
Litalo
Kvinna ·
När är det läge att berätta för partner?
När berättade ni för era partners att ni ville/skulle/ska göra en bröstförstoring? I mitt fall har jag nu bestämt mig för att boka konsultationer om några veckor men har inte berättat för min pojkvän än och sist ämnet kom upp sa jag att jag inte hade tänkt att skaffa några implantat för tillfället, men det har nu ändrats. Jag vet att han "tycker om" silikonbröst men det tar ändå emot lite att berätta samtidigt som jag vill skrika ut och bara diskutera med honom... Jag tänker att det kanske är dags snart ändå, då jag har tänkt att boka konsultationer snart.
Sortera efter

sockerdricka
Kvinna ·

Maksis
Kvinna ·
Jag har pratat med min sambo rätt länge om att skaffa sillisar, så han var den första som fick veta av alla. Finns då inte på min världskarta att inte berätta för min sambo om en sån grej, men det är ju olika för alla. Vissa berättar först för sina föräldrar och jag bävar för den dagen jag kommer berätta för mamma. Berätta det när det känns rätt :) Lycka till!

Litalo
Kvinna ·

Litalo
Kvinna ·
Jag har pratat med min sambo rätt länge om att skaffa sillisar, så han var den första som fick veta av alla. Finns då inte på min världskarta att inte berätta för min sambo om en sån grej, men det är ju olika för alla. Vissa berättar först för sina föräldrar och jag bävar för den dagen jag kommer berätta för mamma. Berätta det när det känns rätt :) Lycka till!

Hängis o slängis
Kvinna ·

Hängis o slängis
Kvinna ·

lillaMia
Kvinna ·

Litalo
Kvinna ·

EmmahS
Kvinna ·
Jag berättade det för min pojkvän direkt när jag blev superseriös med mina tankar om en bröstförstoring.
Jag berättade innan konsultation för både föräldrar och pojkvän men jag tror de tog mig först på allvar så jag berättade att jag hade bokat en tid till min första konsultation.
Lyckligtvis stöttar de mig något så otroligt! Det ända "negativa" (knappast negativt, mer som en vänlig förvarning) min pappa har sagt är att jag inte ska bli storleksblind, utan lyssna noga på läkaren.

Litalo
Kvinna ·
Jag berättade det för min pojkvän direkt när jag blev superseriös med mina tankar om en bröstförstoring.
Jag berättade innan konsultation för både föräldrar och pojkvän men jag tror de tog mig först på allvar så jag berättade att jag hade bokat en tid till min första konsultation.
Lyckligtvis stöttar de mig något så otroligt! Det ända "negativa" (knappast negativt, mer som en vänlig förvarning) min pappa har sagt är att jag inte ska bli storleksblind, utan lyssna noga på läkaren.

meride
Kvinna ·
Hej,
Jag har alltid mått dåligt över bröstens utseende o storlek men jag bestämde mig först för typ 4 år sedan. Jag sa aldrig ngt till mannen då, för jag hade inte sparat ihop till det ännu plus att jag var rädd att han skulle tycka sämre om mig för att jag var så osäker. Jättedumt av mig för han är världens finaste och väldigt inkännande men, men...
Jag vart strax därefter gravid; hej 20 extra kilo! Jobbade bort mer än hälften; oj, gravid igen och hej mer glada kilon. Nu har jag tröttnat på att se ut som ngt en vägskrapa gått över och började leta kliniker o boka konsultationer. Då kände jag att jag måste berätta för honom (fast jag övervägde att inte göra det, lol), jag smsade snabbt innan jag ändrade mig att jag tänkte göra ett boobjob!! Klappat o klart! Sms kan man inte ta tillbaka.
Jag vet inte varför men det var superjobbigt att berätta för just honom. Men han har varit kanonstöttande sedan dess iaf =)
Lycka till!

Litalo
Kvinna ·
Hej,
Jag har alltid mått dåligt över bröstens utseende o storlek men jag bestämde mig först för typ 4 år sedan. Jag sa aldrig ngt till mannen då, för jag hade inte sparat ihop till det ännu plus att jag var rädd att han skulle tycka sämre om mig för att jag var så osäker. Jättedumt av mig för han är världens finaste och väldigt inkännande men, men...
Jag vart strax därefter gravid; hej 20 extra kilo! Jobbade bort mer än hälften; oj, gravid igen och hej mer glada kilon. Nu har jag tröttnat på att se ut som ngt en vägskrapa gått över och började leta kliniker o boka konsultationer. Då kände jag att jag måste berätta för honom (fast jag övervägde att inte göra det, lol), jag smsade snabbt innan jag ändrade mig att jag tänkte göra ett boobjob!! Klappat o klart! Sms kan man inte ta tillbaka.
Jag vet inte varför men det var superjobbigt att berätta för just honom. Men han har varit kanonstöttande sedan dess iaf =)
Lycka till!

meride
Kvinna ·
Jo, han tog det bra, fast blev nog lite rädd att jag ville göra det för hans skull eller ngt sånt. Han svarade inte eller nämnde smset på hela dagen, så jag hann nojja över att han skulle ignorera mig helt. Men sedan i soffan på kvällen sa han "att jag verkligen inte behövde det för hans skull...". När jag sa att det var för min skull så sa han "kör bara!"
Visst är det som du säger "privatare" öga mot öga, men om ni bor isär är ni säkert vana vid smsande. Dessutom kan jag tycka det är skönt att få låta en ide "landa" utan att ngn annan ser min reaktion, eller hur jag svamlar när jag säger det. Speciellt i ett laddat ämne, som det här kan vara. =)

Litalo
Kvinna ·
Jo, han tog det bra, fast blev nog lite rädd att jag ville göra det för hans skull eller ngt sånt. Han svarade inte eller nämnde smset på hela dagen, så jag hann nojja över att han skulle ignorera mig helt. Men sedan i soffan på kvällen sa han "att jag verkligen inte behövde det för hans skull...". När jag sa att det var för min skull så sa han "kör bara!"
Visst är det som du säger "privatare" öga mot öga, men om ni bor isär är ni säkert vana vid smsande. Dessutom kan jag tycka det är skönt att få låta en ide "landa" utan att ngn annan ser min reaktion, eller hur jag svamlar när jag säger det. Speciellt i ett laddat ämne, som det här kan vara. =)