Släkt som fryst ut mig :( hjälp!

Vad ledsen jag blir att läsa detta! Ditt liv, din kropp, du bestämer över dig själva! Oavsett med eller utan bröst så är du samma person. Det kanske inte gillar vad du har gjort, men det är ju ditt liv, inte deras. Det kanske bara behöver tid att smälta det och accepterar. Jag hoppas det i alla fall. Har dock ingen egen erfarenhet eller råd att ge dig. Det enda jag kan ge dig är styrke kramar! Ta hand om dig och njut av dina vackra bröst. Så hoppas jag att släkten ger med sig så småningom.

Tyvärr kan det hända ibland! Jag tror att dina släktingar avundsjuk på dig för att du blir finare med nya bröst. Därför berättade jag ingentig om min första bröstop till min familj eller vänner. Det var en överraskning he-he. I början var mitt förhållande iskallt men senare närmade de sig till mig och accepterade mitt val.

Jag tror att ditt förhållande med dina släktingar blir mycket bättre men ge bara en lite tid för dem. 🙂

Jag vet hur det känns, Att möta blickar som tittar snett på brösten. Det är ditt val och ditt liv. Är du glad över dina bröst borde din släkt också vara det. Kanske är det så är de känner de genant?? Kram på dig!

Jag har bara berättat för min mamma och min syster än så länge. Vet inte om mamma har berättat för min moster eller min bror, men jag tror de kommer ta det bra. Mamma accepterar mitt beslut, men är lite orolig för komplikationer och problem. Däremot är jag livrädd för att berätta för min pappa... Han kommer förmodligen ge mig en lång föreläsning om lyxkonsumtion, bortkastade pengar och om hur det finns tusen viktigare saker att lägga pengar på än att förstöra min kropp och riskera min hälsa, hur man ska vara nöjd med och glad för det man har, hellre hjälpa andra osv. Samtidigt vet jag att det kommer bli hundra gånger värre om jag låter bli att berätta och han får reda på det sen. :/ Fast detta är nog skillnad för jag förväntar mig inte någon förståelse där. Det verkar som om din släkt inte alls betedde sig så här första gången? Kanske förstår de inte att du behöver dem den här gången? De kanske tänker att "jaja ska hon operera sig igen, ja men det har hon ju gjort förr så det är väl inget" och kanske inte tänker på att det är lika jobbigt den här gången? De kanske bara inte har tänkt på att de borde höra av sig? Kan det vara så? Tänkte att det kanske inte är så illa som du tror? Kram!

Det var samma för mig. Nu 6 veckor efter min operation har de flesta accepterat det. Så stay strong och kom ihåg att du ju faktiskt gör det för din egen skull.

Styrkekramar!