Tankar som far innan man bestämmer sig?

Hej!

Jag vet inte varför jag väntade i alla år. Tror att jag tänkte att det var mitt fel, att jag vägde för mycket. Tänkte alltid "om jag går ner i vikt till 60 kg kommer de att bli mindre och jag kommer inte att ha några problem".

Så gick jag ner i vikt, till 72 kg, men brösten blev bara obetydligt mindre. Kände mig så snygg och smal så jag kände att "nu är det dags", insåg också att de kanske skulle bli lite mindre om jag gick ner till 60 kg, men att de aldrig skulle få en snygg form.

Började reka lite bland Stockholms plastikkirurger och hittade på andra försöket en kirurg som jag tyckte verkade seriös och skicklig (han visade många bilder på patienter han opererat). Han hade tid för op ganska snabbt, och helt plötsligt stod jag där med operationen inbokad.

Jag har grublat på bröstförminskning i nästan 20 år. Jag har precis som du hängt upp mig på att det skulle gå fel, på form, ärr och slutresultat (och storlek - för lite förminskade). Det är ingen idé att sitta hemma och fundera på det! Boka tid för konsultation och låt en kirurg förklara och visa bilder. Idag är de så pass skickliga att det blir bra resultat. Finns också möjlighet att korrigera OM något skulle gå fel.

Till slut kom jag fram till att mina nuvarande problem, alldeles för stora, opraktiska, kan inte träna, jogga, inte ens sitta och plugga, har aldrig fina kläder, går inte på fester för att jag inte kan vara finklädd, ont i axlar, rygg, huvud, nacke, osv, vida översteg förminskade bröst med kanske några skönhetsfel. Och om man ska vara ärlig - mina bröst var inte världens finaste innan operationen heller.

Jag är jättenöjd med mina nya bröst och jag kan inte förstå hur mycket LÄTTARE livet är nu. Var ute på långpromenad i T-shirt idag och behövde inte en enda gång fundera på brösten, hur de såg ut, om de guppade, om folk stirrrade... Blev inte äckligt svettig under brösten (för det finns inget under brösten idag) och kunde efter promenaden sitta på café utan att få ont i ryggen och utan att dra på mig en bylsig tjocktröja.

Jag kom innan op fram till att alla risker sammantaget inte övervägde chansen att få nya, små bröst. Jag skulle ALLA GÅNGER ta samma risker idag igen. Flera gånger om.

/talia

Hej.

Tack för ditt svar, och även om jag känner som dig i nästan allt så är jag även rädd att dom tar för myket, att dom blir FÖR små. Stora bröst har ju alltid varit en del av mig och även om de jag har nu (75 G-H) är lite för stora så vill jag fortf ha ganska stora.

Sen är det ju det här med vikten, jag väger nu ca 79 till 172 och ska gå ner en hel del, så då kanske det passar in med lite mindre (D) kanske, shit vad det är många tankar som far runt :p

//Miss

Svår, men bra, fråga! Jag hade funderat i flera år, velat fram och tillbaka, bestämt mig och ångrat mig. Vändningen kom nog när jag började tänka på hur mycket de faktiskt var i vägen. När jag träffade kirurgen första gången så tog han tag i ett bröst, gömde typ ena halvan och drog bort det så det såg ut som de var normalstora. Varje gång jag tvivlade så ställde jag mig framför spegeln och gjorde samma sak och blev ÖVERLYCKLIG!

Jag funderade också mycket på storleken, småsmå bröst skulle aldrig passa till min kropp, jag är normalviktig men ganska kurvig. Kirurgen var på samma sida som jag, han sa precis samma sak, och så mätte han och sa att han utgår från min längd och form. Han tog inte bort en massa bara för att det skulle bort, utan gjorde så de passade MIG!

Skönt att höra (läsa) :) jag är lite orolig som sagt men det är nog mest sundt, tror man skulle vara tokig om man inte vore nervös och hade tusen frågor. :) Jag får gäster här snart men kommer in senare ikväll.. Bomba mig gärna med råd och era tankar runt detta tills jag är tillbaka :)

xoxo

Det tror jag med, helt klart! Har du träffat någon kirurg än? Kan kanske lugna dig och svara på mer :)

Hej!

Aha, då är det lite annorlunda än för mig. Jag har alltid velat ha så små som möjligt. Så jag har inte behövt oroa mig för just det!

Brösten verkar fungera olika hos olika personer. Vad tycker du? Är du en sådan person som brösten blir mycket mindre på när du går ned i vikt? Om du inte vill riskera att brösten blir för små tycker jag absolut att du ska gå ned till din målvikt, inte bara BMI 25 (om inte BMI 25 är din målvikt) innan du gör operationen. Går du ned i vikt efter op finns det ju risk för att de blir för små.

Var mycket tydlig med din kirurg om storleken, så tror jag att han/hon gör rätt storlek. En seriös kirurg SKA rätta sig efter dina önskemål. (Om det inte är landstinget, där finns en rekommendation att kirurgen tar bort minst 500, men det är inte alltid den följs.)

Jag fick kalla fötter veckan innan op om just storleken och skickade ett mail med en ny målbild till min kirurg. Fick bra och lugnande svar, annars hade jag kanske dragit mig ur operationen. Jag hade nog inte gjort op om jag inte känt mig säker på just sådana saker som storlek. Leta tills du finner en bra kirurg som du har förtroende för och som du känner kommer att göra rätt sak. Det är mitt bästa råd!

/talia

Landstingen har olika storleksregler. När jag träffade sköterskan på första mötet så var hon noga att säga att trots att jag blev godkänd av landstinget så tog de inte bort precis vad som är sagt, utan anpassade det efter min kropp

För mig var det bara en fråga om att ha råd och våga lägga sig under kniven.

Mina bröst var inte bara stora utan hade blivit ganska långa efter att ha ammat 4 barn. De gav problem pga tyngden plus att jag hade mycket eksem, hade svårt att hitta bhar, kläder mm. Jag verkligen hatade mina bröst. Jag skämdes otroligt över dem. Men jag har haft operationsskräck och trodde aldrig att jag skulle våga.

För mig var det bara en fråga om att ha råd och våga lägga sig under kniven.

Mina bröst var inte bara stora utan hade blivit ganska långa efter att ha ammat 4 barn. De gav problem pga tyngden plus att jag hade mycket eksem, hade svårt att hitta bhar, kläder mm. Jag verkligen hatade mina bröst. Jag skämdes otroligt över dem. Men jag har haft operationsskräck och trodde aldrig att jag skulle våga.

Jag letade efter en kirurg och klinik jag kände mig trygg med. Sen bokade jag en tid och höll tummarna att jag skulle våga ;-). Jag fick en svår infektion efter och därmed inte heller ett perfekt resultat. Men de är 1000 ggr snyggare än innan. Det har tagit mig tid att acceptera att jag inte längre är bystig. Men oj vad skönt det är med små bröst!!! Att aldrig behöva oroa sig för smärta, eksem, att hälften ramlar ur bikinin/bhn eller att allt flyter ihop med magen när man har baddräkt är helt underbart!!

Även om jag inte fick riktigt det resultat jag ville ha så är jag verkligen nöjd och har inte ångrat mig en enda gång!!! Jag bara ångrar att jag väntade så länge!

Jag har inte riktigt velat utan mer kännt nu jävlar tar jag tag i detta. Jag ligger på gränsen men trots det är tyngden för mkt för mig. Jag hoppas ju att de inte tar bort 400gr utan lite mindre så jag får kanske 500 gr kvar på varje. Med tanke på att jag är 180 och har rejäla höfter så borde de inte bli för små.

Idag var jag och kollade kläder och bara drömde mig bort med alla kläder jag kommer kunna ha efteråt. Jag är så nervös och längtar samtidigt.

Jag höll på och velade fram och tillbaka i 15 år innan jag tog tag i det.

Först var jag mest rädd för narkosen men efter att ha pratat med några som jobbat som narkossköterskor så blev jag lugnad. På själva operationsdagen insåg jag ju efteråt att narkosen var det som var minst läskigt.

När jag väl bestämde mig så var det för att jag på nåt vis fått nog av de tunga, hängiga brösten. Trött på att inte hitta bikini eller bh, inte kunna ha de kläder jag vill och less på att brösten bara var som en oformlig massa. För att inte tala om vad less jag var på rygg- och nackont.

Jag tänkte att jag får stå ut ett tag med smärta och begränsning av vardagen och sen leva resten av livet med behagligt små bröst!

Då bokade jag en konsultationstid och sen flöt allt bara på. Jag oroade mig inte alls för hur de skulle se ut, hur mycket ärren syns eller något sånt utan jag ville bara ha mindre bröst. Nu efteråt är jag jättenöjd, oroar mig såklart för infektion eller annat missöde men det känns bra hittills. Det ena bröstet verkar bli lite större än det andra men så var det före operationen också.

De tog bort ca 400 gram från det ena och nästan 500 gram från det andra. Min hållning har också förbättrats markant efter operationen.

Jag ångrar mig inte en sekund utan skulle gladeligen kunna göra om det ifall det skulle behövas.

Något som kanske gör dig mer säker: Tröjorna jag använde innan operationen satt alltid åt över brösten och blev för korta så jag fick gå och dra i dem. Idag provade jag en av dessa tröjor och den sitter PERFEKT!!! Provade en annan också och den var stor som ett tält nu!

Jag har precis samma upplevelse!

Några H&M-blusar jag har satt supertajt och blev lite tajta även över magen eftersom så mycket tyg gick åt till tuttarna. Nu när jag provade en av dem satt den perfekt, även över magen. Det var så skoj så jag fortsatte prova kläder. En del kommer jag få ge bort för urringningen hamnar typ nere på magen nu när tuttarna är borta... Men det mesta satt jättebra nu, så min tanke om att behöva byta ut hela garderoben fick jag ändra.

Jag har köpt lite nya kläder och det roliga är att kunna gå från L till M. Har alltid behövt L eller XL för att få plats men nu kan jag helt plötsligt ha M. Man blir så glad av att shoppa nu, förut var det inte alls roligt.

Och bikinis, man kan välja och vraka! Förut tog man den som fanns i en storlek som passade, skit samma hur den såg ut eller vilken färg det var. Nu kunde jag knappt välja för det fanns så många som passade.

Så jag ser bara fördelar med förminskningen. Och smärtan som var första tiden, den har man ju nästan glömt nu efter ett par veckor.

Åhh vad jag längtar efter att kunna köpa små söta trekantsbikinis :) DET är min dröm :) Nu är det som du skriver Nyasmåtuttar att man bara får ta det som tuttarna får plats i. Så tråkigt :( O jobbigt när de knappt får plats i de största storlekarna heller :( 

Har samma problem som er andra, att köpa snygga underkläder/bikinis på typ hm är ju bara att glömma. Får köpa allt på Change, visst har dom snygga grejer men kan tycka att de borde ha mer för storbystade. Det är ju även en av de saker jag önskar jag kunde göra, köpa det jag ville utan problem. Alla dessa snygga toppar och klänningar med söm som ska vara UNDER brösten hamnar av nån konstig anledning alltid mitt på... :(

Åhh vad jag har samma problem. provade en massa klänningar senast i helgen och börjar nästan gråta i provrummet för att INGET sitter bra! Change är också svårt för mig då de ofta inte har 75H i deras söta BHar... Och jag vill liksom inte spendera 600-800 kr på en BH. (speciellt inte nu när jag vet att jag inom ett år kommer få mindre tuttar :)