Rörlighet första dagarna

Just rörligheten har vart mitt problem. Inte haft så ont, men just att lyfta armarna och greja var så svårt!!

Följer

Jag hade jätte ont och hade svårt att röra mig. Kunde knappt sätta mig upp från en stol själv och sängen inte en chans! Kunde klä på mig själv, mem det tog sjukt lång tid. Hoppas du har tur som vissa och inte berörs speciellt av det. Men som jag räkna med 4 dagar av att inte kunna röra sig

Undrar om man har lika ont om man ammat? Hört att smärtan kan beskrivas som intensiv träningsvärk ellerr som mjölkstockkning och det har jag haft gjorde djävuskt ont. Tänker att det kanske inte är lika spänt om man fött barn och ammat men bara spekulation från min sida så kan ha fel.

Jag har ammat, och en viss likhet finns ju i när brösten blir sådär utspända. Absolut! Men jag tyckte man var mer öm och stel efter operationen också. Så det är inte bara den sär utspända känslan, för mig var det så i alla fall.

Satte min upp direkt när jag vaknade efter operationen och hade aldrig problem med det. Klädde på mig själv också från operationsdagen. Inga problem med att lyfta armarna. Mest ont på morgonen innan man rört sig, men så fort man kom igång minskade det så jag tror mycket är stelhet. Tog starka tabletterna regelbundet i 4dagar för att inte få jätteont och det funkade bra för mig. Var iväg och shoppade och provade kläder 2dagar efter operationen. :-) Hade dock förväntat mig grym smärta så jag vet inte om det var färför jag inte tyckte det var så farligt. Jag upplevde inte riktigt den där spänningen som alla pratar om, men slutade amma helt i april och opererades i juli så visst var mina bröst uttänjda redan....

Tror du att vi som är vana att hantera smärta och stelhet "har lättare" att komma igång efter något sådant här...Min förhoppning är i alla fall det :) Låter ju positivt att det gått så bra för dig. :) På torsdag är det dags för Op för mig!! :)

Jag tänkte att jag har ju fött två barn så smärta kan jag hantera, men tänk så fel man kan ha... Kom inte ur sängen själv på typ en vecka och min sambo fick hjälpa mej med allt! Jag personligen tror att smärtan beror på hur tränade bröstmuskeln man har, om man lägger bakom alltså. Baserar det på mycket som jag läst här och vad min kirurg sa före op, hon klämde och kände på mina muskler och så skakade hon på huvudet och sa: oj oj oj, de här får du massera mycket! Nu var jag ju ingen muskelbyggare direkt men tränade 4-5 gånger i veckan iaf. Efter op hade jag förutom smärtan svårt att böja mej framåt. Det blev sånt tryck över bröstet så jag fick träningsvärk i benen/rumpan istället för jag gjorde knäböj för allt som skulle plockas upp från golvet, plocka ur diskmaskinen osv :) Det positiva med allt är ju att det går över relativt fort, för mej vände det efter 4-5 dagar. Och sen kan ju allt bara bli bättre ;)

Oj då jag är ju totalt otränat och inte tränat regelbundet sedan min psoriasis och knäproblem började 1996. Jag har ju kronisk smärta i båda fötterna med stark smärta dygnet runt mer eller mindre pga psoriasis under fotsulor tår och ut och insida. Har fött barn tredje kändes som att slitas itu bokstavligt och fjärde var jag nära på att föda på toa hemma, klarade mig på andning och hann precis 5 min innan det var dax att krysta ut barnet för var fullt öppen, kände inget 40 min innan. Tänker att jag säkert kommer ha jätteont så kanske man blir positivt överraskad att det inte gör så ont. Med tanke på hur otränande bröstmuskler jag har så kanske det är positivt på så sätt. Tror mer att ryggen kommer ta kål på mig då jag inte alls kan somna på rygg ens drogad.

För mig var operationen en väldigt nyttig upplevelse. Dels för att jag nog hade lite för höga tankar om mig själv, har fött 2barn utan smärtlindring och såg nog mig lite som en wonderwoman ;) och dels för att jag själv jobbar med nyopererade patienter och på så vis har upplevt, lugnat och lirkat med folk för att få dem på fötter igen efter stora operationer. Jag har haft ont. Rejält ont de första 6 dagarna, sen vände det. Inte ont som gjort mig rädd, orolig eller ledsen, utan ont som jag fått bita ihop ordentligt för. Nu tålde jag inte morfin och fick klara mig utan dem, detta kan kanske ha påverkat min smärtupplevelsen. Likaså tränar jag ganska tungt och har mkt muskler som protesterat mot sitt nya läge. Men jag har gett mig fan på att klara allt själv, påklädning, dusch, i/ur säng. Och det har gått. Jag vet ju att det inte är någon kronisk eller farlig smärta, utan en övergående fas från en chockad kropp med stora sår. Positivt tänkande och andningsövningarna från förlossningen har hjälpt. Likadant med rörelse, stretch och lätt massage. Kombinerat med massa vila. Idag, dag 10 tycker jag värken i vä bröst känns som mjölkstockning, på Hö sida har jag inte ont alls. Jag undviker att lyfta barnen, men är annars igång med matlagning, hemmafix, promenader och lek med barnen. Jag har vilat middag 2h med ungarna idag, annars hållit igång och varit uppe på fötterna sedan 7. Så livet börjar kännas som vanligt igen, minus min träning. Allt som allt kan jag säga att det gjorde ondare än jag förväntat, men att det ändå gått att hantera och att vår kropp är helt fantastisk! Lycka till!

Jag är en av de lyckligt lottade som inte upplevde någon nämnvärd smärta. Däremot stelhet och att brösten spände, ungefär som då man ammar och har alldeles mjölkstinna bröst. Påklädning, att resa mig ur sängen o.dyl. fungerade bra, likaså att promenera redan dagen efter op. Bara jag tog det lugnt, och med väl avvägda rörelser, så gick det bra. T.ex. böjde jag mycket i knäna vid rörelser ner mot golvet + tog hjälp av magmusklerna då jag skulle upp ur sängen på morgonen.

Hade oxå turen att ha ont, men inte galet ont. Spände rätt bra, men hade aldrig problem med att ta mig upp ur sängen eller liknande. Jag ska göra ett implantatbyte i okt och kirurgen säger att det inte brukar göra lika ont andra gången. Men jag tror ändå det är bäst att ställa in sig på grym smärta så kan man bara bli positivt överraskad

Kan det vara så att desto större storlek på implantat destå mer ska muskeln töjas ut och desto mer ont gör det ( vid bakom placering)?

Det kan nog stämma, låter rimligt iallafall. Huden måste ju oxå tänjas ut mer vilket gör att det spänner mer ju större implantat. I viss mån är det väl individuellt oxå...