. Förhoppningsvis går allt bara bra för dig och du kan njuta av dina nya fina bröst i sommar.

Jag tänker på både sårläkning och utseende. I mitt huvud har jag målat upp någon katastofbild av att jag kommer vara handlingsförlamad i flera månader, typ som att sommaren blir förstörd med allt jag brukar göra. Samtidigt som jag nånstans vet att så blir det troligen inte. Men ja.. Min rädsla är stor som sagt ?

Jag tror de allra flesta är väldigt oroliga för komplikationer (även jag) och det är helt naturligt. Man vill ju inte operera sig och få ett resultat som inte är önskat. Tyvärr är det ju en risk man får ta, oavsett när på året man opererar sig, eftersom komplikationer kan uppstå även lång tid efter operationen. Jag skulle tro att det är väldigt ovanligt med komplikationer där man inte kan dölja det. De vanligaste komplikationerna är ju infektion och kapselkontraktur eller oönskat resultat (utseendemässigt). De allra flesta operationer går ju bra och läker snabbt ?

Jag är också väldigt rädd för komplikationer, ska opereras om två veckor. Blir jag riktigt sjuk så att jag behöver inneliggande vård, blir det mina kollegor som tar hand om mig (känns extrajobbigt då jag gärna håller min op hemlig). Hade tom en mardröm där hudsnitten bara gled upp och implantaten halkade ut. Jag var så stressad av vardagen i drömmen att jag tänkte bara ”oj, det här var riktigt dåligt för mig, men hinner inte riktigt kontakta min klinik...” och försökte hålla implantaten under kläderna (som om kroppen skulle läka den katastrofen utan antibiotika och re-operationX-D). Men allvarligt talat: det är en stor operation med livslånga konsekvenser för oss som opereras. Har man otur drabbas man av någon mindre eller större ”rynka” i läkningen. Sedan förändras brösten med åren, liksom våra kroppar. De allra flesta plastikkirurger är mycket seriösa och det finns ett säkerhetstänk på klinikerna för att minimera risken för komplikationer. Stöter man på komplikationer, går det medta att fixa till med tid och tålamod. Ingen tid är bra för komplikationer egentligen... Vi kan underlätta läkningen genom att följa råden om nikotinfrihet, alkoholfritt, hibiscrubtvätt, fasta, och att ta hand om våra kroppar och hälsa. Sedan har vi våra olika genetiska förutsättningar som spelar roll. Och slumpen. Oavsett hur mycket vi gör, kan vi inte kontrollera allt. Men för det mesta brukar det gå bra!

Såna här ord lugnar mig. Operationer är alltid en risk, och det är jag beredd på och kan jobba med. En av de mest skrämmande sakerna för mig är att faktiskt sätta in något med kemikalier i kroppen. Det hör inte hemma där och många kroppar verkar ju förstå det och tar inte emot implantaten som man önskar. Livrädd för att förgifta min kropp. Älskar ju min kropp, vill ta hand om den men vill också levla upp den :-)