Blondinen
Kvinna ·
Ska jag berätta för min bästa vän?
Hej alla! Har lite ångest över en grej. Jag har bestämt mig för att äntligen förstora brösten efter att ha förlorat många storlekar, då jag gått ner lite i vikt och börjat träna ordentligt o har därmed bytt ut fett mot muskler. För att dölja detta har jag använt mycket vadderade BH:ar, så den enda som känner till denna förändring är egentligen min pojkvän och min mamma som jag berättat allt för. Nu vet jag dock verkligen inte om/hur jag ska berätta om min planerade bröstförstoring för min bästa vännina, som i allmänhet är väääldigt emot sådant och därför skulle jag allra helst se att hon inte fick reda på det alls för att slippa förklara mig en massa och så.. Samtidigt är hon ju min bästa vän så det känns konstigt att inte berätta om en så stor grej, och hur ska jag förklara att jag plötsligt inte kan ses på typ 2-3 veckor (efter op.)?? Hade blivit såå glad om någon skulle vilja ge mig nåt tips/råd/åsikter om vad jag ska göra... Kram på er alla
Sortera efter
Zinya
Kvinna ·
nyckelpigan
Kvinna ·
tror också det är bättre att vänta med att berätta, eller över huvud taget inte berätta. Man måste inte dela med sig av allt. Det är ju inget som kommer påverka er relation, eller hur?! :)
Anonym användare
Tycker du ska vänta med att berätta tills efter operationen. Om hon är mot sånt här redan nu kommer det inte bli bättre av att du säger att du ska operera dig. Troligtvis finns det någon osäkerhet hos henne och det kan vara väldigt känsligt så hon blir avundsjuk och försöker påverka dig negativt genom storlek och allt sånt. Låt inte någon annan påverka dig i dina val. Det är du som ska leva med brösten sen, inte nån annan. Säg absolut inte hur mycket cc du väljer för folk som är okunniga tror att tex 400cc ser lika stort ut på alla och skriker rätt ut att allt blir bomber. Bröst är ett känsligt ämne.
sockerdricka
Kvinna ·
Jag kan bara utgå från mig själv, jag berättade bara för min familj och en av två nära vänner (den jag berättade för skulle också opa sig så därför valde jag att prata med henne om det). Det blev väldigt mycket ljugande till kompis nr2 för att dölja alla konsultationer, varför jag inte kunde gå ut och gå som vi brukar, inte träna, inte va nåbar och åka på återbesök osv. När jag tillslut valde att berätta så var det som en sten lättade och min kompis tog det jättebra! Det var skönt att förklara alla lögner och hon sa att hon först blev lite skeptisk när jag berätta men sen när hon fick veta hela historien bakom så var hon enbart stolt och glad för min skull. Så för att underlätta för dig själv hade jag valt att prata om det med din vän och förklara allt bakom ditt beslut, då brukar förståelsen öka! :)
MissMc
Kvinna ·
Oj.. Ett jobbigt dilemma.. Samtidigt, om hon är din bästa vän, borde hon förstå.
Känner dock igen mig lite. Båda mina föräldrar (separerade) var emot det hela från början.
Min mamma var den första som fick veta, och jag hade även med henne på konsultationen OCH operationen, trots att hon var den som var allra mest emot det t.o.m. Men efter att hon förstått hur mkt det betydde för mig så förstod hon. Och det som var jobbigast för henne
var oron över att något skulle hända, och att hon skulle behöva se mig ha ont.
Min pappa var jag nog mest orolig för att han skulle tycka att det var "bortkastade" pengar. Så jag teg som muren men bestämde mig för att berätta ungefär en vecka innan op. Han tog det hur bra som helst och frågade om det var något han kunde hjälpa mig med. (skjuts till/från kliniken etc.)
Vet ju inte varför din vännina är så emot det, men ibland tror jag att den största oron ligger i vad vi själva tror att andra ska säga/tänka.
Har ett exempel till... Mitt jobb! Min chef hade jag inga problem att berätta för, var ju så illa tvungen ändå tänkte jag pga sjukskrivningen.
Men när hon frågade mig om hur jag tänkte göra med mina närmsta kollegor så blev jag tveksam. Ville vara ärlig och säga som det var, dom skulle ju ändå kanske kunna se någon skillnad sen, men visste inte HUR jag skulle säga det.
Så jag sa det bara rätt ut.
- Jag kommer vara sjukskriven i 2 veckor i februari för jag ska operera mig
- Va, oj! Va är det som hänt, inget allvarligt va?
- Nej, nej! Detta är för min egen skull, ska "uppgradera flickorna" så att säga ;)
Nu har ju jag jobbat i 7 år med mina kollegor så skäms inte så. Men hade tyckt det vart JÄTTEjobbigt att komma tillbaka och att ingen hade vetat utan man bara dykt upp och fått undrande blickar och konstiga frågor.
Sonit
Kvinna ·
Blondinen
Kvinna ·
Magen ska bort
Kvinna ·
Jag har inte gjort nån förstoring av bröst, men däremot en förminskning för ca 20 år sen och nu en bukplastik efter stor nerviktgång och jag är mycket äldre än dig, men jag är av en annan åsikt!
Du ska vara stolt över att du gått ner i vikt och börjat träna och förändrat din kropp. Jag tycker du ska smyga in lite kommentarer till din bästis om "nackdelarna" med det du gjort, dvs att dina bröst försvunnit och att du funderar på en operation. Om din bästis inte kan ta det så är hon kanske ingen bra bästis!
Min definition på en bästis är just att hon/han ska vara stöttande i mina beslut även om bästisen inte är av samma åsikt!
Jag berättade ganska öppet om min bukplastik eftersom jag hade en del överskottshud och jag har bara en som ifrågasatt det hela. Halva gymet vet om det för jag förstod att de skulle undra vart jag tog vägen om jag helt plötsligt inte dök upp på 2 månader. Förklarade varför och fick förståelse!
Nu säger jag inte att du ska berätta för alla, men om du inte kan berätta för din bästis så vem ska du då berätta för! Du vill ju ha nån att få stöttning och support av och även dela glädjen med :-)
Detta var mina åsikter, hoppas du kommer på nåt som passar dig!
Lycka till!
starlet
Kvinna ·
Tycker inte du behöver säga nåt och det är inte heller så att man inte kan ses på 3v, jag träffade folk efter 3 dar, bara att ha en stor tröja över så märks det inte.
Blondinen
Kvinna ·
Bara-jag
Kvinna ·
Visst är det svårt!
Jag pratar om bröstförstoringen med dem som redan har gjort det. De förstår! Samt min make.
På jobbet har jag bett om semester och mina föräldrar får veta efteråt.
Vill inte ha deras åsikter eller oro över operation på mina axlar. :)
Sedan tänker jag vara ärlig mot dem som svarar rätt ut, resten kan få snacka bäste vill.
Det kommer ju definitivt märkas då jag inte har ngt kvr idag eftr viktnedgång och amning.
Cagi00
Kvinna ·