Sallys op-story strandkliniken 21/2 :D (BILDER)

Jag är fortfarande lite snurrig och inte riktigt mig själv men jag ska försöka skriva ihop en liten op-story :)

Jag åkte till strandkliniken så att jag var där vid 20 över 9 ungefär. Jag hade op-tid vid 10, men det blev lite fördröjt. Väl där blev jag välkomnad av receptionisten och fick sitta ner en stund innan jag blev visad till min säng av sjuksköterskan. Jag fick morgonrock och tofflor och så fick jag krypa ner i min säng. Jag var så frusen kommer jag ihåg, säkert för att jag var så nervös, men jag kände mig ändå lugn. Alla var väldigt gulliga och fick en att känna sig trygg, det var jätteskön stämning under hela dagen. Det låg två tjejer bredvid mig som också skulle göra bröstförstoring och det var skönt att få prata av sig lite, både innan och efter. Den ena tjejen var först in, sen var det min tur och sedan den andra tjejen. Så det blev lite väntan. Men det gick fort. 

Oya och jag hade inte helt och hållet bestämt storlek än så det var meningen att jag skulle träffa henne lite innan och göra det. Jag valde mellan 300/325HP och 250/275MP, och på något sätt hade jag väl redan bestämt mig för det stora alternativet, så det blev ett snabbsnack och hon ritade och fotade mig.  Läskigt var det, har lite panik att det ska bli stort :D

Sedan kom narkosköterskan och satte en kanyl i handen och gav mig lite varmt dropp och sen kom narkosläkaren och förklarade hur sövningen skulle gå till och gav mig lite olika piller. Under tiden fick jag fylla i mina papper. Jag var lite nojig när jag skulle fylla i viken storlek jag skulle ha i höger och vänster bröst, så sjuksystern fick dubbelchecka åt mig, haha. Nojan själv. 300cc i vänster och 325cc i höger tror jag att det är nu ;D

Helt plötsligt var det min tur. Jag tyckte nog att själva väntan var värre än att gå in i själva op-salen, för där gick allt så fort. Jag fick hoppa upp på britsen. Dom sprutade in något "pre-sövande" och jag blev lite snurrig och sedan sprutade dom in själva sövningsmedlet och jag fick andas i en syrgasmask. Kommer ihåg att jag tyckte att det gjorde ont i armen av narkosmedlet. Jag han inte säga så mycket, kommer bara i håg att jag tänkte "andas andas och slappna aaaaav" och sen var jag borta. Det var skönt ju :)

Och sen kommer jag ihåg att jag vaknade. Jag fällde visst några emotional tears  och snackade lite engelska med dom (jag pluggar ju utomlands, vilket kanske förklarar det, haha). Jag kommer ihåg att jag tyckte att det gjorde ont men jag var för trött för att orka bry mig. När jag väl började vakna till kommer jag ihåg att jag bad om mer smärtstillande, men jag tyckte typ inte att det hjälpte. Jag hade inte alls varit rädd för smärtan inför operationen och inte tänkt så mycket på just den biten. Men jag tyckte nog allt att det gjorde ganska ont. Svårt att andas, svårt att röra sig, stel. Men jag försökte att tänka positivt.

Sen låg jag och halvsov tills dom kom med lite yoghurt och proviva.  Sjuksköterskorna var hr gulliga som helst. Dom var där hela tiden och såg till så att man mådde bra och hjälpte till. Det var superskönt verkligen.Jag fick testa att sitta upp men jag blev så sjukt illamående att jag la mig ner igen. Så fortsatte det. Åt lite macka och drack cocacola, men blev lite illamående. Jag var tvungen att gå upp att kissa sen och då var jag helt säker på att jag skulle kräkas men jag höll mig. Taxiresan hem var ett helvete. Det första som hände när jag klev ur taxin var att jag kräktes och så fortsatte det ett par gånger hemma.

Idag är jag fortfarande snurrig men inte kräkig. Jag sov gott i natt, men jag tycker att det gör ganska ont, tycker inte att mina painkiller funkar så superbra. Äter citodon. Men man vill ju inte vara en wimp :) Kan typ inte komma ur sängen själv, rör mig i slowmotionrörelser och hoppas bara på att det ska bli bättre och bättre nu.

Jag kommer också ihåg att jag tittade på mina bröst endel och fotade dem. Ska lägga upp bild snart. Dom har lite olika storlek och bröstvårtorna är inte i samma höjd, dessutom är dom väldigt toppiga men jag orkar inte ens bry mig. Jag har ju hört att det händer så mycket med dom i början. Dessutom hade jag ju mycket mellanrum redan innan. Så vi får väl se. Ska tillbaka på återbesök nästa måndag. 

Det här blev en flummig op-story, med säkert massa särskrivningar och stavfel men jag är så snurrig att jag orkar inte läsa igenom den igen