Närmsta tiden efter OP när man har barn!?

Du ska se att det går bra. Prata med barnen, de kan ju, trots att de är små vara ganska förstående för att mamma är "sjuk". Försök ha någon som hjälper dig så mkt som möjligt, låt barnen vara på förskola på dagarna som vanligt och planera och förbered det du kan i förväg. Bra tillfälle att träna barnens självständighet redan innan så de kan tex fixa kläder och skor till viss del själva. Små barn hjälper ofta gärna till hemma tex duka, sopa golv,sortera tvätt osv men det tar så klart mkt längre tid än när du själv gör det. Se därför till att ni har gott om tid för allt som ska göras så du undviker att det blir stress och tjat så gott det går. Lycka till!

Jag funderar över samma sak! Mina är 3år och 8 månader. Jag räknar med att min sambo får vara hemma i en vecka... Men efter det...!?

Vad har din plastikkirurg sagt angående det? Följ råden du får/ fått så ska det nog gå bra :)

ja min sambo kommer ju jobba även den första veckan då mina barn är förskolan båda två, men jag är orolig över övrig tid. kvällarna med läggning, klä av och på. ja allt i princip. jag kommer ju knappt kunna bidra med någonting. så det blir ju tufft även för sambon att dra hela lasset själv. jag tänker mig alla situationer. kommer vara rädd över att ha dom tex i famnen bara i soffan då det lätt kan komma en armbåge eller ett syskonbråk som resulterar i en"spark" i bröstet.. aahh vilken ångest det här är. MEN som sagt, det ska vi väl fixa. vi kan ju knappast vara de första med barn som genomgår en op. så man får tänka men visst kommer vara en tuff tid. pratade med min svägerska som precis op brösten och frågade om hon hade fixat att ta ungarna efteråt. Hon sa ALDRIG och skrattade. det kändes ju sådär men återigen.. klart det kommer gå bra. och som svaret ovan, man får nog se till att planera mycket!

han har väl bara sagt att jag ska vara mycket noga med att just lyssna på råden haha, och råden var att ta det väldigt lugnt. sen är det där klassiska att man inte ska bära, anstränga sig eller aktivera bröstmusklerna xanatal veckor. och därav min oro.. känns lite som en omöjlighet att inte göra någonting som kommer "beröra brösten" jag kommer inte kunna gå runt här hemma som en porslinsblomma. hade varit svårt men överkomligt om man levde själv men med barnen vet jag inte hur jag ska bära mig åt!

Har också en 1åring(hemma) och en 3åring(förskola). Min man kommer va hemma första veckan å sen får jag klara mig själv. Vet inte vad jag har att vänta men hoppas och tror att det kommer bli bra.

Jag har ju ingen egen erfarenhet av just detta men är snittad med båda barnen så jag kan absolut relatera till "inte lyfta, svårt att röra sig och ta det lugnt" biten. Den erfarenhet jag gjorde då var: Fixa matlådor, snackpacks och dyl både till dig själv och barnen. Se till att nån annan bär matkassar och dylikt. Se till att barnen har kläder och skor som de kan ta på själva så långt det går, skippa knytskorna alltså... det gäller även dig själv, bekväma kläder och skor som är lätta att ta av och på rekommenderas Låt barnen träna på att klättra upp i stolen, bilstolen, vagnen osv nu innan, med lite tur klarar de detta själv när det är dags, om inte så kanske de bara behöver begränsat med hjälp Se över var du byter på barnen, golvet, sängen eller soffan är förmodligen alla ett enklare alternativ än skötbordet till en början ( om inte barnet kan klättra upp själv) Kolla vilka personer du har i din närhet som kan rycka in vid behov, släkt eller vänner? Klura lite på vilka situationer som är jobbigast under dygnet, vad kan du göra för att underlätta där? Återigen lycka till allihop!

Ja, på nått sätt så får det bara gå! Man får lyssna på råden och göra så gott det går... Men lite Oroligt känns det ju... Måste man bära efter en vecka får man se till att bära nära kroppen sa dom till mig idag!

Jag gjorde lyft och förstoring för 1,5vecka sedan. Har en väldigt klängig 2,5 åring och en 7åring hemma..... Va oxå orolig och undrade hur sjutton detta skulle gå. Men det går bra, jag var ganska rörlig och hade inte jätteont. Min lille har sett mina bröst och han vill bara blåsa på det onda och förstår att mamma har ont. Den stora har jag inte visat dem för eftersom jag inte vill att han ska fråga om det och berätta i skolan om mammas opererade bröst ;) Men vi lämnade bort den lille de två första nätterna, han sover typ på mig och vaknar 6-7ggr varje natt. Jag har en pall vid skötbordet så han kan klättra upp själv. Det ordnar sig :) Lycka till!

Nu gjorde jag mina i onsdags, har också två barn en på 3.5 år och en som blir 2 till sommaren. Va tänkt att deras mormor skulle passa dom hemma hos oss onsdag och torsdag men hon blev akutopererad för tarmvred natten till torsdagen så ringde dagis och förklara läget och självklart fick dom va där. Men sedan på eftermiddagen så gick det bra dom tar ju sig fram som en ångvält med förklarade gång på gång att mamma har ont så nära mamman får man va försiktigt om man ska sitta och gosa så vi satte oss i soffan (Jag halv låg) barnen på var sin sida med dess huvud lutandes mot mina axlar och dom va jätte duktigt och försökte ta det försiktigt. Tror att bara man pratat, förklarar ofta och visat var man har ont så förstår dom mer än vad vi vuxna tror att dom inte gör eller hur man ska förklara. Redan dagen efter så hjälper jag sambon med att ta på barnen kläder nu har vi en ganska hög säng så blev ingen jobbig ställning för mig, men fick muta dom att du får ha mammas telefon medans mamma hjälper till med blöja och kläder enbär för att som skulle ligga stilla och inte springa iväg som dom brukar göra annars och det gick jätte bra. Man kommer på sina knep och lösningar

Åååå jag har en 19 månaders hemma och en 8-åring. Är jättenervös för hur jag ska klara av detta och ska också göra ett ankarlyft med förstoring. Är så nervös att jag nästan tänker att jag borde ta det längre fram. Lillen är ju rätt klängig. Men blev lite inspirerad av dig nu :-) Kanske man fixar det ändå?!