Mitt val av klinik

Förlåt att jag kapar din tråd lite här ssofiiaa men tycker det är så kul med fler som opererar sig hos Bo :)

Zeke1, du ska operera dig tre dagar innan mig och ser att vi båda funderar på framför muskeln och har ungefär samma storlek innan. Minns du vilken bröstbredd Bo sa att du hade? :)

Mentor menar jag självklart! Har idag varit helt utan alvedon och tradolan som Bo ger ut :)

Jag kontakta Emelie som sedan hänvisade till antingen Angelica eller Bo :) Smärtan kan jag hantera men värsta är att jag spytt fruktansvärt mycket och inte får i mig mat, hoppas detta kommer igång snart haha!!

Äter man inte på ett tag så "glömmer" kroppen hur det går till och stöter bort maten typ :) Men det blir bättre och bättre varje dag :)

Jenascia: Har för mig att han sa 13cm. Kul o höra att vi opereras med bara några dagars mellanrum

Liten uppdatering om ni är intresserade! Imorgon är den en vecka sedan jag satte mig i bilen och åkte till strömstad, sten cool och tyckte inte det var en big deal. Mamma och pappa var med mig och följde med in på sjukhuset. Ringde på klockan när jag kom till deras avdelning och BÄSTA Emelie kom och öppna dörren, bad mig sätta mig i väntrummet. NU KOM NERVOSITETEN som en bomb, värsta av allt var att man inte fick komma in i något "rum" och vara själv. Angelica kom och gav mig papper som skulle läsas och signeras även 2 tabletter och lite vatte. Det värsta i det väntrummet var att det inte bara var jag mamma och pappa, utan även två killar som väntade på deras respektive, och dom störde mig, gapa, skratta allmänt högljudda när man satt i en sådan "utsatt" situation som man är i. Sedan började tabletterna att verka. Blev snurrig och allt blev bara värre. Detta tillfället ville jag hem. Angelica hämta mig och visa vart jag skulle byta om och vad jag skulle ta på mig. Låste in mina saker i ett skåp sedan kom Bo och hämta mig. Jag var beredd att jag skulle få pröva implantaten igen eftersom jag varot orolig. Men nej, allt gick otroligt snabbt. Bo tyckte vi skulle ta 350 eftersom det inte är stor skillnad och hade jag inte velat ha 350 så hade jag inte velat. Jag var redan "dissig" av tabletterna så reagerade aldrig riktigt. Han målade, tog bilder. Jag stod vara och skratta åt att han hade kor på mössan. Sedan gick jag och sa hejdå till mamma och pappa, och in på operationssalen sen försvann Bo, och narkosläkaren tog över. Kändes som en evighet där inne, förstod inte alls mycket av vad han sa och jag flumma mer och mer där inne. Men måste ge all kärlek till emelie där inne. Som stod och höll mig i handen och prata lugnt med mig. Hade det inte varit för henne hade jag nog börjat gråta, och tro mig jag klarar mycket. Sen vakna jag, allt snurra såna blandade känslor. Var lycklig, panikslagen, ensam och samtidigt omhändertagen. Såg Bo gå förbi och vet att jag skrek till och fråga om det gått bra och hör hur Bo skrattar gott och säger att det gått väldigt bra. Sedan kommer emelie och håller mig lite sällskap, hon berättar att mina föräldrar är tillbaka på kliniken (dom va på stan undertiden) och var beredda på att ta emot mig när jag vaknade. Sedan kör dom ut mig till uppvaket. Och jag gnäller över hur törstig jag är. Angelica ger mig självklart vatten. Där ligger det två tjejer som gjort brösten innan mig och dom har ont, man hör hur dom "gnäller" och hur illa dom mår. Dom har varot där sedan jag kom på morgonen. Angelica springer runt där och tar hand om dom och jag bara ler. Angelica skrattar och frågar om jag mår bra Japp - svarar jag, helt sten cool igen. Där ligger jag med mamma bredvid mig. Och halvsover och njuter medans man hör hur dom längre bort har ont. Är så lycklig över att jag inte har ont. Angelica hoppar frbi igen och kollar till mig Och jag är lika glad fortfarande. Angelica ger mig beröm på beröm hur bra jag hanterar smärtan. Efter dom andra tjejerna fått åka hem så är Angelica hos mig och mamma och pratar om allt, vi pratar om kliniken, om Bo pch om hennes jobb. Efter en timma är jag redo för att åka hem. Sätter mig upp och får min första illamående och spyr. Får sitta upp lite medans Angelica torkar och jag minns att jag bad om ursäkt och tacka henne för hon torka och hon skratta och förklara att de är hennes jobb. Sedan klär Angelica på mig. GRYM! Och ger mamma min hansväska och säger till henne att den får hon ta. Tar illamående tabletter och sedan ger jag mig av från kliniken och hem. Har sedan dag 3 efter op mått bra. Och tror INGEN skulle kunna tro att jag är nyopererad. Svårt att sova bara. Ligger på rygg och har ryggproblem sedan innan. Brösten är fortfarande hårda, men hoppas dom mjuknar fort nu!!

Jag beställde min på nordiccare innan, var orolig om jag inte skulle hinna med apoteket :) Japp blev 350 och JAG ÄLSKAR DOM!!!!! ÄLSKARÄLSKARÄLSKAR! jag är sjukskriven haha! Tänkte att jag har det som semester ;) Är kassör på IKEA så kan bli mycket tunga lyft så har tre veckor. Jag var ungefär där 11 - 14, jag var tydligen svår väckt efter operationen haha var så otroligt trött när jag vaknade så somna nästan om! Jag skulle inte klara det efter tre dagar eftersom jag inte fick i mig någon mat och spydde upp allt gång på gång, även vatten.. (vet inte varför) så det var det värsta efter operationen! Men för smärtans del, inga problem efter tre dagar! Åh önskar dig all lycka till och hoppas du klarar av att hantera maten!! Haha! :)

Jag har bara gott att säga om Bosse. Oerhört duktig och väldigt trevlig man med lååång erfarenhet. Angelica är också söt och omhändertagande.

Finns alltid personer som är missnöjda med allt oavsett vad det gäller, vissa är så himla negativa.

Ja men verkligen, Bo VET vad han gör! :)