När kvicknar man till efter narkosen?

Det beror lite på vem det är. Vissa vaknar snabbt och blir pigg på en gång medans vissa mår jättedåligt och har svårare att bli pigg... Jag är väldigt segstartad och fryser ofta väldigt mycket, vill helst bara somna om igen. Men så fort jag rör på mig brukar det bli bättre, annars skulle jag kunna sova hela dagen!

Jo, vi är alla olika invivider och reagerar olika, därför jag tänkte höra mig för här hur det varit för er och hur ni reagerat. Din rekommendation är alltså att röra på sig, ska tänkte på det :) Tack!

Sköterskan väckte mig efter ca 2h tror jag. Sen var jag typ helt borta hela em. Måddde skitdåligt och illamående.  Var inte förrän på kvällen jag kunde gå på toa utan sköterskan. Vissa kirurger säger ju att man klarar av att åka hem samma dag,  det skulle jag absolut inte gjort. Är otroligt glad över att jag valde en klinik där jag kunde sova kvar. Sedan reagerar vi ju alla olika såklart :)

Det är olika från person till person.

De väckte mig många gånger men jag bara somnade om igen. Jag skulle försöka skicka ett sms till min man att jag vaknat och var ok men jag tror jag somnade 4 gånger medan jag skrev. Sedan visade det sig att jag skickat sms:et alla fyra gångerna så han undrade hur mycket morfin jag egentligen hade fått.🙂Jag hade inte kunnat åka hem samma dag utan det var tur att jag fick sova över.

Efter korrigeringen fick jag inte stanna över natten och då fick de stackars sköterskorna jobba övertid innan de kunde släppa hem mig för jag bara somnade och somnade. Sedan när narkosen väl gick ur kroppen då blev jag riktigt pigg och kunde t o m äta på en restaurang utanför hotellet som jag och min man skulle övernatta på.

Roligt att höra Nk82, det låter som att allt har gått bra :) Hur känns det annars då?

Ja, det visar sig den dagen hur man kommer att må, har aldrig fått något i liknelse med narkos så har ingenaning hur jag kommer reagera. Men har fått information från kliniken att jag måste stanna minst en natt så ska kanske vara glad för det :)

Jag opades på morgonen vid 8 och väcktes upp utav sköterskan efteråt någongång för att hon skulle se om jag var ok.

Somnade om för att sen bli väckt igen och då för att få något att äta och dricka. (Liten frukost men ack så god)

Sen tänkte jag leka lite med telefonen men den fick ligga brevid för jag ville sova mera.

En passade ju på då jag annars aldrig sover. Någon gång runt 13-14 tiden vaknade kroppen till av sig själv och vid 15 tiden ringde jag efter gubben som kunde hämta mig.

Sen var det soffan och mys som gällde för hela slanten.  🤭

En till som passade på att sova lite extra! 😉

Jag var behagligt trött i några timmar, ville dock vara vaken med de nya brösten men ingen idé att kämpa emot ögonlocken haha. Mådde toppen när jag fått sova och äta, ingra problem alls :) Saknar mitt operationsdygn riktigt mycket när jag tänker på det!

Rekommenderar ni att ha sällskap första dygnet eller klarar man sig själv?

Första natten hade jag inte velat vara ensam. Jag har haft så ont båda gångerna att jag aldrig varit med om något liknande. Jag vill absolut inte skrämma upp dig men jag hade fått totalpanik om jag varit ensam med den där smärtan. Orsaken till att jag hade så vansinnigt ont var första gången att det blev en miss i smärtlindringen så jag hoppade över en dos. Andra gången hade jag inte rätt tabletter med mig till hotellet. De jag hade fått hjälper inte på mig och jag hade inte köpt den medicinen som jag vet att funkar. Det ångrade jag bittert. Så är man bara bra smärtlindrad så klarar man sig själv. 

Jag mms:ade bild på brösten till sambon 55 minuter efter att min operation var över. Sen låg jag och slumrade till och från i någon timme mest för att jag hade möjligheten till det ;-)) men mådde kanon hela tiden. Hade absolut klarat mig själv första dygnet men jag är så glad att jag valde citadellkliniken där man får sova kvar, det kändes väldigt tryggt tyckte jag.

Jag vaknade upp fem minuter efter min op, vart hes som attans och väldigt groggy, hade så ont så jag inte kunde resa mig upp ur sängen, fick morfin i tre omgångar innan jag kunde komma upp. Håller med Dewdrop, jag hade aldrig klarat mig själv, det är så olika på hur snabbt man återhämtar sig, jag hade sjuk smärta! Fick med mig några oxynorm som var helt underbara, dock är de så beroendeframkallande att jag inte fick mer.

Lycka till, det kommer gå bra :)

Tack så mycket för att ni delar med er av era erfarenheter, verkar som att detta kan gå lite hur som helst :) Är inte ett dugg rädd för smärtan, men känns skönt att veta lite av vad man kanske kan vänta sig och man kanske ska passa på att ha sällskap om man får en tuff första natt. Tror själv att det kommer gå bra men lättare att ställa in sig psykiskt när man vet hur andra har haft det. Så tack igen :)