Omgivningens reaktioner

Har också funderat på detta, inte gjort något ingrepp ännu men kommer snart att boka in operation för bröstförstoring.

Min mamma vet om det och stöttar mig (värt oerhört mycket!), likaså två vänninor. Den ena har själv gjort en bröstförstoring, den andra känner många som har gjort det och är själv lite sugen på det. Båda är väldigt realistiska - de tycker det är snyggt, MEN dyrt, väldigt smärtsamt och ganska ytligt ;)

Min tanke är att efter operationen inte berätta för någon ytterligare :) Ett par familjemedlemmar kanske får veta om det känns relevant, men då är det redan gjort och jag vet att de respekterar mig, då får de också respektera mitt val :) Andra vänner behöver inte veta, de är emot och väldigt främmande för plastikoperationer och deras åsikter vill jag helt enkelt inte höra.Kollegorna skulle jag aldrig diskutera plastikingrepp med, och skulle de misstänka något är det inte deras sak att ens ta upp.

Jag känner att de här personernas stöd räcker för mig. Har du någon närstående som stöttar ditt val? :)

Gud jag tycker att detta är jättejobbigt. Alla mina närmsta kompisar vet om det samt att 3 av dem har gjort det själva :) Min operation är om 2 veckor och jag har ännu inte sagt till mina föräldrar, vill säga det men orkar in om reaktionerna är typ "neej varför då, det är så mycket pengar" å blabla. Samtidigt tror jag min mamma blir ledsen om jag inte säger någonting till henne och får reda på det efteråt, att hon känner att jag inte kan säga allt till henne.. SÅÅÅÅ jobbigt läge.

Om du känner att din mamma blir ledsen om du inte berättar så tycker jag absolut att du ska berätta för henne! Även om hon kanske inte reagerar till hundra procent positivt så värmer det henne säkert att du anförtror dig till henne och vill vara ärlig. Det är ändå ett ingrepp som innebär vissa risker och du ska heller inte behöva gå igenom det med ett dåligt samvete :) 

Jag är evigt tacksam till min mamma för att hon är så stöttande, men även om hon inte hade varit det skulle jag inte kunna dölja det för henne. Tror som du säger att hon blir ledsen om hon får veta först i efterhand! Och jag tror inte att det blir lättare att berätta för henne när det väl är gjort..!

Mina närmsta vänner och min sambo stöttar mig fullt ut. Där är det inga problem, utan det är min familj jag är mest "orolig" över, dock är de medvetena om att jag har velat detta länge. Det är mer att jag tror att de kommer bli "besvikna" när de förstår att det kommer att hända. Men precis som ni skriver så kommer de ju säkert över det, tycker bara det ska bli jobbigt att ta dendiskussionen med dom hehe, men det är väl bara att ta tjuren vid hornen. :)

Jag tycker oxå det känns jobbigt. De ända som vet om att jag ska opereras är pojkvännen, mina föräldrar och en av mina kompisar. Vågar inte berätta för resten av familjen, vänner och släkt för jag är rädd för vad de kommer tycka. Jag gör ju detta för min egen skull för att må bra. Jag vill ha bröst och känna mej kvinnlig. Men jag är rädd att folk kommer tycka att jag är ytlig och ta avstånd ifrån mej... :s Tycker det känns skitjobbigt. Men samtidigt borde de ju acceptera mitt val. Det är min kropp. Dessutom kommer jag som person inte förändras... Jag antar att det bara är till att hoppas att folk accepterar mitt val. Sedan tycker jag egentligen inte ens att folk har med det att göra.. Men folk lägger sej alltid i och pratar skit... 

Min man, min ena bror och några av mina närmsta vänner vet óm det.

Har inte berättat för mina föräldrar, inte heller min andra bror eller ens för några av vännerna.

Jag anser att jag inte behöver berätta detta för alla. Det är mitt val. Jag är vuxen att göra detta valet själv. Jag är trots allt 36 år.

Dom som märker det gör det i efterhand. Kanske märker vissa ingenting. Vad vet jag och det visar sig.

Jag har berättat för dom jag är bekväm med att berätta en sån sak för.

Men det är jag det 🙂

Jag resonerade som Husmusen. Jag är vuxen och gör mina egna val.

De enda som vet om min operation är min man och en kompis. Efteråt har ingen sett något. Jag opererade mig ändå mitt i sommaren och gick i bikini efteråt. Man kan alltid välja hur man vill framställa sig och jag har valt att inte ha supertajta kläder eller urringat (det är inte jag i vanliga fall så därför inte nu heller). Läkningsbhn gör juh inte heller direkt att brösten framhävs. Jag valde också en storlek som passar till min kropp så ingen har reagerat så mycket att de sagt eller frågat något.

Jag gjorde operationen för min skull, för att jag ska må bra och därför valde jag att inte berätta. Jag vill inte höra en massa negativt som göra att jag inte mår bra och vill inte heller behöva försvara mitt val.

Jag tror att om man vet att vissa personer kommer reagera negativt (men man ändå vill berätta) ska vara förberedd att förklara hur man känner och varför man valt att göra operationen. De flesta reagerar nog innan de vet bakgrund och anledning, men kan man förklara sig så tror jag att många har förståelse.