Ni som har ångrat er bröstförstoring

Hej! Jag har läst lite av dina inlägg här på forumet och kommer med mina tankar, hoppas du inte tar illa vid. Kan du inte vänta ett tag med bröstförstoringen då? Sätt undan pengarna som du sparat ihop på ett sparkonto så du har om/när du vill operera dig senare i livet. För mig personligen har det inte varit aktuellt att operera mig innan barn. Jag har haft små bröst hela livet men ändå gift mig med en underbar (och om jag får säga det själv jättesnygg) man som älskar mig med små bröst och allt. Det är inte förrän nu när jag fött mina tre underbara barn och är helt färdig med den biten (och brösten nästan försvunnit helt) som jag ska operera dem. Mina bröst har ändrats massor genom graviditet, efter förlossning, under amning och nu efter avslutad amning. De går upp och ner, blir svullna som bomber, mjölkstinna och sen tomma. Vad jag menar är - man behöver inte stressa och är du tveksam redan nu skulle jag vänta ett tag. Du vet bara vad som är bäst för dig själv och vad du mår bra av, det här var bara mina tankar i all välmening. Lycka till hur du än väljer att göra!

Jag har min operation bokad men har börjat få kalla fötter ju mer det närmar sig. Jag har börjat oroa mig för dessa saker: - komplikationer - tänk om jag är i en annan livssituation om typ 10 år då man antagligen måste förnya dem och inte har råd med en ny operation. - tänk om jag får bröstcancer men man upptäcker det inte i tid eftersom implanten är ivägen. Sen dör jag ifrån mina barn. Alltså känner mig nog lite löjlig men får ändå dessa tankar... Men samtidigt är jag också helt platt efter mina graviditeter och vill ha fina bröst i sommar ä..

Jag har inte opererat mig än. Jag kan också instämma i att brösten ändras mycket. Upplever att mina bröst förändrades mest efter jag slutat amma mitt sista barn. Nu vet jag inte hur mkt opererade bröst ändras, men man har ju läst om hur även opererade bröst tappar sin form efter graviditet och amning. Hade jag opererat mig innan och brösten tappat formen lika mkt som dom gjort nu, hade jag nog ångrat att jag inte opererat mig senare. Men vi är ju alla olika och har ju olika kroppar som ändras olika mycket. Vi har ju också olika behov och mål med en operation. Så det beror ju mkt på hur du själv tänker och känner kring det.

Ja förstår att det mest optimala är att vänta tills efter man skaffat barn. Men samtidigt känner jag att mina små bröst har påverkat mitt självförtroende och min syn på mig själv så himla mycket genom livet hittills och jag är så trött på det. Känner alltså att jag vill göra detta nu för att faktiskt må bra med mig själv för en gångs skull. Och skaffa barn är inget jag vill göra förrän om kanske 10 år så det känns som väldigt lång väntan om jag ska vänta med bröstförstoringen tills efter jag har fått barn. Och vet inte om jag står ut med tanken att gå 10 år till och ha detta dåliga självförtroendet pga mina små bröst. Men tack för eran input!

När de närmas sig så kanske man har såna känslor o tankar. Men efter operationen kanske det känns bättre för dig. Pågrund av att du säger du har dålig självkänsla pågrund av brösten. Gå på en konsultation och känn efter därifrån. Du behöver inte boka in operation på plats utan kan alltid gå hem o fundera <3

Det är bara du själv som känner vad som känns rätt för dig. Hoppas allt klarnar efter konsultationen. Lycka till!

Hej! Jag känner igen mig i dina tankar.. Jag hade länge funderat och längtat till en bröstoperation. Under det året jag tog studenten jobbade jag järnet och la undan nästan varenda krona, så hade finansieringen klar rätt fort. Steg ett var klart så nu gällde det bara att hitta en tid som passade. Jag spelade under dessa år fotboll på hög nivå så det passade aldrig att boka operation, men åå vad jag längtade tills den dagen. Fyra år efter studenten så skadade jag mig och kunde inte längre spela, konstigt nog kände jag att det var skönt att jag skadade mig eftersom jag äntligen kunde göra min efterlängtade operation! Jag gick på konsultationer och bokade tid för operation, var så glad och taggad att jag äntligen skulle operera mig! En vecka innan det var dags fick jag också kalla fötter... Fy vad jobbigt det var! Jag fick panik och tänkte "varför i hela friden har jag bokat en operation för, jag vill inte". Jag kunde inte sova på nätterna då detta var det enda jag tänkte på. Jag hade redan betalt för operationen men kände att pengarna inte spelade någon roll i det läget, bättre att jag mår bra. Jag var sekunder från att boka av men ringde hem till min familj som peppade mig, min syster sa att jag var dum i huvudet och att hon skulle gå dit i mitt namn (tvilling) och min mamma, som själv har gjort en bröstförstoring, sa att hon hade liknande känslor inför sin operation men att dom försvann när hon kom till kliniken. Jag började tänka om och beslutade mig för att göra operationen ändå trotts att jag tvekade, och tänkte känns det inte bra när jag kommer till kliniken går jag hem utan operation. När det var dags hade mina kalla fötter blivit varma igen, väldigt varma haha. Nu i efterhand är jag glad att jag gjorde min operation, det är det bästa jag lagt mina pengar på och jag ångrar det inte en sekund! Jag vet att du sökte personer som ångrat sig efteråt, men tänkte ändå att jag delar med mig av mina känslor och tankar inför då dom kanske var liknande som dina? Jag hade även hela tiden i tanken att känns det inte bra om ett tag kan jag alltid ta ut dom vilket lugnade mig enormt. Du ska självklart tänka till och göra vad som känns bäst för dig. Gå på konsultationer, gå runt med ris i behån morgon till kväll för att verkligen känna efter hur det känns. Jag önskar dig all lycka till! Oj vad långt det blev..

Hej! Tack så jättemycket för din input Maj95! Känns jätteskönt att höra någon annans tankar och hur någon annan har känt inför sin bröstförstoring när det kommer till kalla fötter osv. Men så himla härligt att höra att du känner att du tog rätt beslut i slutändan!

Jag ångrar min förstoring sen jag blev op, de är den sämsta saken jag har gjort i mitt liv . Jag önskar jag dog än gjorde förstoring . Man kan intr glra allt som man kan utan silikon . Detta är mina ord intr andras . Jag är intr nöjd Så jag ska ta ut de nästa vecka . Vi måste bara acceptera oss att vi har små, bröst Vi alla kan inte se ut likadan tyvärr . Men nu hoppas jag att jag intr skrämmer dej Detta ät vad jag tycker .

När jag operera mig för 8 år sen så va de det bästa jag gjort. Mått bra flera år av mina bröst. MEN. hade jag väntat nåt år skulle jag valt att lägga pengarna på annat. Nu ha jag bokat tid för konsultation att ta ut dom. Jag ha på nåt sätt inte blivit "ett" med implantaten under dessa år. Jag tänker på att dom är där i olika situationer så som ligga på mage, vissa bhar gör ont, ömma punkter som funnits sen op som molar och gör ont till och från. Så att slippa det ska bli skönt. Ha kommit dit att man är fin som man är, känns inte bra att ha främmande föremål i kroppen och har en känsla att jag kommer må såå mycket bättre då dom plockats ut.

Hej! Jag har inte gjort någon bröstförstoring men skall lyfta mina bröst. Funderade då på implantat men valt bort det pga att jag är rädd för de eventuella komplikationer som kan uppstå framöver. Du är bara 19 år och jag kommer själv ihåg att man inte alltid var nöjd med sig själv och bara tittade på de "brister" man har. Jag tänker att du inte behöver ha så bråttom. Sätt en deadline, tex 6 månader framåt då du skall fundera färdigt på alla för och nackdelar med ett ingrepp. Det är lätt att man skyndar på processen för att man är ivrig i det man önskar. Sedan kan man förstora bröst genom eget fett om man inte vill ha implantat, något för dig ? Vad du än beslutar dig för så hoppas jag att du blir nöjd, lycka till! Cherry

Härligt att se så många olika infallsvinkar på ämnet! Jag kan bara hålla med föregående talare, ta dig tid att känna efter. Jag har velat göra brösten sen jag var 14, så har alltså funderat i 20 år, men dels blir det annorlunda när man väl tagit beslutet, eller iaf står inför att kunna göra det, och dels vet jag att det tar mig en stund att landa i så stora beslut. Så när jag hade bestämt mig för att faktiskt göra det och berättat för min pojkvän och närmsta vännerna så sa jag redan då att jag tänkte göra operationen ett år fram i tiden. Då hinner man verkligen fundera klart och jag rekommenderar också att gå på konsultationer tidigt, då nya funderingar kan dyka upp efter dem. Nu har det gått lite över ett år och jag känner mig så himla trygg i mitt beslut och kan njuta av processen och DET är ju ändå för härligt alltså! Bara du sätter din egen tidsplan. Du behöver inte tvinga dig själv till varken det ena eller andra. Och inget är hugget i sten. Ta ett djupt andetag, slappna av och låt det landa i dig när det göra det, det får ta den tid det tar! <3

jag ångrar min operation jag gjorde för några år sen eftersom mina implantat jag har nu är alldeles för stora och blev inte nöjd över huvud taget med brösten. har 475cc nu och skulle kunna tänka mig att ha 300cc, eftersom jag ville ha naturliga bröst (men det fick jag inte)... är inte nöjd med kirurgen heller som jag var hos. så ska göra byta klinik och tull mindre implantat , så förhoppningsvis blir jag nöjd

Känner precis som dig...Var på min första konsultation igår och nu känns det med ens mer verkligt och att det kanske kommer att hända. Har ännu inte helt bestämt mig än. Skäms både för mina bröst och för att ev. för att göra en operation. Är också rädd för komplikationer och att de inte ska kännas som en del av mig sen. Vill inte ångra det sedan.

Hej! Jag tycker inte att du ska oroa dig för att inte upptäcka cancer med implantat. När du går på mammografi kommer de ta hänsyn till att du faktiskt har implantat och jag har hört att det tom kan vara enklare att upptäcka om du har implantaten bakom muskeln. Du är långt ifrån den första som gjort brösten =) Och angående ekonomin. Det finns inget som säger att du måste göra om brösten, håller dom, och du är nöjd med utseendet så finns det ingen anledning att byta implantat. Jag bytte implantat efter 6 år bara för utseendets skull. Skulle det vara så att du ”måste byta” etter 10 år, så finns det alla möjliga lån/avbetalningsplaner som de flesta människor kan ansöka om. (Sålänge du inte har betalningsanmärkningar). Att göra brösten är en av de bästa saker jag gjort. Jag hade komplex när jag var platt och kunde inte bära de plagg jag ville utan att behöva tänka på o fylla bh-n, nu behöver jag inte tänka och jag känner mig absolut mig mer som mig själv med bröst än utan. Så om du långe velat ha bröst. Och haft komplex över platta bröst, så tror jag absolut att du kommer känna dig ännu mer som dig själv när du har ett par fina bröst. Livet är för kort för att tveka, och man ångrar alltid de saker man inte gjort än gjort =) Och angående att vänta efter barn. Om jag vill ha 3-4 barn, ska jag vänta tills jag fått alla dom med några års mellanrum? sen är det inte säkert att man kan få barn, man kanske tom får en sladdis? Livet är FÖR kort för att vänta, så lev i nuet säger jag =)

Wow kunde inte hålla med dig mer!! Livet är till för att Leva. Det finns så mycket om och men, tänk så mycket man går miste om ifall man skulle tänka så hela tiden :)

Hej! Tack så jättemycket för allas tankar och svar! Det här med att vänta tills efter man skaffat barn förstår jag helt, men samtidigt så är det kanske 10-15 år tills jag vill skaffa barn (om jag ens vill ha barn? eller KAN får barn? man vet ju aldrig) Så det känns ju dumt om jag ska vänta för att jag om 10-15 år KANSKE ska få barn? Och att brösten ändrar utseende vid graviditet vet jag om, men så är det ju oavsett om man har implantat eller inte. Så egentligen är det mest komplikationerna som skrämmer mig/ger mig kalla fötter tror jag. Men håller verkligen med att man borde leva i nuet. Och bröstförstoring är något jag har tänkt på sedan 13-14 års ålder och nu är jag 19, snart 20, så det är ju inget beslut jag har stressat fram under senaste månaderna bara. Men hur som helst, tack alla som har skrivit!

Jag har varit i exakt samma sits som dig - tänkte göra en bröstförstoring när jag var typ 18-19 år och när det började kännas verkligt och jag berättade till min mamma (som inte alls hade en sån bra reaktion och skrämde upp mig om massa komplikationer osv) så bestämde jag mig för att inte göra det. Nu är jag 25 och har sedan jag var 18-19 inte ändrat mig och nu i år bestämde mig för att operera mig. Jag ångrar dock inte att jag väntade för jag har sedan dess hunnit läsa sjukt mycket om komplikationer, före/efter operation, vad man ska ha i åtanke kan hända/man inte kanske kan göra lika lättsamt efter man är operarad, allt som oroade mig som 19 åring i operationstankar. Jag har inga barn och har inga planer på att skaffa barn just nu heller men det kanske händer om typ 5 år - men vem bryr sig? Ett par opererade bröst brukar klara av en graviditet utan att bli hemska och om jag bestämmer mig för att skaffa 2-3 barn så kommer jag ändå vänta med att operera om dom efter att jag är klar, vilket då kanske är om 15 år. Jag tycker såhär: Om du har kalla fötter - vänta 1 år eller 2. Tänk över allt som du oroar dig över och gör en lista som du fyller på eftersom och sätt ett slutdatum för dig själv till när du ska ha bestämt dig, typ Mars 2020. Det är inte värt det att göra en operation som inte fyller någon funktion mer än att få dig själv att ha större/snyggare bröst och spendera så mycket pengar för att sedan ångra sig - ta ut implantaten för ytterligare flera tusen kronor och sedan ha onödiga ärr. Så gjorde jag och jag är idag supernöjd och tror att jag valt en MYCKET SNYGGARE form och storlek för min kropp än vad jag hade gjort som 19 åring.

Jag gjorde mina bröst som 18 åring och var jätte nöjd, förutom att jag inte borde vart så feg och tagit större. =D men nu har jag bytt till större efter 6 år (är 23 år idag ovh blir snart 24.) Hade inga komplikationer alls eller ångrade operationen en minsta %.. då jag växte upp vetandes att JAG VILL HA bröst i mitt liv =D det fick mig att känna mig som ”den kvinna jag är” mentalt, mer som mig själv alltså =) Lycka till med allt!