Muskelklyvningar

Förstår om du inte vill lägga framför igen...fick massa rippling jag oxå! Men ändå muskelklyvningar är ju inte att leka med..prata med Marina ..hon har haft ett elände :(

problemet är ju oxå att muskeln på ena bröstet nästan är helt intakt... även om jag lägger framför så kommer det att bli skillnad på brösten.För att det ska bli bra måste jag nog göra ytterligare en muskelklyvning på det vänsta bröstet. Jag har lagt upp en bild men den har inte blivit godkänd än.

Jag har lagt upp bilden i silvergalleriet, där den är mest skyddad - BH-bilder får dock ligga även i bronsgalleriet, du kan om du vill flytta dit den själv. Men eftersom den är påklädd berättigar den inte till silvermedlemskap.

 

Men vilken trist och lång historia, jag kände igen mig så väl i det du skriver - utom att jag inte fått ont i armen. Jag ska vara ärlig i min, egentligen icke-medicinska, men erfarenhetsbaserade bedömning, och det är att det aldrig kommer att bli bra med implantat. Jag själv försökte och försökte, jag fick muskeln kluven, jag fick huden lyft och åtstramad runt implantaten och ändå var både muskeldeformiteten och dubbelkonturen kvar. Jag flyttade fram implantaten och jag fick avbränt muskeltrådar som infiltrerat fett-/körtelvävnaden i sina försök att läka, och visst blev det bättre, men inte bra, för det finns inte längre en tydlig gräns mellan framför och bakom, sa min tredje kirurg. Jag vet inte om detta var unikt för mitt sätt att läka, men det har jag svårt att tro..!

Jag gick under tiden gradvis upp i implantatsstorlek i hopp om att åtgärda dubbelkonturen, och bytte till sist även till anatomiska implantat, men ju fler ggr man opererats, desto mer ärvävnad har man i brösten och desto svårare har de att lägga sig mjukt och fint runt ett implantat. Vid varje läkning har muskelfibrer fäst vid kapseln, eller i övrig vävnad, och drar implantaten med sig vad du än gör och var du än lägger dem.

 

Jag har idag inga implantat alls, jag har genomgått en serie av fyra fettransplantationer för att rekonstruera det av mitt eget bröst som dog i den infektion jag fick vid min första förstoring och fylla ut skinnet efter explantationen. Jag kan inte säga hur resultatet efter den senaste blir, eftersom det bara är två veckor sen, men efter tre ggr kunde jag i vart fall konstatera att den här muskelpåverkan kommer att vara med mig resten av livet - dock finns hopp om ett finare utseende på brösten i avslappnat läge, och muskelpåverkan utan implantat är något man kan leva med - den syns inte genom kläder eller vid så små spänningar som att torka av ett bord eller borsta tänderna.

 

Jag har inte fått nån hjälp att sy ihop mina kluvna muskler, och jag har bara hört om nåt enstaka fall där de har gjort detta - vet inte ens om det skulle vara möjligt sedan nederdelen av musklerna förtvinat och dessutom delats sönder.  Tyvärr harr jag ingen teckning över hur detta gjordes och förstår inte av min journal heller, men åt två håll har de skurit av i vart fall, jag tyckte mig förstå neråt och utåt, och att lappa ihop det tio år senare känns som en utopi.

Men för mig känns det rätt än så länge, trots att det senaste året varit oerhört påfrestande och tufft, med alla omgångar i kompressionsplagg och avbrott i träning/normalt liv. Jag var så led på allt vad implantat hette, avskydde känslan av två aliens i brösten och var så medveten om dem hela tiden och det var så frustrerande att kunna se hur fina de skulle ha kunnat vara  - om inte muskelpåverkan hade funnits.

Jag har idag inte bättre känsel i brösten än med implantat. Man kan säga att tyvärr har 75% av smärtnerverna klarat sig, mot kanske 10% av beröringsnerverna. Det gör med andra ord lätt ont, men är aldrig skönt, att bli nypt i bröstvårtorna. Jag har inte stort hopp om att detta ska bli bättre, men jag anser att chanserna i vart fall är bättre om inga implantat igger i vägen för de nerver som ev gör ett försök att hita fram. Jag läste också om en tjej som stimulerat sina nerver tllbaka till nästan normal nivå med hjälp av TENS. Jag ska nog ge det en chans, men först sedan jag säkert är klar med alla operationer och läkt. Jag orkar inte en till sån grej, massera fettsugningsområden är fullt tillräckligt.

 

Jag kunde inte på din bh-bild avgöra hur illa det ser ut och det är ju du själv som måste avgöra vilka obehag och effekter du är beredd att acceptera. Men jag skulle absolut rekommendera dig att sätta dig in i vad det innebär att transplantera fett. Hur mycket eget bröst har du, vet du det?

 

Det kommer aldrig att kännas bra med implantat, det tror inte jag heller. Så skönt att någon fler känner så  !!för det känns som att nästan alla får ganska lyckade resulat och är nöjda med sina operationer. Jag håller fullständigt med dig om att ju fler ingrepp man gör desto mer ärrbildning och känselnedsättning får man. På högra sidan har man helt klart kluvit mer både på utsidan och insidan av bröstet, vilket oxå resulterat till mer skador på nerver, kärl och senor (gjorde klyvningarna via armhålan) oxå lymfkärl har fått sig en törn. det vänstra bröstet är ganska snyggt, men stenhårt beroende på ärrbildnig och förtjockad kapsel :(.. det vänstra har man oxå muskelklyvt men har fortfarande kraftig muskelpåverkan. På det bröstet har man vidgat fickan så mycket att det är ojämt undertill, samt knöligt på utsidan..vet inte vad det beror på ( kvarvarande kapsel efter tidigare kapselklyvning. Och sen känseln.. bläää känns nästan som att man är bedövad i bröstet..man vill inte ens krama nån för att man tror att det känns likadant för den man kramar ( två styckade bröst som blivit stenhårda bollar. När jag hör någon som ska operera brösten vill jag bara skrika..NEJ. Men vad gör man, nått måste jag göra i alla fall för att få ner det ena bröstet, klyva muskeln en gång till och det vill jag inte ! Spännande med dina fett transplantationer och även om det inte blir perfekt så tror jag att du kommer att må bättre, fylla bh har man ju gjort förr och det funkar ju faktiskt. Jag var på akademikliniken för en konsulation angående macrolane.. fick bara svaret att jag har för lite egen vävnad ! Tyvärr har jag ingen egen vävnad alls, bara tunn hud.

Jag har även gjort ett vårtgårdslyft i samband med min sista op och har ganska fula ärr runt vårtgården. Jag lider dock inte av detta då brösten faktiskt fick en bättre form än hängskinnet jag hade från början. Läskigt det där du beskriver om att  musklerna förtvinnar.. fy är det så ? Man vet aldrig hur det blir, men jag märker ju hur det högra bröstet ramlat ner mer och man kan se och känna revbenen som är ömma av muskel och nervsmärtor..och det blir inte bättre. Jag ska på hand och plastik i linköping och höra vad dom säger, inte för att jag tror att jag blir klokare av det. Armen måste kollas upp och brösten med. Jag vill oxå säga att jag har opererat mig på olika kliniker första på Hermelinen i Luleå, andra och tredje på plastikakademin i Linköping sista operationen gjordes på Akademikliniken i Stockholm.

Marina ..upplevde du att dina bröst blev hårdare ju fler operationer du gjort?

Du skojar?? Jag var också på Hermelinen första gången... Och har korrat hos Gunnar.

 

Men nä, jag kan inte påstå att mina blev hårdare och hårdare - kapselkontraktur fick jag bara med första op'en, i samband med infektionen.

Nähä ? Jag bodde i Piteå under den tiden..Jag valde koksalt vid min första op, det var det enda de rekomenderade. Gelehallon som man kallade silikonimplantaten var ju döläskiga..haha ..men så här i efterhand måste jag säga att dessa implantat trots all muskelpåverkan kändes behagliga och naturliga i jämförelse med de andra implantaten jag haft. Pratar man med kirurger om dessa i dag skakar dom bara på huvudet. Jag har vänner som fortfarande har koksalt..en del fortfarande nöjda och bara en som jag vet har fått byta ut dom pga att de börjat läcka.

Och jag i Umeå, då...

Jajamen, jag hade också koksalt... Men ingen sort hade nog känts bra för mig, tror jag, problemet var inte så mycket innehållet i implantaten som det faktum att jag hade implantat...

Hur gamla är ärren runt vårtgårdarna? Mepiform kan ibland hjälpa trots attt ärren inte är så färska... Dock känner jag ingen som testat på gamla ärr.

ärren är snart 3 år.. på ena bröstet känns det ganska ok, medan vårtgården på det andra är mer utdraget, ojämt och större.Känner absolut inte för att korra även om det kanske skulle bli bättre. Man vet aldrig hur det läker..kanske bara blir värre. Funderat lite på laser oxå, men vet så lite om detta!..micropigmentering tänkte jag göra men uteslöt det då jag hört att en del inte fått så lyckade resultat. Jag använde mepiform ett halvår och jag tror det hjälpte lite i alla fall.  Jag gjorde ett en typ av lyft där man drog i hop skinnet mot mitten och lyfte vårtgården, det såg hemskt ut från början och tog lång tid  för ärret att läka. Fick oxå en liten infektion såklart, därför läkte det ganska fult. jag har fortfarande kvar små veck runt vårtgården efter lyftet, men det gör inte så mycket. Jag är faktiskt ganska glad att jag inte valde ankarlyft då jag har ganska dåligt läkkött. Vet du hur det fungerar med laser? jag har sökt lite men inte hittat så mycket information !

Nä, jag har testat micropigmentering för flera år sen iofs, men det blev så fult att jag aldrig skulle chansa på det igen. DÅ skulle jag ändå göra ett lyft och ärren skulle göras om, så jag kunde chansa och testa, men oj, vad jag hade varit deppig om jag gjort det utan "väg tillbaka". Det såg ut som om jag hade en läppkontur ritat runt bröstvårtan ungefär, på den bit jag testade på. Ärren i sig är mycket diskretare. jag tycker de blir bättre då man solat lite på dem, de får lite pigmentering och är inte så vita längre.

Jag känner ingen som gjort fraxel-laser, vilket väl är det du tänker på?

 

OM du skulle välja en operation, så kan du ju se till att ha rätt näringsstatus inför op, för att optimera läkningen. Absolut ingen diet, och gärna tillskott av zink, järn och c-vitamin. Själv drar jag på med allt jag kan komma på som på nåt sätt kan gynna läkningen, så jag äter Q10 för syresättningen, bromelain och curcumin (gurkmeja) för att dämpa svullnaden och så kollagen för nybildning av vävnader... Lika mycket för att känna att jag i vart fall gjort allt som stod i min makt..! Blir det inte bra, rår jag inte för det själv.

 

Men jag har också vårtgårdar som ev håller på att bli större än jag önskat, så jag får väl se... 

Jag är sugen på fraxel, ska höra mig för om detta. Men i första hand måste jag få ordning på brösten och armen.Operation känns nödvändig men hur det blir vet jag inte.. Jag käkar också zink och C.. även collagen sedan ett halvår tillbaka. Den som jag märkt skillnad med är super collagen+c från neocell..framförallt på hår och naglar. har även prövat genacol, dock inte så länge. Ska höra med hand och plastik vad de tror om ytterligare op, bröstet måste ju ner på nått sätt... hoppas dom inte säger klyva för det vill jag helst inte..fy i fall musklerna förtvinar..tillslut kan man väl inte hålla upp ryggen för att man bara har förtvinade muskler framtill...hahah..i allt elände !!

Jag käkar Genacol sedan ganska länge, har ganska fin hy för min ålder, i ansiktet, men annrs är min hud nog ganska tunn och svag... I vart fall är det ingen spänst i magen. =/ Kan inte svara på hur bra den e är, jag har inte noterat nån enorm skilnad, men jag äter i förebyggande syfte, inte för att jag hade nåt direkt problem...

 

Hehe, ja, galghumor är ju det som räddar en..!

Vad är det för problem du fått med armen?

 

Det där med att vilja skrika nej till att göra implantat känner jsg igen.. :-/ jag har tagit ut mina helt idag.

Vad ledsen man blir när man ser att fler har hamnat i det här hjulet av korrigeringar. Det är ju verkligen inte värt det. Mina implantat åker ut om 2 dagar och då blir det även för mig fetttransplantationer. Hoppas verkligen att du hittar ett annat alternativ och inte låter läkaren skära mer i muskeln, för det blir väldigt sällan bra i min mening.

I dag fick jag svaret av en hand och plastik kirurg på US att problemet i armen ( att den svullnar och värker) beror på skadade lymfkärl i arm hålan. Han såg direkt att ärret på den sidan var nog så högt upp och med all säkerhet gjort att lymfkärl skadas. Hade jag haft mer fett hade detta troligen inte hänt. Det kan räcka med 2mm för att det ska gå fel. Ja och vad kan man göra åt detta ? inget!! :(