Operation i december

Liljekonvaljer wrote:

Var hos kirurgen idag.
Precis där det är som känsligast i krysset under bröstet, där har det spruckit lite, är på den plats det oftast händer. Ser jättebra ut ändå.
Kommer läka fint, ta lite tid sen blir det jättefint.

Jag ska inte oroa dig för resultatet. Har förstående för hur jag känner och tänker.

Måste ta det lugnt och inget tryck mot bröstet och inte sova på sida.

Ska själv lägga om var annan dag med salvkompress, vanlig kompress och rengöras. Fortsätta äta penicillin denna vecka ut. Höra av mig när jag slutar med det och skicka bilder då och då.

Sen in igen till kirurgen nästa vecka.

Va skönt ändå med lite lugnande besked! Hur känns det nu? Restriktioner i övrigt, hur du bär, rör dig osv eller bara överlag vara försiktig?
Har själv fortfarande sårskorpa kvar vid ena t-snittet och på andra inte riktigt läkt såg jag så är lite orolig att min första arbetsdag på torsdag kommer öka risken för att det går upp.
Ta hand om dig! 2 veckor går fort ??

Hoppas det går bra för dig Liljekonvaljer!
Mitt sår har blivit värre, är ett tjockt lager med var i såret som inte riktigt går att gnugga bort. Men inga andra infektionstecken. Har fått tid på kliniken imorgon eftermiddag, tror det behöver spolas rent ordentligt. Hoppas såååå att det kan vara ett stygn eller nåt som sitter där under och stör så att det finns en enkel orsak till att det inte vill läka ?

Anna87 wrote:

Hoppas det går bra för dig Liljekonvaljer!
Mitt sår har blivit värre, är ett tjockt lager med var i såret som inte riktigt går att gnugga bort. Men inga andra infektionstecken. Har fått tid på kliniken imorgon eftermiddag, tror det behöver spolas rent ordentligt. Hoppas såååå att det kan vara ett stygn eller nåt som sitter där under och stör så att det finns en enkel orsak till att det inte vill läka ?

Åh stackare! Hoppas hoppas det är ett stygn, dom är ju sjukt envisa vissa av dom. Har du något mer ont eller så där med?
Håller tummarna för att det går bra imorgon så är du snart helt läkt ?
Vet inte om vi nåt en tid i efterförloppet där lite ”barnsjukdomar” dyker upp, jag har ett stygn som sitter kvar, är inte helt läkt där heller och jag själv får inte tag på det och nu är det rodnat runt omkring samt att jag fått göra uppehåll med tejpen då jag reagerade lite. Har fixat silikontejp men kliniken tyckte jag skulle va utan och utvärdera över helgen. Fortfarande lite rodnad men tycker nästan huden ser mer missfärgad ut än rodnad egentligen. Svårt att förklara ??

Idag testade jag att lyfta tungt när min gamla pappa behövde hjälp upp ur fåtöljen och det kändes ok att ta i lite mer. Men skotta och borsta utanför min entré är sjukt obehagligt! Märkligt ändå.

Lycka till imorgon! Hör av dig efter om du orkar ??

Lycka till Anna87, kommer tänka på dig extra imorgon.?❤️ kram ?❤️

Mariase håller med om ang det känns som vi är i en period med div "barnsjukdomar". Hoppas det är snabbt övergående för oss alla.
Kram ?❤️

Hoppas övriga mår ok. Tänker på er alla.?❤️
Kram ?❤️

Liljekonvaljer wrote:

Lycka till Anna87, kommer tänka på dig extra imorgon.?❤️ kram ?❤️

Mariase håller med om ang det känns som vi är i en period med div "barnsjukdomar". Hoppas det är snabbt övergående för oss alla.
Kram ?❤️

Hoppas övriga mår ok. Tänker på er alla.?❤️
Kram ?❤️

Tack snälla, uppdaterar imorgon ? ska dit på eftermiddagen.

Mariase wrote:

Anna87 wrote:

Hoppas det går bra för dig Liljekonvaljer!
Mitt sår har blivit värre, är ett tjockt lager med var i såret som inte riktigt går att gnugga bort. Men inga andra infektionstecken. Har fått tid på kliniken imorgon eftermiddag, tror det behöver spolas rent ordentligt. Hoppas såååå att det kan vara ett stygn eller nåt som sitter där under och stör så att det finns en enkel orsak till att det inte vill läka ?

Åh stackare! Hoppas hoppas det är ett stygn, dom är ju sjukt envisa vissa av dom. Har du något mer ont eller så där med?
Håller tummarna för att det går bra imorgon så är du snart helt läkt ?
Vet inte om vi nåt en tid i efterförloppet där lite ”barnsjukdomar” dyker upp, jag har ett stygn som sitter kvar, är inte helt läkt där heller och jag själv får inte tag på det och nu är det rodnat runt omkring samt att jag fått göra uppehåll med tejpen då jag reagerade lite. Har fixat silikontejp men kliniken tyckte jag skulle va utan och utvärdera över helgen. Fortfarande lite rodnad men tycker nästan huden ser mer missfärgad ut än rodnad egentligen. Svårt att förklara ??

Idag testade jag att lyfta tungt när min gamla pappa behövde hjälp upp ur fåtöljen och det kändes ok att ta i lite mer. Men skotta och borsta utanför min entré är sjukt obehagligt! Märkligt ändå.

Lycka till imorgon! Hör av dig efter om du orkar ??

Men nej, du också! ? Ja det känns som en kritisk tid det här. Så irriterande när man mår bra annars! Får du komma in och ta bort stygnet? Jag förstår vad du menar med att huden ser missfärgad ut, det gör min med just vid t-korsningarna, men det är inte rodnad utan mer typ som blåmärken fast inte lika starkt. Ja svårt att förklara ?

Nej har inte ont och det är inte någon värmeökning rodnad eller svullnad. Så får se vad de säger imorgon. Vill gärna slippa antibiotika..

Men du, hur känns det för dig när du tex skottade? För igår blåste det massa här och när jag skulle gå in genom vår ytterdörr så blåste dörren upp och jag ryckte reflexmässigt tillbaka den vilken var TUNGT. Då kändes det nästan som att implantatet rörde sig! Gjorde inte ont, men ja, det kändes som att det liksom åkte åt sidan eller nåt. Vet inte om det är muskeln eller implantatet. Jätteobehagligt! Blev lite stressad att nåt skulle hända då, men kändes inget efter. Vi får ta det så lugnt det går nu när vi ska börja jobba igen!

Jag uppdaterar imorgon, ska dit kl 16. Tack?

Hej tjejer! Vill lyfta en annan sak och höra era tankar. Några av er kanske redan är tillbaka på jobbet, jag börjar på torsdag efter 5 veckor borta. Det är väldigt få som vet om min op men hört ryktesvägen att det tisslats och tasslats om varför jag är borta osv. Vissa kollegor har ju noll filter och distans och vet att jag kommer få frågor. Just nu vet jag inte hur jag tänker bemöta dom då jag också vet precis vilka kollegor som helt är emot och dumförklarar skönhetsoperationer. Jag kan verkligen stå bakom mitt beslut och är ju så så nöjd att jag gjort detta.
Den barnsliga delen av mig vill bara säga: ”du kanske också skulle överväga nåt, din bajskorv” men så kan man ju inte säga ?
Vill på ett respektfullt sätt säga att min kropp diskuterar jag inte öppet hursomhelst och önskar att du visar mig den respekten också? Men på ett håll käften sätt, har ni tips?? ?

Hej tjejer! Vill lyfta en annan sak och höra era tankar. Några av er kanske redan är tillbaka på jobbet, jag börjar på torsdag efter 5 veckor borta. Det är väldigt få som vet om min op men hört ryktesvägen att det tisslats och tasslats om varför jag är borta osv. Vissa kollegor har ju noll filter och distans och vet att jag kommer få frågor. Just nu vet jag inte hur jag tänker bemöta dom då jag också vet precis vilka kollegor som helt är emot och dumförklarar skönhetsoperationer. Jag kan verkligen stå bakom mitt beslut och är ju så så nöjd att jag gjort detta.
Den barnsliga delen av mig vill bara säga: ”du kanske också skulle överväga nåt, din bajskorv” men så kan man ju inte säga ?
Vill på ett respektfullt sätt säga att min kropp diskuterar jag inte öppet hursomhelst och önskar att du visar mig den respekten också? Men på ett håll käften sätt, har ni tips?? ?

Hej tjejer! Vill lyfta en annan sak och höra era tankar. Några av er kanske redan är tillbaka på jobbet, jag börjar på torsdag efter 5 veckor borta. Det är väldigt få som vet om min op men hört ryktesvägen att det tisslats och tasslats om varför jag är borta osv. Vissa kollegor har ju noll filter och distans och vet att jag kommer få frågor. Just nu vet jag inte hur jag tänker bemöta dom då jag också vet precis vilka kollegor som helt är emot och dumförklarar skönhetsoperationer. Jag kan verkligen stå bakom mitt beslut och är ju så så nöjd att jag gjort detta.
Den barnsliga delen av mig vill bara säga: ”du kanske också skulle överväga nåt, din bajskorv” men så kan man ju inte säga ?
Vill på ett respektfullt sätt säga att min kropp diskuterar jag inte öppet hursomhelst och önskar att du visar mig den respekten också? Men på ett håll käften sätt, har ni tips?? ?

Nu har jag varit på kliniken med mitt sår! Hon hittade ett stygn som satt i såret, så antagligen var det det som störde. Det som såg ut som var i såret, var fibrin som hon tog bort, så nu trodde hon att det skulle läka på fint! Hon la om med salvkompress och förband och nu ska jag byta det varje dag fram till ett återbesök om en vecka. De förlängde även sjukskrivningen en vecka till, då jag inte får sträcka mig och det går inte att undvika i mitt jobb.

Har varit riktigt bräcklig idag efter en helvetesnatt med ryggen och stressen över att jag egentligen skulle börja jobba imorgon. Så det känns SÅ skönt att få vila lite till.

Mariase wrote:

Hej tjejer! Vill lyfta en annan sak och höra era tankar. Några av er kanske redan är tillbaka på jobbet, jag börjar på torsdag efter 5 veckor borta. Det är väldigt få som vet om min op men hört ryktesvägen att det tisslats och tasslats om varför jag är borta osv. Vissa kollegor har ju noll filter och distans och vet att jag kommer få frågor. Just nu vet jag inte hur jag tänker bemöta dom då jag också vet precis vilka kollegor som helt är emot och dumförklarar skönhetsoperationer. Jag kan verkligen stå bakom mitt beslut och är ju så så nöjd att jag gjort detta.
Den barnsliga delen av mig vill bara säga: ”du kanske också skulle överväga nåt, din bajskorv” men så kan man ju inte säga ?
Vill på ett respektfullt sätt säga att min kropp diskuterar jag inte öppet hursomhelst och önskar att du visar mig den respekten också? Men på ett håll käften sätt, har ni tips?? ?

Gud, att folk orkar tissla och tassla! ? Jag är ju av den åsikten att alla får göra vad de vill om de mår bra av det så länge det inte skadar någon annan. Livet är så tufft ändå, så tycker man ska göra det som kan ge en lite glädje ☺️ Men, om du inte vill berätta så tycker jag bara du kan säga att det är privat och att du hoppas (förväntar dig) att dom kan respektera det!

Jag sa till både min chef och kollegor att jag ska göra en korrigering efter min förlossning. ? Inga följdfrågor på det ?

Mariase wrote:

Hej tjejer! Vill lyfta en annan sak och höra era tankar. Några av er kanske redan är tillbaka på jobbet, jag börjar på torsdag efter 5 veckor borta. Det är väldigt få som vet om min op men hört ryktesvägen att det tisslats och tasslats om varför jag är borta osv. Vissa kollegor har ju noll filter och distans och vet att jag kommer få frågor. Just nu vet jag inte hur jag tänker bemöta dom då jag också vet precis vilka kollegor som helt är emot och dumförklarar skönhetsoperationer. Jag kan verkligen stå bakom mitt beslut och är ju så så nöjd att jag gjort detta.
Den barnsliga delen av mig vill bara säga: ”du kanske också skulle överväga nåt, din bajskorv” men så kan man ju inte säga ?
Vill på ett respektfullt sätt säga att min kropp diskuterar jag inte öppet hursomhelst och önskar att du visar mig den respekten också? Men på ett håll käften sätt, har ni tips?? ?

Förstår helt hur du tänker och känner kring detta.??
Förstår mig inte på människor som inte kan glädjas över andras val som gör de mer tillfreds och glada över vad de gjort.
Visst finns det undantag, men inte i hela friden skulle jag förmå mig säga något negativt till vederbörande för det. Det är dens eget val och liv.

Men nu till frågan. Jag vet inte riktigt.
Funderar själv kring detta.?
Till den äldsta dottern ? som är i högre tonåren har jag sagt typ: jag ska göra en mamma minimakeover, då jag vill bli mer tillfreds med mig själv och slippa hängande påsarna. Ens välbefinnande och mående är viktigt.??

Tror jag hade kunnat säga sköt du ditt, så sköter jag mitt.
Eller min kropp och mitt val, huvudsaken är att jag är nöjd och tillfreds eller i fas med mitt jag.
Inget du har med att göra och ber om den respekten av val.
Eller vill kunna känna mig fin och känna mig fin i kläderna. Känna mig mer fin.

Tycker detta var bra som du skrev:
Min kropp diskuterar jag inte öppet hursomhelst, önskar att du visar mig den respekten också.??

Eller
Min kropp diskuterar jag inte öppet och hursomhelst. Går heller inte in på andras.
Tacksam om du visar mig den respekten också.
Mitt val och min kropp.?‍♀️

Mariase wrote:

Hej tjejer! Vill lyfta en annan sak och höra era tankar. Några av er kanske redan är tillbaka på jobbet, jag börjar på torsdag efter 5 veckor borta. Det är väldigt få som vet om min op men hört ryktesvägen att det tisslats och tasslats om varför jag är borta osv. Vissa kollegor har ju noll filter och distans och vet att jag kommer få frågor. Just nu vet jag inte hur jag tänker bemöta dom då jag också vet precis vilka kollegor som helt är emot och dumförklarar skönhetsoperationer. Jag kan verkligen stå bakom mitt beslut och är ju så så nöjd att jag gjort detta.
Den barnsliga delen av mig vill bara säga: ”du kanske också skulle överväga nåt, din bajskorv” men så kan man ju inte säga ?
Vill på ett respektfullt sätt säga att min kropp diskuterar jag inte öppet hursomhelst och önskar att du visar mig den respekten också? Men på ett håll käften sätt, har ni tips?? ?

Vad jobbar du med? Känns som en jättekonstig och alldeles för privat fråga om dina kollegor frågar dig sånt?

Anyways. Om de frågar varför du varit borta skulle jag bara svara ”jag var sjukskriven ett tag, men nu är jag tillbaka, hur har allt gått här?” För att du visa att jag inte kommer berätta något mer

Anna87 wrote:

Nu har jag varit på kliniken med mitt sår! Hon hittade ett stygn som satt i såret, så antagligen var det det som störde. Det som såg ut som var i såret, var fibrin som hon tog bort, så nu trodde hon att det skulle läka på fint! Hon la om med salvkompress och förband och nu ska jag byta det varje dag fram till ett återbesök om en vecka. De förlängde även sjukskrivningen en vecka till, då jag inte får sträcka mig och det går inte att undvika i mitt jobb.

Har varit riktigt bräcklig idag efter en helvetesnatt med ryggen och stressen över att jag egentligen skulle börja jobba imorgon. Så det känns SÅ skönt att få vila lite till.

Åh va skönt att höra! Både med vad orsaken var och att du fick förlängd sjukskrivning ❤️ klokt och bra av kliniken tycker jag. Förhoppnings känns det redan bättre imorgon.

Jag har också fått min sjukskrivning förlängd eller vad man ska säga då jag eventuellt reagerat på tejpen eller har en begynnande infektion och kirurgen tyckte huden såg skör ut. Har också mer ont i det bröstet ? men vet inte om jag känner efter för mycket och att det sitter i huvudet mest, som om jag letar fel som förklarar det.
Krya på dig nu och vips så är såret läkt ?

Anna87 wrote:

Mariase wrote:

Hej tjejer! Vill lyfta en annan sak och höra era tankar. Några av er kanske redan är tillbaka på jobbet, jag börjar på torsdag efter 5 veckor borta. Det är väldigt få som vet om min op men hört ryktesvägen att det tisslats och tasslats om varför jag är borta osv. Vissa kollegor har ju noll filter och distans och vet att jag kommer få frågor. Just nu vet jag inte hur jag tänker bemöta dom då jag också vet precis vilka kollegor som helt är emot och dumförklarar skönhetsoperationer. Jag kan verkligen stå bakom mitt beslut och är ju så så nöjd att jag gjort detta.
Den barnsliga delen av mig vill bara säga: ”du kanske också skulle överväga nåt, din bajskorv” men så kan man ju inte säga ?
Vill på ett respektfullt sätt säga att min kropp diskuterar jag inte öppet hursomhelst och önskar att du visar mig den respekten också? Men på ett håll käften sätt, har ni tips?? ?

Gud, att folk orkar tissla och tassla! ? Jag är ju av den åsikten att alla får göra vad de vill om de mår bra av det så länge det inte skadar någon annan. Livet är så tufft ändå, så tycker man ska göra det som kan ge en lite glädje ☺️ Men, om du inte vill berätta så tycker jag bara du kan säga att det är privat och att du hoppas (förväntar dig) att dom kan respektera det!

Jag sa till både min chef och kollegor att jag ska göra en korrigering efter min förlossning. ? Inga följdfrågor på det ?

Jag är precis av samma åsikt och kan lite skämmas över hur fördomsfulla vissa är då vi inom vården verkligen borde ha ett öppet sinne och inte döma ut folk.
Eftersom vi jobbar väldigt tätt och två och två så är det ju vissa kollegor som vet anledningen, samt cheferna. Men långt ifrån alla. Men ja, jag får nog köra på en vänlig men bestämd replik om att respektera att det är privat. Sen vet jag ju med mig att jag samtidigt skulle kunna sitta och säga: ja jag har opererat brösten och är skitnöjd, något mer du ville veta ? vi får se vilket humör jag är på ?

Mariase wrote:

Anna87 wrote:

Nu har jag varit på kliniken med mitt sår! Hon hittade ett stygn som satt i såret, så antagligen var det det som störde. Det som såg ut som var i såret, var fibrin som hon tog bort, så nu trodde hon att det skulle läka på fint! Hon la om med salvkompress och förband och nu ska jag byta det varje dag fram till ett återbesök om en vecka. De förlängde även sjukskrivningen en vecka till, då jag inte får sträcka mig och det går inte att undvika i mitt jobb.

Har varit riktigt bräcklig idag efter en helvetesnatt med ryggen och stressen över att jag egentligen skulle börja jobba imorgon. Så det känns SÅ skönt att få vila lite till.

Åh va skönt att höra! Både med vad orsaken var och att du fick förlängd sjukskrivning ❤️ klokt och bra av kliniken tycker jag. Förhoppnings känns det redan bättre imorgon.

Jag har också fått min sjukskrivning förlängd eller vad man ska säga då jag eventuellt reagerat på tejpen eller har en begynnande infektion och kirurgen tyckte huden såg skör ut. Har också mer ont i det bröstet ? men vet inte om jag känner efter för mycket och att det sitter i huvudet mest, som om jag letar fel som förklarar det.
Krya på dig nu och vips så är såret läkt ?

Ja jätteskönt! Det var som en sten föll av mig, jag har varit så gråtig sista två dagarna? Trots att jag påminner mig själv om att det är självvalt, haha. Men jag känner mig verkligen inte helt återställd och kanske beror det på att det inte läkt helt komplikationsfritt, men är väl brist på sömn också.

Och vad skönt för dig med!! Helt rätt. Jag är också lite röd av tejpen såg sköterskan under brösten, så jag ska lufta och vara utan några dagar nu.
Men åh, jobbigt med den oron att det skulle vara något mer allvarligt. Men om det är en infektion, borde det inte vara tydligare symtom? ? eller iaf ha blivit värre, då du känt av det ett tag nu?

Hur gick det med ditt stygn som var kvar, tog de bort det på kliniken?

Mariase wrote:

Anna87 wrote:

Mariase wrote:

Hej tjejer! Vill lyfta en annan sak och höra era tankar. Några av er kanske redan är tillbaka på jobbet, jag börjar på torsdag efter 5 veckor borta. Det är väldigt få som vet om min op men hört ryktesvägen att det tisslats och tasslats om varför jag är borta osv. Vissa kollegor har ju noll filter och distans och vet att jag kommer få frågor. Just nu vet jag inte hur jag tänker bemöta dom då jag också vet precis vilka kollegor som helt är emot och dumförklarar skönhetsoperationer. Jag kan verkligen stå bakom mitt beslut och är ju så så nöjd att jag gjort detta.
Den barnsliga delen av mig vill bara säga: ”du kanske också skulle överväga nåt, din bajskorv” men så kan man ju inte säga ?
Vill på ett respektfullt sätt säga att min kropp diskuterar jag inte öppet hursomhelst och önskar att du visar mig den respekten också? Men på ett håll käften sätt, har ni tips?? ?

Gud, att folk orkar tissla och tassla! ? Jag är ju av den åsikten att alla får göra vad de vill om de mår bra av det så länge det inte skadar någon annan. Livet är så tufft ändå, så tycker man ska göra det som kan ge en lite glädje ☺️ Men, om du inte vill berätta så tycker jag bara du kan säga att det är privat och att du hoppas (förväntar dig) att dom kan respektera det!

Jag sa till både min chef och kollegor att jag ska göra en korrigering efter min förlossning. ? Inga följdfrågor på det ?

Jag är precis av samma åsikt och kan lite skämmas över hur fördomsfulla vissa är då vi inom vården verkligen borde ha ett öppet sinne och inte döma ut folk.
Eftersom vi jobbar väldigt tätt och två och två så är det ju vissa kollegor som vet anledningen, samt cheferna. Men långt ifrån alla. Men ja, jag får nog köra på en vänlig men bestämd replik om att respektera att det är privat. Sen vet jag ju med mig att jag samtidigt skulle kunna sitta och säga: ja jag har opererat brösten och är skitnöjd, något mer du ville veta ? vi får se vilket humör jag är på ?

Jag vet, har också mött så många dömande människor när jag jobbade inom vården. Sjukt! Man är verkligen på fel ställe då.

Ja jag måste säga att jag var mer orolig för vad folk skulle tänka innan jag gjorde operationen. Nu känner jag att jag kan stå för det, och de flesta som jag har berättat det för har blivit avundsjuka, haha!