Vad sa ni till era barn?

Bra fråga! Jag har två treåringar och en sexåring. För mig löste det sig nästan av sig självt för några veckor sen då en av treåringarna sa till mig efter att jag kom ut ur duschen att "dina bröst pekar mer neråt, mamma". Då tog jag tillfället i akt och ss att om några veckor ska jag till läkaren som ska lyfta upp dem så de pekar mer uppåt. "Vad bra", var hennes svar, hihi. Sen förklarade jag (för alla tre barnen) att jag kommer ligga i sängen i några dagar och inte må så bra, men att det blir bättre sen och inte är något farligt. De verkar ta det bra. Min sexåring har dessutom sytts några stygn en gång, så hon förstod när jag berättade att jag också ska sys. Det känns som att allt kommer gå bra med dem. Deras andra förälder ska sköta alla dagislämningar/-hämtningar och sköta all markservice första veckan. De kommer nog mest vara glada över att jag inte jobbar (jobbar rätt mycket annars).

Har en 3 åring här hemma. Har inte ens funderat på vad jag ska säga. Men troligtvis kommer jag nog helt enkelt säga att jag har ont och inte orkar. Min man är som tur är föräldraledig, så jag har mkt hjälp.

Det har jag också funderat på. Har en 2,5 åring och en 8 månaders. Till min stora tjej kommer jag nog förklara efter operationen att "mamma har ont i brösten så jag måste vila ett par dagar, och att jag har ont och att pappa får leka och ta hand om henne istället" typ nått sånt, haha. Det är ju jättesvårt att förklara för en liten men hon är så "med" och förstår så mkt så något måste jag ju säga :)

Jag säger till min 3 åriga dotter att jag inte kan lyfta/bära för att farbror doktorn har skurit i mammas tuttar samtidigt som jag säger det ler jag så hon inte blir rädd för doktorer sen. Vi rycket på axlarna och leker vidare. Ingen ide att ljuga till någon historia tycker jag. Vi är alltid ärliga mot vårs barn.

Skurit i tuttarna låter oerhört läskigt i mina öron plus att tänk om barnet får för sig att göra likadant för att "leka att hon får större tuttar" el liknande... Hade nog avrått dig från att uttrycka dig på just det sättet..! :/ Jag har en 6-åring och en 3-åring o jag kommer att säga som det är. Mamma ville ha ett par snyggare tuttar och doktorn fixade det, men nu har mamma ont i några dagar och behöver vila mkt. Kan tillägga att min 6-åring är helt tuttfixerad så det kommer bli intressant.... Hmm...!!

Allt beror ju på hur barnet är. Det är så vi sagt när jag kom hem och hon är inte intresserad av att veta mer. Hon har inte äns reagerat på att jag är större.

Nu, inför den stundade operationen, började jag fundera på det här igen: Vad, och framförallt HUR ska man säga det?

Nu fyller min dotter snart 5...

Antagligen kommer jag säga att jag ska till doktorn och operera brösten (det kommer hon ju att märka ändå att jag gjort). Antagligen kommer jag få hjälp av henne också när jag har ont efteråt.

Så det känns inte som något stort problem i sig.

MEN... hon kommer ju, med största sannorlikhet, att berätta detta på dagis.

Jag är rädd att alla i den här lilla småstaden kommer att veta det fram till sommaren.

Man kanske inte borde bry sig. Men jag tycker det känns jobbigt.

Å andra sidan kan jag inte komma på något bättre att säga till dottern heller. Så det är kanske bara att "bita i det sura äpplet" och skita i vad folk skvallrar om.

Någon i liknande sits? Eller någon mer fundering angående tråd-temat?

Hänger på här också. Har en på 2,5 och 10 mån. Det kommer vara jobbigt! Hade tänkte säga att jag har ont i brösten och kan inte bära eller leka så mkt utan hon får leka med pappa. Därefter Kommer jag visa plåstret, och säga att farbro doktorn har lagt plåster så de blir bättre om några dagar och då kan vi leka igen. Vill inte berätta mer ifall hon berätta för dagiset...då hon är väldigt framåt. Den minsta får klara sig med min mans hjälp med all lift då han tar semester. Båda min kom med snitt och jag visade den äldsta såret och hon förstad direkt att jag har ont och kan inte lifta henne. Bara det fungera den gången med. Jag hoppas verkligen på snabb läkning då jag vill ha framför. Skall inte säga mkt då jag skall på konsultation nästa vecka, skall stå på mig om framför. Lycka till allihop! :)

Papaya: I den åldern är det ju lättare att inte säga så mycket kanske. Tror du hon kommer märka att du fått större bröst? Barn är ju olika liksom. 

Jag har en 2:åring hemma, och hade jag bara haft henne, så hade jag nog skyllt på vad som helst (opererat magen eller nåt - för att slippa risken att det läcker ut på dagis)

Lycka till med konsultationen! :)

Jag har en flicka 12 år och en pojke 8 år och vi valde att inte säga något unnar utan pappan berättade för dom på kvällen när jag hört av mig om att allt var bra. Då berättade han att jag har ju gått ner mkt i vikt och har problem med rygg och så pga mina bröst så jag hade fått träffa en läkare som opererade mig. Dottern hade dagen (jag kom hem på eftermiddagen) efter blivit orolig i skolan för mig och pratat med sin bästis och lillemannen var överbeskyddande när jag kom hem. Nu är dom hjälpsamma så fort jag behöver nått och pojken frågar ofta "går det bra mamma?" Annars är dom som vanligt nu.. Ville inte att det skulle uppfattas som en skönhetsgrej eftersom dottern håller själv på att få bröst och grejer..

Virva: Hon är väldigt uppmärksam på mkt men tror inte hon märker storleks skillnad. Det nog rätt det du skriver, borde skylla på annat. Jag kommer på något...brukar säga jag har ont i ryggen kommer nog köra med det. Tack snälla och lycka till med op.:)

Nu hoppar jag in här! Har en son på 6 år som är alldeles för smart för sin ålder. Antar att det bara är att gilla läget och berätta för honom vad jag har gjort? Har inte ens varit på konsultation än, men ska dit om en vecka och det lät som det kunde bli op en månad efter ungefär. Men vi har hund oxå och jag kommer inte kunna gå ut med henne första veckan och då kommer ju grabben fatta ändå. Ska jag berätta innan eller efter?

Bella_ : tack för att du delar med dig! Låter som ett bra upplägg med barn i den åldern :)

Jag funderar på utvägar. Kanske är det möjligt att helt enkelt inte säga så mycket. :/