Min sambo vill inte betala

Kan du inte spara ihop pengarna själv? Jag har sparat i ett år och vill absolut inte ta emot pengar från sambo eller ngn annan. Det är min kropp det gäller och jag vill ta hand om mig själv. :) Angående er relation är det nog inget som någon här kan hjälpa dig med då vi inte vet ngt om er situation.

Jag var lite i samma sits... min man tyckte det var alldeles för mycket pengar. Jag gjorde då så att jag började spara. Öppnade ett konto i en annan bank och sa aldrig att jag satte undan. Ena månaden mer och en annan månad mindre... Eftersom pengarna sparades kändes det inte så hemskt, jag shoppade ju inte upp dem så jag sa inget. Sen när jag sparat ihop 30 000:- berättade jag för honom och då ändrade han sig för då hade jag ju redan mer än hälften sparat :) 

Nja visst hade det varit en fin gest från din man, men det bästa är väl ändå att spara ihop pengarna på egen hand :) Jag vet i ärlighetens namn inte om jag hade betalat en operation till min sambo för att han skulle vilja förbättra sitt utseende .. Det är väl mest för din egen skull du vill göra en operation, eller är det för din mans skull?

Jag tog ett lån, jag har 2 barn och tycker att mina bröst är hemska. Nu är dom lite bättre, har blivit lite fylligare och varför vet jag inte. Min man få tycka vad han vill, jag betalar av det själv. Och på måndag är det min tur. Bokade konsultationen i nov till den 24/1 och operationen bokade operationen i början av januari till den 3/3. Lånet hade jag redan klart på första besöket. Lycka till

Din operation ska du göra för din skull och inte för någon annans skull. Att operara sig eller skaffa en sladdis osv är inget bra alternativ för att rädda ett förhållande snarare tvärt om. Om ni har delad ekonomi så gör du ju som du vill. Spara eller ta ett lån. Har ni delad ekonomi så bör du kanske spara än att låna. Låna bara om du vet att ni kan avvara summan per månad utan att det tär på ekonomin. Om ni har delad ekonomi bör du se över hur mycket av kakan som går till din sambos intressen kontra dina och då kan du ju utgå från detta. Vad du än gör så backa inte från din önskan även om det kan ta en liten tid att nå ditt mål. Styrkekram!

Jag förstår hur du känner dig, har själv varit i en liknande sits vad gäller förlossningar och barnafödande. Min man ville inte heller betala och jag tycker inte heller att han borde det. Jag har nu själv sparat ihop pengarna under 1,5 år och det känns bra att betala själv!

Är det verkligen ingen som tycker att sambon/mannen/pappan till ens barn borde vara med och betala för att återställa kroppen som burit ens gemensamma barn? Varför ska man som kvinna behöva stå ut med all smärta, sabba kroppen och sen dessutom stå för hela kostnaden själv när man vill återställa sin kropp efter allt man gått igenom. Konstig inställning tycker jag. Ja visst är det också ett privilegium att få lov att bära och föda sina barn, det är jag tacksam över att kunna göra, men inte fan är det roligt att kroppen blir sabbad. Mannen kan gott bidra ekonomiskt i en sån situation tycker jag. Åtminstone om man lever ihop i en familj.

Jag förstår din situation men som flera skriver så är det något du gör för dig själv. Men det kansek inte är pengarna från honom det rör sig om egentligen du kanske saknar stöttningen. Jag hoppas att det löser sig för din del. Kram på dig

Blueski, jag tror att det helt beror på vilket ekonomiskt upplägg man har i sin egen familj. Alla är ju olika och har tjänar olika mycket. I vår familj betalar min man väldigt mycket mer än jag så därför tycker jag att det känns lite väl mastigt att han ska betala det här med. Hade vi haft en rakt av delad ekonomi så är det ju en annan femma.

Det är väl bådas val att skaffa barn så alltså säger ju du också ja till att "förstöra" din kropp. Jag skulle aldrig låta någon annan betala och tycker inte att mannen har en skyldighet till det, skulle han däremot tvinga dig att operera dig ska han såklart betala, men hade någon försökt tvinga mig till det hade jag gjort slut ändå.

Min kille längtar efter att skaffa barn, jag är inte lika sugen och är lite ovillig att slita ut min lilla kropp, därför har han skriftligt nu återställa min kropp så långt det är möjligt med hjälp av plastikkirurgi osv, så ja! Jag tycker att män ska tillföra något till graviditeten också! Jag är dock mer inne på att skaffa surrogat

Nej, skyldighet har han såklart inte, men jag tycker att det är rätt självklart att han ställer upp och stöttar både mentalt och ekonomiskt om man lever ihop. Dock respekterar jag självklart att andra inte tycker som jag. :) Jo visst "går jag med på" att utsätta min kropp för allt vad det innebär med graviditet och förlossning etc när jag väljer att skaffa barn (man har ju inte precis något val om man nu vill ha biologiska barn), men jag tycker att om man är en familj och ett team så ställer man väl upp för varandra när den ena behöver något, nästa gång är det den andra som behöver/vill ha något dyrare. Förstår mig bara inte på den här "det är ditt problem, jag ska minsann inte behöva betala för DINA grejer" när det gäller ens egen partner. Men det verkar ju funka för många att ha det så. Jag tycker inte heller att den som tjänar mest ska ha mer bara för det. Man jobbar väl lika hårt och den jag älskar är värd lika mycket som jag. Behöver han något så kommer jag att bidra till det också. Trodde inte att mitt synsätt var så ovanligt. Åtminstone om man varit tillsammans i flera år och har barn. Allt är ju inte pengar heller, går ju inte att mäta allt man bidrar med i ett förhållande så någon slags "rättvisa" uppnår man ändå aldrig.

Nu låter det som att få barn sabbar ens kropp totalt, så är det oftast inte. Återställa kroppen efter en graviditet kan man göra på olika sätt men att begära att mannen ska betala för att ha "burit hans barn" tycker jag personligen inte är ett argument som kan vara till fördel, man var väl två till att besluta skaffa barn? Jag skulle personligen inte heller begära att min man skulle betala för en operation, speciellt då han var nöjd med mina bröst som de var..och som han sa: -"Jag älskar dig för att du är DU, inte för dina bröst, hela du oavsett små bröst eller stora, skulle inte få mig att älska dig mindre" Och jag trivdes inte med mina obefintliga bröst, valde därför att spara ihop själv på egen hand till en operation, för att JAG ville det och för att det var det enda som kändes rätt..mitt val, mina pengar.. Ta inte mitt inlägg som kritik för det är inte menat som det, bara det enda i tråden som avviker från övriga därav citat ;)

Haha, ska föreslå ett sånt kontrakt om det ska bli nån sladdis i framtiden :P

Tar det inte som kritik, tycker det är intressant med andras åsikter. :) Kan hålla med om att det skulle kännas lite fel att kräva pengar av min partner om han är helt nöjd med brösten eller vad det nu är...men å andra sidan förväntar jag förståelse för att jag mår dåligt över det. I TS fall så påverkar ju hennes "problem" även sexlivet och då är det väl ett gemensamt problem. Om man till exempel har svårt att njuta av sex efter en förlossning och detta kan förbättras med plastikkirurgi så tycker jag att det är bådas problem. Samma med väldigt urammade bröst, det är inte kul att behöva leva med och något man "offrat" för att bära och amma sitt gemensamma barn. Tycker att mannen gott kan vara med och betala för det.

Håller med. Tänkte samma sak. Hade jag fött barn och jag velat få tillbaka min kropp så vet jag att min man hade velat hjälpa mig. Han hade säkert tyckt jag inte behövt, för så har han sagt om mina operationer nu, men bara jag är lycklig..så ställer han upp på det jag behöver. Och jag tycker itne det är fel av mannen att hjälpa till betala. Eller vad jag tycker är viktigare än pengarna är inställningen, whatever nästan om han betalar eller ej... men ens man ska banne mig säga "jag vill se dig lycklig, jag vill hjälpa dig med vad du behöver för känna att du är du igen, du ska må bra och jag vill hjälpa dig" oavsett vad det är, pengar, stöd, hjälp till träning kanske... förstår du/ni hur jag tänker. Omtanken att vilja hjälpa sin kvinna att må bra bottnar i djupare än själva "han ska hjälpa till att betala". Jag hade blivit mer ledsen över om min sambo sagt nej till vägra betala.. att inteförståvad jag hade behövt ha för bli mig själva än om själva pengarna. Det är detjag hade reagerat på.

Jag reagerar mest på meningarna med "jag har fött hans barn och nu är min kropp förstörd", jag tycker inte riktigt att det är ett argument som håller. Alla vi kvinnor vet väl att kroppen förändras när vi får barn, på många olika sätt, ingen är den andra lik gällande kroppslig förändring? Att få barn är den finaste gåvan en kvinna kan få, något du tillsammans med annan har skapat gemensamt.. Sen ja absolut förändras kroppen efter en graviditet.. Men att begära att mannen/pappan/sambon ska betala för den "åverkan" hans barn gjort? Nej! Självklart ska han ha full förståelse för att man kanske inte är lika tillfreds med sin kropp efter och finnas tillgänglig vid ens sida, stötta en i de beslut man gemensamt ska ta, oavsett vad.

Personligen tycker jag att det inte finns något som heter att min man/sambo inte vill betala. Men som sagt var är det väldigt vanligt resonemang. Jag och min sambo sen 27 år har aldrig diskuterat pengar som dina eller mina oavsett inkomster. Jag har sen jag gick tillbaka till förvärvsarbetet efter mammaledigheten tjänat mer än han. Men det är våra pengar till vår familj och de har vi använt till det som de bäst bör gå till. Önskemål om större investeringar oavsett bröst, bil hus mm pratar vi igenom och ser hur vi ska lösa det ekonomiska. Inget om att varför ska du ha osv. Min sambo tyckte också att det var mitt val min kropp men stöttar mig i mitt val. Ibland skojar jag om att byta till större då rynkar han på pannan och säger no no no. De är måna om oss och har svårt att se oss i så utsatt läge och den smärta det innebär trots att det är för en kort period. Inget rätt inget fel varje hushåll får göra som de vill.

Jag kan inte påstå att min kropp blivit förstörd pga mina graviditeter, faktum är att första inte ens märktes efteråt :) Efter andra kände jag dock att brösten gärna fick bli lite större :)

Inte min heller som tur är, mina bröst har jag opat av andra anledningar. :) Har dock bara ett barn och kan tänka mig att det blir risk för russinmage efter en ev. sladdis. TS verkar ju iaf må dåligt över sin kropp efter graviditeten och då tycker jag att sambon borde vara mer förstående och stöttande, både mentalt och ekonomiskt om det behövs.