Vad säger man till chefen/kollegorna??!

Du behöver inte säga något alls till dina kollegor! De har inte mé det att göra 😉  Däremot så måste ju chefen få besked om att du planerar en opp, säg bara att du ska opereras den dagen och kommer bli borta 2v och att du ville tala om detså dn chef skulle ha möjlighet att planera in det. Frågar dinchef vad du ska göra så prata bort det eller tala om att det är personligt. Din chef SKA ha tystnadsplikt!! (tyvärr följer inte alla det ändå) ✉️  

Sedan så står det väldigt olika från intyg till intyg, vissa skriver tydligt andra slarvig så det blir oläsligt, ränka mé att det står något i stil mé "bröstrekonstruktion". Lycka till! 😉

Hej Gullviva! Jag gjorde min op igår, sitter hemma morfinad nu ;-)

Jag ärr vice chef i en butik och när vi hade personalmiddag för några veckor sedan så tag jag ett djupt andetag och bara sa rätt ut till alla: jag kommer att vara borta, sjukskriven, snart i ett par veckor för jag har ammat två barn och nu ska jag operera brösten så att de blir fina igen! självklart kom personalen med följdfrågor ang storlek osv, endel tjejer är själva nyfikna på det och jag svarade på deras frågor och ingen sa nåt spydigt. Vi är 9 st i personalen och alla under 30 år, vet ej om det spelar nån roll men jag tycker att du ska vara öppen, som att det är världens naturligaste sak, annars finns risk för att ryktesspridning börjar om en får nys om det och du försöker hålla det hemligt.

Innan jag sa det öppet till alla så pratade jag självklart med chefen i enrum och berättade att jag hade en tid för operation, att mina bröst blivit helt förstörda av amningen av två barn och att jag ville säga till i god till att jag skulle vara borta i två veckor, så att han kunde göra schema i god tid med ersättare för mig.

Hans reaktion var super. Han log och sa, det ser vi fram emot! Och vi skrattade, sedan berättade han att han lovat sin flickvän att också få nya tuttar när hon ammat klart sin nr.2.

Det är så vanligt med bröstoperation idag så det är inget att skämmas för! Den på ditt jobb som har fördomar kommer bara vara avundsjuk och skit i henne, varför bry sig?? :-)

På mitt läkarintyg, som jag ska skicka till försäkringskassan, står det att jag är sjukskriven 3 veckor (får se om jag behöver nyttja alla 3) Sen står det på latin och det känns bra eftersom jag också är rädd för att min handläggare ska ha fördomar.

Diagnos: Hypopl mammae

aktuell sjukdom: Nyopererad

Hur begränsar sjukdomen patiensens förmåga/aktivitet: Nyopererad. Kraftigt rörelseinskr. Sår. Inf. känslig. Får ej lyfta.

Ordination: Vila ute. Inga lyft. Stilla med armar.

Begränsad i arbetsuppgifter: Alla.

Hur pass nedsatt arbetsförmåga: Helt nedsatt.

Kan deltidsarbete deltidsarbete vara skadligt för sjukdomens förlopp: Ja

Kommer patienten få tillbaka sin arbetsförmåga. Ja

Varför det står att jag är ordinerad att vila ute, låter väll lite roligt men betyder säkert nåt annat! Lycka till! Kram

Förstår precis hur du känner dig! Så där sitter de ofta på mitt jobb också, läser skvallertidningar och kommenterar hur fula silikonbröst är. Har allvarliga funderingar på om jag bara ska chocka alla med att fråga om de tycker att jag är så himla ful också? Hihi...

Jag arbetar inom vården, så har ju en stor skjorta på mig så på jobbet syns det faktiskt inte heller, bytte storlek nån månad innan op för att den skulle vara bylsigare. Så jag tror inte nån sett nått, och de gånger vi varit ute på typ AW så har jag klätt mig så att det inte syns. Vissa kollegor vet ju också, de som jag mera umgås med.

Till chefen sa jag som det var, inga problem. Nu är hon iof lika gammal som jag, och hade inte några problem alls med att förstå varför man vill göra det. Hon ställde upp till 100%, och "ljög" till kollegorna om div. plågor jag hade, första veckan att jag tagit semester, och sen envis förkylning mm.. Var ju hemma i 3 veckor.

Sen använder jag bara "vanlig" bh på jobbet, aldrig nån som är vadderad eller lite push-up eller så.

Känner att det är privat, är en person som normalt brukar stå upp för mina åsikter och så, men det här känner jag att jag inte ens vill diskutera med folk som inte har med det att göra.

Nej jag vet, men de kommer ju undra varför man är borta två veckor, känns dumt att ljuga och säga att jag är på semester, hehe.

Men jag tänkte säga till chefen (träffar henne sällan) att jag ska genomgå en väldigt privat operation. Och om jag är tvungen får jag väl säga att det är en bröstoperation, men i sådana fall bara till henne. Lättast vore ju om hon inte ställde följdfrågor. Till kollegorna har jag ingen aning, får kanske dikta ihop något ändå.

jag tror det är sisådär med tystnadsplikten, precis som du skrev. tyvärr :/

Vad skönt att din personal tog det så bra! Jag är dessvärre helt övertygad om att kollegorna är emot det, är en väldigt öppen människa men jag känner inte för att behöva försvara mig varje lunch gällande ett val jag gjort gällande min egna kropp. Låter dumt, men det berör verkligen inte jobbet annat än sjukskrivningen.

Hade jag känt att kollegorna varit mer öppna själva hade det inte varit några problem. Om folk ute på stan eller på stranden etc. stör sig så rör det inte mig i ryggen, men just jobbet vill man ju inte bli påverkad av. Ogillar att blanda privat med jobb.

Det är ju toppen om det står på latin!

tack för att du delat med dig!
kramar

Mymlan: jag kommer nog också känna så, man vill ju säga emot men ändå är man lite för feg. Krävs så mycket energi om man ska behöva försvara sig själv ständigt för en sådan personlig och vanlig sak egentligen.

Jag har kostym på jobbet, en rak modell och jag har också beställt en storlek större och prövat och brösten kommer inte synas, hur stora de än blir i början. Just av den anledningen ser jag ingen mening med att berätta, de kommer ju ändå inte märka av det. Jag kommer inte skylta med det på jobbet, inte ens visa det. På stranden däremot! :)

Vad bra att din chef ställde upp, och tog det bra! Jag hoppas att min gör det också, känns bara som att jag inte har "tillräcklig" anledning till att göra det. Är 20 och har väldigt små bröst. Folk verkar inte förstå att alla är olika och att alla vill olika. Hade jag varit nöjd med det jag har hade det varit jätte bra, men nu är jag inte det.

Precis samma här, jag är väldigt öppen och brukar alltid vara ärlig. Men detta har inget med jobb, chef eller kollegor att göra.

Detta har jag varit så orolig för med! Vad man ska behöva säga på jobbet! Tur i oturen är jag permiterad över vintern nu👍.

Men om jag hade jobbat nu när jag ska op(23/1) så hade jag sagt att jag skulle ta bort cellförändringar på livmodertappen. Låter ju jätte hemskt att man ska behöva dra till med en sån grej, men efter en sån op så får man inte lyfta tungt och inga skutt, ansträgning. Mamma har op sig för detta, och föreslog att jag kunde säga det om jag verkligen ville förklara mig. Det bästa är ju så klart att säga som det är, men jag jobbar på ett företag med över 100killar och typ 6tjejer, så nej tack!

Ja du. Jag drog mig hemskt för att berätta för chefen. Gjorde det för bara några dagar sen ochopas på måndag. Jag bad om ursäkt för att jag berättat så sent. Kan ju ta tid och fixa ersättare. Hade valt den sämsta tiden på året. 2 andra ur personalen har begärt ledigt precis samtidigt. Men det löser sig. Min chef var inte direkt glad, men önskade mig lycka till och hade frågor om op.

Har inte sagt något åt de andra i personalen. Jo, en, som jag har närmare kontakt med i övrigt. TROR att många av dom har väldigt mycket fördommar. Får väl se sen om det tisslas och tasslas... ;-) Antar att det kommer att märkas skilnad även med tröjan på... :-)

Har faktiskt inte ens berättat för mina föräldrar och syskon heller. Jag VET att de kommer att få ett utbrott. De kommer inte att förstå... Vet inte när jag ska berätta det heller... vill/måste i allafall göra det innan op. Vi ses dagligen så det går inte att hemlighålla det. Har några dagar på mig ;-)

74a, vilken tur du har!! Det var smart, jag har också funderat på att säga att jag ska göra en "intim-operation", tänkte att då kan de få spekulera och gissa bäst de vill och så kanske man inte får lika många följdfrågor, men då blir det ju problem om det står bröstoperation på intyget?

 

Oj, men dom har lyckats hitta en ersättare nu då? Ja samma här, jag har planerat att göra i  mars och då är det två kollegor som slutar! De flesta verkar ha fördomar, jag berättade för några vänner för ca ett år sedan när jag hade börjat fundera på det, och de förstod inte alls.

Det har inte jag heller, min pojkvän vet. Ingen annan, haha. Man vill ju inte undanhålla sådana här saker för familjen, men bävar för det med. Vet att min mamma är jätte emot det. Hon klagar jämt på människor som gör sådant. men som sagt man måste ju säga det tillslut haha

Det står ju på sjukintyget vad man gjort så för chefen är det nog ingen idé att ljuga..

Men chefen ska hålla tyst!

Jag hade tokångest innan jag berättade för min mamma, hon är ju lite äldre och så...

Till slut gjorde jag det, kände att jag kunde inte ljuga! Så när hon frågade vad jag skulle göra veckan därpå drog jag bara ett djupt andetag och sa : Jo, jag ska faktiskt operera tuttarna! Va, ska du? Det trodde jag aldrig du skulle göra. Jah, vad kostar det? Bla bla.. sen var det inte så mycket mer med det. Men hon sa: Jag tror inte vi säger det till pappa va? Nä det behövs vi inte ... :)

Jätteskönt, kände mig urlycklig efteråt. Trots att man är 35 år och mamma själv så blir man "liten" inför sina föräldrar ibland...

Jag tänkte också först bara ta ledigt och inte säga ett ord, sen insåg jag att om jag skulle behöva vara sjukskriven längre så har jag ingen bortförklaring.. Dessutom så blir det två veckor helt utan lön! :O

Å jag ser verkligen inte fram emot att behöva berätta för chefen, kanske är shåpig nu men folk har fördomar. Önskar att jag inte brydde mig men det gör jag. Tänkte vänta med att säga något alls innan jag har pratat med kirurgerna och frågat vad de skriver i intygen. De kanske skriver olika?

Det är nog dessvärre deras skyldighet att skriva rätt diagnos...

De ska ju intyga om varför du bör vara sjukskriven..