Ny här - op 29/9

hej

Jag gjorde kejsarsnitt för över tjugo år sen, då var man ju yngre och mindes inte att jag mådde särskilt dåligt av det.

Nu beror det ju på vad det är du ska göra, ska du sy bukmusklerna? fettsuga sidorna? De två sakerna verkar ha ganska stor betydelse för smärtan.

Jag har inte fettsugit och har mycket mindre ont än vad jag var beredd på, överlag mått bättre än vad jag trodde man skulle göra. Men man ser här på forumet att det är väldigt olika.

Hej!

Jag opererade mig i måndags och har gjort ett kjejsarsnitt för 6 år sedan. Jag tycker smärtan var värre med kjejsarsnittet. Jag trodde att bukoperationen skulle kännas mycket värre men än så länge är det helt Ok. Jag har även fettsugit lovehands men där tycker jag inte att det gör så ont. Men självklart känns det att man är opererade det svider till känns som det brinner i magen men som sagt det var värre med kjejsarnittet tycker jag.

Jag tycker det är jobbigt att inte kunna gå upprätt så ryggen gör det ont i,  men överlag så är det hanterbart. Äter endast alvedon som smärtlindring då jag blev illamående av citadonen.

Hej

jag ska inte fettsuga, bara sy bukmusklerna, de på sidorna också. Läkaren sa att jag efter fyra kejsarsnitt hade skador i musklernas nerver (där man har hållit hakar och sådant) så att man behöver "dra till" i musklerna på sidorna också. Det blir en dagoperation, blev du kvar över natten?

Lycka till imorgon A.K, kommer att gå jättebra. Förmodligen sover du kvar en natt, det är det absolut vanligaste och sen får man åka hem dagen efter.

Hej,

det är i övermorgon... Jag önskar det var imorgon! =) Jag ska inte sova kvar, det är en dagoperation, något man börjat med på läkarhuset i Uppsala. Just nu funderar jag över tejp, vad ska jag köpa? Är känslig i skinnet så det måste vara något som inte ger en massa röda utslag. Vet du någon sort som är bra? Ska till Apoteket imorgon för att köpa både tejp och descutan, det känns overkligt att det ska bli av, jag har ju väntat i 15 år!

Jag köpte hem lite olika sorters tejp, vanlig micropore i olika bredder, sen en som heter scanpore som är beige och på den står det att den är bra för känslig hud. Sen har jag även köpt mepitec som många skrivit om här på forumet. Hittills har jag haft den bredaste microporen, har känts som den givit bäst stöd och suttit bäst och min hud har inte reagerat på den.

Tips när du är på apoteket är något för magen också, jag hade inte klarat första toabesöket utan "hjälp" av lite lactulos.

Nyfiken på din femtonåriga väntan, har du väntat via landstinget så länge?

Ja, 15 år i kön! Först blev jag satt i gruppen "0" eftersom "jag såg ut att må så bra för övrigt...". Sedan ett meddelande om att jag inte skulle prioriteras, och sedan ingenting. Det är först de senaste fem åren, som jag har haft riktigt stora problem med magen och tarmarna som jag känt att det inte håller så länge till. När jag dessutom fått stora problem med ryggen - vaknar varje natt och har så ont att jag inte kan vända mig - så bestämde jag mig för att försöka göra något åt det, dvs. betala själv.

Först gick jag till ArtClinic här i Uppsala, träffade Rickard Rylander, som inte lyssnade på mina problem utan pratade mer om fettsugning av flanker och att jag skulle tycka att mina lår var feta efter att ha gjort bukplastiken (han passade också på att marknadsföra bröstförstoringar...). Kändes inte OK eftersom jag har problem med tarmar och rygg, inte alls lika mycket med utseendet. Sedan gick jag till Läkarhuset och Marianne Beausang Linder, som kunde förklara varför jag hade så stora problem och dessutom sa att hon trodde att hon skulle kunna hjälpa mig med ryggvärken! Så imorgon är det dags... Jag är förstås inte helt lugn, men litar helt på att hon vet vad hon gör.

Jag var på Apoteket idag och köpte micropore, får se om det funkar bra. Annars får jag försöka få tag på något annat. Tack för tipset om lactulos, jag hoppas kunna fixa det med dulcolax(?) som jag använt under flera år, efter sista operationen av magen har tarmarna inte funkat... Vi får se, just nu är jag mest rädd för hur ont jag ska ha i ryggen för att jag inte kan räta på mig.

Ja, snart dags för en extra kvällsmacka, eftersom jag måste fasta imorgon bitti. Just nu tänker jag "hjälp, vad har jag gett mig in i?".

Stort lycka till i morgon!!! Ser fram emot uppdatering 🙂

Jag har ett opererat diskbråck och ett o-opererat så jag var också lite orolig för det men det har gått förvånansvärt bra. Ofta går man mer böjd än vad man faktiskt behöver av rädsla för att belasta snittet och jag brukar försöka tänka på att inte kröka rygg mer än nödvändigt. Dessutom letade jag fram ett par gamla kryckor som jag tänkte kunde vara sköna att gå och "hänga" i sådär i början men jag behövde dem aldrig.

Tänk att så lång väntan nu är till ända om några timmar, jag har gjort min via landstinget och nu mer än tre veckor senare fattar jag fortfarande inte att det är sant att det faktiskt är gjort. Så fort jag får börja träna magmusklerna är min tanke att sakta men säkert bygga upp min inre muskulatur runt ryggraden, något som inte gått att göra innan.

Stort lycka till nu imorgon och skriv gärna o berätta när du är hemma och orkar!

Åh stort lycka till A.K!! Det kommer att gå bra ska du se! Själv har jag några riktigt nervösa dagar kvar.

Kram på dig tjejen!

Nu är det gjort! Lite skakig idag, sov hela dagen igår. Svider lite, men inte alls som jag trodde! Blir lite kallsvettig av att vara uppe, så jag återkommer...

Härligt att det är gjort nu efter så lång väntan, vila nu och ta det lugnt, jag fick blodtrycksfall av att vara uppe för mycket dag 2 men det blev snabbt bättre.

Härligt att ha det gjort! Ser fram emot uppdatering när du känner dej bättre!

Grattis till din operation hoppas du känner dig bättre snart.

grattis.. ja väntar på uppdatering när du mår bättre.. hur mycket skinn tog dm bort från dig?

Dag 3 idag. Kan ta mig upp själv, men ber gärna om hjälp. Lite känslig för citodon, så jag är ganska trött. Däremot inga stora problem med att stå. Igår blev jag lite lessen, det gick upp för mig att jag faktiskt har gjort operationen och att jag varit så laddad att jag inte riktigt hängt med tror jag. Alltihop är ju en process som jag ska igenom, och det tar lite tid.

Förutom det har det gått väldigt bra, bättre än jag någonsin kunde tro.

Fick jättebra tips för att få lite fart på lungorna, något som jag inte tänkt på att man skulle kunna råka ut för (att de sjunker ihop lite under operationen). Fyll ett glas till hälften med vatten, sätt i ett sugrör och blås bubblor, känns jätteskönt efter några gånger!

De tog bort 700 gram, är det mycket eller lite? Musklerna var mer delade än de hade trott, och sköterskan såg ett sexpack(!) när kirurgen sytt klart - haha! =)

Snälla, lite tips, hur mycket ska man röra sig? Jag tycker att jag fått lite olika information, jag kan gå ut på en kort promenad, men inte för lång, jag kan röra mig hemma, men inte för mycket, vad betyder det?! Ni som kommit en bit på väg efter operationen, hur har ni gjort?

Grattis till din nya mage A.K.!! Jag höll mig ganska lugn den första veckan, men jag gjorde en större op och var helt däckad första veckan. Jag var inte ute på några promenader utan gick runt i huset. Hellre flera korta sträckor än 1 lång sträcka. Och känns det inget bra stanna. Jag tycker att uttrycket "lyssna på din kropp" är lite luddigt, men tyckte endå att det stämde. Det är endå individuellt vad man klarar efter en op. Jag märkte tydligt när jag hade rört på mig för mycket.

De första dagarna gick jag bara inomhus mellan sovrum och tv-rum, därefter tog jag mig ut och gick korta svängar, 50-100 m ett par gånger om dagen. Var inte trött utan sov som vanligt på natten och var vaken men som sagt, stillasittandet mestadels, på dagtid. De första dagarna gjorde jag ingenting själv, såg till att bli serverad och hjälpt med allt men därefter så sakteliga börjat öka på. Då har inte jag haft särskilt ont vilket kan bero på att de inte sytt ihop musklerna. Man kan läsa här att det varierar mellan de som nästan bara sover och har superont i början till de som är uppe och igång nästan på en gång som det verkar vara väldigt individuellt hur man mår efteråt. Det där med att bli låg efter några dagar verkar också väldigt vanligt, det är nog anspänningen som släpper och adrenalinet som går ur. Påminner om när man fick barn på tredje dan nästan.