Panik, ångest, ångrar mig?

Jag sitter med sån panik och har nyss haft ett sånt jäkla psykvryt här hemma. Känner mig helt jävla dum i huvudet. För 2 timmar sen var jag och min sambo och bokade tid och betalde 20% på min bröstförstoring. Som min underbara sambo tog lån till dessutom. Borde man inte vara glad då? Nej inte jag , jag börjar stor grina o får panik och undrar va i helvete jag har gjort, och skäller på min stackars sambo som varit snäll och tagit lånet. Och till själva saken. Jag läste i de papper man fick med att de är vanligt att bli nedstämd och deprimerad efter operation och då snurra de till i mitt huvud. Jag har en borderline diagnos och har kämpat i 10 års tid med ångrar depressioner och knappt klarat min vardag emellanåt . Jag har varit sjukskriven i flera år men började för ett år sen att komma på fötter och pluggar idag och går på behandling och terapi och även på en behandling för vuxna barn till alkolister då jag är uppväxt med missbrukande pappa som dog när jag var 15 år , därav mitt mående. Jag har tagit väldigt korkade beslut förr i mitt liv och slösat pengar till höger och vänster och tagit beslut jag ångrat väldigt mycket efteråt. Jag har som sagt kommit väldigt långt i mitt mående och behandling. Men blir nu livrädd att jag gjort ett till beslut som är åt helvete. Fast jag tänkt igenom detta över ett år och varit helt säker på detta.. Men nu när är blev verklighet braka allt åt helvete. Ska tillägga att jag är instabil ivrig själv just nu också för det är den tiden på månaden och jag har lite svårt för högtider för jag tänker då ännu mer på min pappa. Men de jag verkligen är rädd för är när jag läser alla trådar om tjejer som blivit jätte nere efter op en längre tid. Hur fan ska jag då klara av de som redan jobbar med detta och har tacklat dessa känslor i över 10 år?? Om man har benägenhet för ångest redan innan blir de mycket värre då för oss?? Ska jag få en psykos efter operation ? Det bara snurrar i mitt huvud just nu. Hade jag inte velat hade jag inte tänkt över detta i flera år och spec sista året. Va på min första konsultation för ett år sem och har funderat sen dess. Tänk om jag blir helt dålig i mitt mående efteråt, och om jag inte blir nöjd och bars känner mig helt främmande i min kropp. Vet inte vad jag ska göra. Alla trådar och nedstämdhet skrämde livet ur mig;,-( Finns de nån här som också kämpat med ångest och som har lättare att få de än "normala" folk och som kände någorlunda lika?