Nästipp

Nu har det gått ca 2,5 månad och har fått lite mer känsel i näsan. Näsan är också mer tålig. Jag kan råka stöta emot den utan att behöva bita mig i kinden av smärta. Ärret syns en aning fortfarande men inte så att man direkt tänker på det. En del videos skrämmer upp en med att man ska få nya broskbildningar igen men peppar peppar så har inget sådant hittills börjat hända. Är fortfarande nöjd och mycket stolt över mitt beslut och att jag lyssnade på min vilja och inte alla andras. Skriver mindre här inne men av de förändringar jag kan skriva om så gör jag gärna det om nån annan står i liknande situationer eller ev funderar på att operera nästippen. Kikar emellanåt med ifall nån ställer frågor. Andra får gärna annars ta över i tråden och börja skriva sina noteringar om man känner för det! Bara roligt att följa flera personers resa ?

Jag opererade min nästipp igår och nu är det dags att dela med sig av lite erfarenheter. I korta drag gick det till så här: KL.10.45 checkade jag in på Akademikliniken i Göteborg. Jag blev hämtad av läkaren som började med att ta bilder och sen gick han igenom vad han har tänkt göra med min näsa. Det blev ett konstaterade av det som hade sagts på konsultationen, dvs ta bort brosk på varsin sida om mitten av nästippen. Han sa även att han skulle försöka rätta till mina asymmetriska näsborrar. Det sistnämnda är egentligen ingenting jag stört mig på men jag sa att han får gärna försöka. Läkaren sa också att jag eventuellt skulle få gips, annars bandage, och att han skulle bestämma sig under operationen. Han frågade hur jag mådde och jag sa som det var att jag var mest orolig för narkosen, vilket stämmer – jag hade googlat lite för mycket om man säger så… Jag skojade (med lite allvar) om att det var min dotter han skulle ringa om jag dör och han lovade att jag skulle gå ut från kliniken senare under dagen. Jag frågade honom också om svullnaden efteråt och han sa att jag nog inte skulle bli så svullen eftersom han bara skulle ta bort brosk. Detta gjorde mig glad då just svullnad var en annan sak jag oroat mig för. Kl 12.30 lade jag mig på operationsbordet. Själva sövningen gick lugnt till och det gick väldigt snabbt. Narkossköterskan försäkrade att hon skulle stanna hos mig under hela operationen och se till att jag sov gott. Det kändes väldigt bra och lugnande. Från det att jag lade mig ner tills att jag sov tog det kanske två minuter, max. Redan kl 13.15 väcktes jag och låg då i uppvakningsrummet. Det var nästan chockartat snabbt! Jag kände direkt att jag mådde rätt bra, min spontana känsla var att jag hade kunnat resa mig upp och gå direkt. Denna känsla stämde inte riktigt märkte jag lite senare när jag skulle gå på toaletten. Då fick jag sällskap ev en sköterska och fick ta väldigt små steg. Kände mig mer yr än jag trodde men det var inte obehagligt. Kl 16.30 kom läkaren och pratade en stund. Han sa att han var väldigt nöjd med resultatet och frågade om jag ville se bilder. Det ville jag så klart och av bilderna att döma blev resultatet precis som jag tänkt mig (om inte ännu bättre). Jag blev gipsad och han meddelade att gipset ska tas bort om en vecka. Kl 17 klev jag (mycket riktigt) ut från kliniken och blev hämtad av min dotter. Resten av kvällen tillbringades hemma i soffan. Mitt största problem under kvällen var tussarna i näsborrarna som gjorde att jag inte kunde andas genom dom och att jag inte kände någon smak och lukt. Tussarna drog jag ut under natten, något tidigare än ordinerat. Det rann lite blod och vätska men inte värre än jag kunde fånga upp det med papper. Jag har fått ett gäng smärtstillande mediciner med mig, har tagit dem enligt ordination men känner egentligen inte att jag behöver. Det är klart att det känns lite i näsan och runt om men det gör inte speciellt ont. Sammanfattningsvis kändes allting mycket mer odramatiskt än jag föreställt mig. Allt gick väldigt snabbt men samtidigt hände allt i ett lugnt tempo. Har inget att klaga över när det gäller bemötandet på kliniken. Nu börjar nästa fas, läkning och återhämtning och sen det mycket spännande momentet att ta bort gipset…

Hej! Vad roligt att läsa om din resa och det låter som du var på ett fantastiskt bra ställe! Så kul också att de ordnade bild åt dig. Man är ju såå nyfiken och en bild på åtgärdad tipp innan viss svullnad tar vid är ju roligt att ha antar jag! Ser fram emot att höra mer om hur det går! Själv har nog min näsa läkt så mycket nu att jag har ganska slut på uppdateringar. Fortfarande viss känselbortfall i tippen men annars är den inte lika svullen som innan. Ärret syns lite fortfarande också. Som sagt ser fram emot att höra mer ??☀️

Tack Nicko för den här tråden som jag lånar lite nu. Kanske läge att göra en egen också... Ang. bilder så har jag inte fått några och jag glömde att fråga efter det. Men jag ska ju träffa läkaren igen på torsdag så jag ska försöka komma ihåg det då. De har ju en massa före-bilder också. Kan tänka mig att ärret syns länge ja, kanske alltid? Men det kan man ju sminka över har jag tänkt.

I likhet med dig Nicko har jag inte berättat om min operation för nästan nån. Två kompisar och mina två vuxna barn vet om det. Killen som jag dejtade tidigare i vår är fortfarande aktuell men passande nog fick han lite hälsoproblem som han måste ta itu med. Och på jobbet har jag dragit en vit lögn. Utgår ändå ifrån att jag får vara hemma i två veckor nu men allt blir ju klarare när gipset åker av. Det ska bli så spännande att visa upp mig för folk sen och se om de märker nåt. Tipset om att byta frisyr ska jag definitivt anamma!

Jag har laddat upp ett par före- och efterbilder på min sida. Är ingen mästerfotograf men det går nog ändå att se skillnaden. :)

Men wow Tindra!! Har inte varit aktiv här inne utan skulle gå in och avrunda för min del i tråden här och såg dina bilder!! Jättefint resultat! Jag hoppas att du känner dig nöjd och önskar dig gott nytt år ♥️

Hej alla som följt min resa! Tindra, eller någon annan får gärna ta över med sin fortsatta resa om sin nästipps operation i tråden. Jag har inte så mycket mer att tillföra. Kikar ev in efter min ”ett års kontroll” i februari, annars avrundar jag med mitt sista inlägg nu :). Imorgon börjar ett nytt år och från 2023 tar jag med mig den här operationen som en av mina största bästa händelser. Jag störde mig ända sedan barnsben på min näsa. Långt innan jag visste att det fanns ”skönhetsideal”. Jag kunde tycka redan då att bilder på mig blev fantastiskt fina förutom en detalj. Min näsa tog all uppmärksamhet. Andra menar att de inte ser det men det här måste få ligga i ens eget beslut. Idag är jag jättenöjd med min näsa och det jag vill skicka med lite extra är en info från ett youtube inlägg jag nämnde under resans gång här inne. Jag tror nämligen att det är viktigt att ha med sig om man gör sådana här operationer, att man kan bli lite blind! Att man ibland ändå inte är helt nöjd och vill ”fixa mer”, men det är något att verkligen begrunda såvida det inte var en dåligt genomförd operation, annars slutar det väl mer att den ser ut som en liten knappnål. Youtube videon jag glömt namnet på; ”En näsa är inget man naturligt ska få komplimanger för, den ska däremot inte behöva ta all uppmärksamhet från resten av ansiktet, utan det räcker med att den ser vanlig ut”. Men tillägg på det är väl- såvida man inte trivs och älskar att sin näsa tar allt fokus✨ Jag är nöjd med min näsa idag. Kan fortfarande känna att det är en lite konstig känsla i nästippen, som om den somnat lite. Men det ska vara normalt första året och i slutet av februari har det gått ett år. Jag önskar er ett gott nytt 2024 och ni som bokat in er och nu går och vacklar. Lyssna inte för mycket på skräckhistorier. Gör operationen om du tänkt på det länge. Många ångrar sig, betalar tom pengar i onödan som kliniken hunnit ”låsa” och struntar i operationen, men har du valt en bra klinik och är vid god hälsa så kommer du troligtvis inte ångrar dig.