Maj gänget till bröstförstoring

Ny här i tråden och behöver skriva av mig lite. Jag har en operationstid den 24e maj men jag är fortfarande väldigt velig! Av olika anledningar är det lite nu eller aldrig så att skjuta upp operationen är inte ett alternativ, men det är jobbigt att inte känna sig helt säker. Är mest nervös över att inte kunna leka och lyfta barnen på typ hela sommaren (lugna mig gärna). Och även för att det ska göra outhärdligt ont efteråt och att jag då ska känna att det inte är värt det. Samtidigt så tror jag ju att jag kommer bli nöjd och ser fram emot att kunna köpa behåar och bikini i en storlek som faktiskt existerar. (Har i dagsläget 75AA efter att ha slutat amma).
Så är det någon som har lite pepp och uppmuntran tar jag gärna emot det.

Päk. Har haft en hemsk natt med extremt illamående. Har nu så ont att jag inte kommer ur sängen. Tagit Alvedon och morfin nyss så väntar på att de ska verka. Känner mig inte alls iform idag. Igår var jag rätt pigg men det smällde till idag... Det där illamåendet undrar jag över om det är någon biverkning på medicinen. Är aldrig illamående annars.

Har noll aptit men har tvingat i mig mat idag. Tror kroppen behöver energi. Antar det är tabletterna som påverkar mage, aptit och illamående. Fick ingen medicin mot illamående...men om det håller i sig får jag kontakta kliniken.

Känner mig väldigt svullen i hela kroppen och vågen visar +3kg jämfört med innan op. Antar att det är vätska som lagras. Ingen skönhetskur känns det som man går igenom just nu, men försöker visualisera när kroppen är i fas och brösten är mjuka och fina. Snart, så! Roar mig med att nätshoppa lite snygga toppar som jag kan längta efter att ha på mig...

Upplever att smärtan minskar när man rör på sig, så vankar av och an mellan köket och toan. Får mer ont av att ligga ned.

Nyfiken gul skrev:

Nyfiken gul skrev:

Hej Nyfiken Gul! :-)
Välkommen till gruppen!
Jag hade också exakt 75 AA- kupa (ingen kupa) grät inne på H&M när jag provade deras minsta bh och den inte passade. Tog steget att göra denna operation efter tolv års längtan efter bröst. Hade dessutom ammat ett barn i nästan ett år och när jag var färdig med amningen återgick brösten till hur de såg ut innan. Obefintliga. Nu är jag SÅ nöjd och så glad att jag gjorde detta för mig själv! Jag tvivlade på pengarna, att det var så dyrt och ev. komplikationer som kan uppstå. Men jag kan säga dig att jag skulle inte ha kunnat investera pengarna i något bättre för detta gör mig till en lycklig och glad morsa istället för en deppig sådan som jag var tidigare. Jag känner mig inte så längre. Åtminstonde inte över detta som var så betungande. Nu är jag nöjd med mig själv.

Smärtan trodde jag skulle vara värre, men när jag får förfrågningar om jag har ont nu så får jag känna efter! Haha. Jag sov en och en halv vecka sittandes, det låter jobbigt men då får man tänka att jag gick på morfin så då kände jag inte av smärtan men det var bekvämast att sova så eftersom man kände en tryckande känsla (inte alls som en elefant på bröstkorgen, bara ovant, spänt) det har gått elva dagar imorgon och jag kommer knappt ihåg! Kan precis som andra tänka att varför gjorde jag inte detta tidigare. Det skulle jag ha gjort för då hade lidandet varit kortare med facit i hand. Hoppas att man inte stöter på problem längre fram. Men det skrämmer mig mer att bli bröstlös igen.

Idag har jag tagit min första körlektion efter operationen och gått riskettan och börjat arbeta igen! Allt på samma dag! Det gjorde lite ont att växla och ratta, men det gick och det var inte alls så farligt som jag föreställt mig. Sade inget till läraren, låtsades som ingenting, det gick bra ändå. Lite stel var jag väl. Så nöjd med allt! Mitt barn ska jag börja bära igen nästa vecka, hämta på förskolan och så. Har lyft mitt barn tidigare då jag glömt av mig att jag inte får (några få tillfällen) o det har inte gjort ont kan jag också säga!
Jag hade utan tvekan gjort om operationen om vi hade kunnat gå tillbaka i tiden.

Jag önskar dig All Lycka Till med vad du än beslutar dig för! :-)

Nyfiken gul skrev:

.

Smärta är så individuellt men för mig var det inte alls farligt. Var inte ens i närheten av vad jag hade förväntat mig. Jag fick inte lyfta sonen första veckan, men nu är jag inne på dag 15 och det går hur bra som helst, märks inte ens att jag opererat mig. Enda gången det känns är om man råkar röra sig väldigt fort, och då känns det i ärren :)
Hade gjort om det här hundra gånger, och kan inte fatta att jag väntade så länge!

Har noll aptit men har tvingat i mig mat idag. Tror kroppen behöver energi. Antar det är tabletterna som påverkar mage, aptit och illamående. Fick ingen medicin mot illamående...men om det håller i sig får jag kontakta kliniken.

Känner mig väldigt svullen i hela kroppen och vågen visar +3kg jämfört med innan op. Antar att det är vätska som lagras. Ingen skönhetskur känns det som man går igenom just nu, men försöker visualisera när kroppen är i fas och brösten är mjuka och fina. Snart, så! Roar mig med att nätshoppa lite snygga toppar som jag kan längta efter att ha på mig...

Upplever att smärtan minskar när man rör på sig, så vankar av och an mellan köket och toan. Får mer ont av att ligga ned.

Jag är också helt full av vätska och helt uppblåst av medicinerna. Börjar bli förstoppad tror jag, hoppas de ger med sig snart.. men ni som opererat er nyligen, har ni vågat ta av er bh-n några timmar för att tvätta den eller hur har ni gjort? Jag ska ha den här stöd bh-n på mig tills på onsdag men jag behöver verkligen tvätta den, känner mig så ofräsch

Idag var jag på återbesök hos proforma 15 dagar efter operationen. Allt såg bra ut och dom tog bort stygnen :) Åkte till en bh-butik dom rekommenderade och har köpt min första bh till mina nya bröst. Jag som tidigare kört 75A har nu 65G :D

Ny här i tråden och behöver skriva av mig lite. Jag har en operationstid den 24e maj men jag är fortfarande väldigt velig! Av olika anledningar är det lite nu eller aldrig så att skjuta upp operationen är inte ett alternativ, men det är jobbigt att inte känna sig helt säker. Är mest nervös över att inte kunna leka och lyfta barnen på typ hela sommaren (lugna mig gärna). Och även för att det ska göra outhärdligt ont efteråt och att jag då ska känna att det inte är värt det. Samtidigt så tror jag ju att jag kommer bli nöjd och ser fram emot att kunna köpa behåar och bikini i en storlek som faktiskt existerar. (Har i dagsläget 75AA efter att ha slutat amma).
Så är det någon som har lite pepp och uppmuntran tar jag gärna emot det.

Detta med tejp tjejer... hur gör ni? Vid mitt återbesök sa sköterskan att jag kunde byta en gång i veckan eller när den trillar av.
Det är bara det att tejpen geggar sig fast på huden speciellt nu när det har varit så varmt. Att försöka dra av den.... alltså jag ryser i hela kroppen samt livrädd att skada såren på ngt sätt.
jag vill ju rengöra under tejpen då jag ser att det fortfarande har rester av torkad blod och streck kvar efter ritningarna kirurgen gjorde på mig. Inte minst låta såret få lufttorka lite...
Vad hade ni gjort?

kram

Päk. Har haft en hemsk natt med extremt illamående. Har nu så ont att jag inte kommer ur sängen. Tagit Alvedon och morfin nyss så väntar på att de ska verka. Känner mig inte alls iform idag. Igår var jag rätt pigg men det smällde till idag... Det där illamåendet undrar jag över om det är någon biverkning på medicinen. Är aldrig illamående annars.

Nyfiken gul skrev:

Ny här i tråden och behöver skriva av mig lite. Jag har en operationstid den 24e maj men jag är fortfarande väldigt velig! Av olika anledningar är det lite nu eller aldrig så att skjuta upp operationen är inte ett alternativ, men det är jobbigt att inte känna sig helt säker. Är mest nervös över att inte kunna leka och lyfta barnen på typ hela sommaren (lugna mig gärna). Och även för att det ska göra outhärdligt ont efteråt och att jag då ska känna att det inte är värt det. Samtidigt så tror jag ju att jag kommer bli nöjd och ser fram emot att kunna köpa behåar och bikini i en storlek som faktiskt existerar. (Har i dagsläget 75AA efter att ha slutat amma).
Så är det någon som har lite pepp och uppmuntran tar jag gärna emot det.

Smärta är så individuellt men för mig var det inte alls farligt. Var inte ens i närheten av vad jag hade förväntat mig. Jag fick inte lyfta sonen första veckan, men nu är jag inne på dag 15 och det går hur bra som helst, märks inte ens att jag opererat mig. Enda gången det känns är om man råkar röra sig väldigt fort, och då känns det i ärren :)
Hade gjort om det här hundra gånger, och kan inte fatta att jag väntade så länge!

Har Du ont av ditt bröstband? Idag (dag 3) känns tungt. Det stramar och svider lite i ärren. Har du blivit uppblåst på magen av morfinet man fick utskrivet?

Päk. Har haft en hemsk natt med extremt illamående. Har nu så ont att jag inte kommer ur sängen. Tagit Alvedon och morfin nyss så väntar på att de ska verka. Känner mig inte alls iform idag. Igår var jag rätt pigg men det smällde till idag... Det där illamåendet undrar jag över om det är någon biverkning på medicinen. Är aldrig illamående annars.