Vad gjorde ni åt nervositeten?

Jag var mest nervös inför narkosen då jag aldrig blivit sövd innan. Jag blev dock väldigt bra omhändertagen och jag passade på att ställa alla mina frågor till sköterskorna innan op. De kunde säga ganska exakt hur det skulle gå till och det gjorde mig betydligt lugnare. :) Är man supernervös kan man även få lugnande preparat innan

Jag var väldigt nervös över i princip allting, det som spökade allra mest för mig var om jag valt rätt storlek och eventuella komplikationer som kan uppstå. För att lugna nerverna gick jag och provade olika storlekar ytterligare en gång efter min konsultation. Detta var kostnadsfritt och besöket gjordes hos en sjuksköterska, rekommenderar dig varmt att göra detsamma om du blir nojig över storlek och dylikt när det närmar sig :) När det kom till oron över komplikationer så var det dock jobbigare. Läste hur mycket som helst om alla risker och stressade upp mig själv något otroligt. Skulle rekommendera dig att läsa så pass att du förstår vad för komplikationer som eventuellt kan uppstå men inte mer än så. Det är lätt att snöa in sig lite väl mycket på det "dåliga", det finns ju trots allt risker med allting man gör här i livet! Tror mitt främsta tips är att prata med personer i din närhet om alla tankar och funderingar man har, det hjälpte mig en hel del. Rekommenderar dig också att läsa operationsberättelser här på POF, tycker de flesta är väldigt positiva. Lycka till med allt! :)

Jag opererade mig i torsdags och var väldigt nervös innan, framför allt inför narkosen eftersom jag aldrig blivit sövd tidigare. Jag bestämde mig ändå för att jag verkligen ville det här och väl på plats på operationsdagen så hade nästan all nervositet släppt och övergått till en förväntan. :)

Hej tror inte man kan göra så mycket åt de har opererat mig 3 gånger och är lika nervös varje gång snart operation igen å är tok nervös inte för själva sövningen utan måendet på uppvaket

Har varit på två konsultationer sedan i somras hos två olika kiurger och har idag bokat in op. Var nästan att jag skakade av nervositet och förväntan när jag mailade med sköterskan. Har läst och funderat mycket och speciellt idag... Men inser mer och mer att jag har läst i princip allt vad som går att läsa. Känner att jag är väl medveten om riskerna och känner förtroende för min kirurg. Som Tingeling skriver så är det nog lätt att läsa för mycket om alla komplikationer och på grund av det snöa in på alla risker. Men tror att man känner bäst själv. Om du läser mycket och stannar upp och tänker en stund så lär du nog märka om du känner dig säkrare eller mer orolig jämfört med innan. Om man blir väldigt orolig av alla risker kan det nog vara bra att stanna upp en stund och fundera, alltså inte forcera fram något.