Orolig vad alla ska tycka!

Hej! Jag vet hur du känner, eller för mina föräldrar har jag berättat, även om de inte gillar det så vill jag inte gå bakom ryggen på dem. Mina svärföräldrar få banne mig fråga själva (om inte min särbo(snart sambo) har sagt något redan haha). Sedan är jag orolig vad mina farföräldrar ska tycka och har inte riktigt bestämt mig men jag funderar på att säga det även om de kommer bli ledsna, bäst att köra med öppna kort :) Känns nog bäst i slutändan även om det känns rent ut sagt skit jobbigt nu Kram

Räcker definitivt att berätta för föräldrar och bästa kompis men sedan behöver man ej berätta för någon fler. Dom ser ej det! Man kan klä sig satt det ej syns alls. Lång armade tröjor, tjocktröjor syns det ej i. För mig syns det enbart i linne att jag har stora bröst. Tycker också att det nästan blir pinsamt att berätta för folk som inte har något med det att göra! Gör eran operation, stå för det, prata ej om det, (just plastikopetationer är känsligt för en del). Ja märker någon låt den titta mkt då eller låt dom fråga och då kan man berätta och svara. Berättade för mamma & pappa, pojkvän och bästis. Det kommer ej synas på det viset som ni tror så berätta inte för allt och alla.

Tycker du ska berätta för dina föräldrar iaf och som vi alla vet så kmr de säkert inte gilla det för såklart de vill att ens barn ska vara nöjda med sig själva. Men det är bättre att dom vet nu innan än att de får reda på det i efterhand. Och förhoppningsvis finns de där för dig ändå. Du gör det här för din skull inte för någon annan så var ego och tänk på dig själv skit i vad andra tycker sålänge du vet att du till 110% vill göra detta och har tänkt på de länge.

Som de andra säger allt handlar om hur man klär sig, går du i urringat så jaa då lär folk glo och se att du opat dig men går man i vardagskläder så syns de oftast inte ens.

Oroa dig inte allt kmr gå bra! :)

Jag började med att berätta för min bästa vän som själv gjort en bröstoperation för några år sedan, för från henne visste jag att jag skulle få stöd så det kändes skönt. Sen berättade jag för mamma. Var jättenervös innan och rädd att hon skulle bli ledsen och besviken på mig, men hon tog det så himla bra och har aldrig sagt något negativt utan bara stöttat mig och det har varit guld värt hela vägen! Mamma var också den som var med mig på operationsdagen :) Pappa vågade jag inte berätta för, vi har inte den relationen där vi pratar om sånt, jag är fortfarande hans lilla flicka på ett sätt liksom! Så jag sa till mamma att hon fick berätta, och han tog det också väldigt bra och gjorde ingen stor grej av det. Någon mer berättade jag faktiskt inte för innan operationen! Tyckte det var min ensak liksom :) Och kan säga att INGEN har sett att jag gjort en förstoring, folk är nog inte så uppmärksamma på andras utseende som man kan tro. Lycka till!

Jag förstår att det är många som tycker det är jobbigt. Själv är jag sån som inte har några problem med det då jag inte bryr mig det minsta om vad andra tycker om jag själv är nöjd med mitt beslut. Min mamma tex sa tvärt nej att jag inte skulle göra det haha hon förstår nog inte att hon inte har med det att göra :) Som du säger lär de märka det säkerligen så du får helt enkelt avgöra om du vill berätta innan eller om du tycker det känns bättre eller lättare att bara svara på frågan om den dyker upp. Personligen tycker jag det är lättare att vara öppen om det för då blir det mindre tissel och tassel, då kan de prata om det direkt med mig.