Vad säger man till sin 8 åring?

Nä det där är ju ett "gissel"... Jag har en dotter på 8år och jag sa bara att jag fått ont i ryggen...vilket man ju faktiskt får oxå efter op... :-)

Hon har faktiskt inte lagt märke till att jag har fått bröst! Vilket hon ju rimligtvis borde gjort eftersom vi i vår familj är "öppna" med vår nakenhet och hon sett mig i duschen ofta både före och efter op. Men i hennes fall har hon som sagt inte lagt märke till det.

Jag tror att det beror på att jag inte gjort nån "grej" utav hela alltet- op, sova borta, smärtan efter och så vidare.

Hur går dina tankar kring detta?

Jag känner som du, vill inte heller att varenda unge med familj ska veta. Och jag vill inte att min dotter ska börja fundera på om det inte är okej att se ut som man vill. Det är inget jag vill förmedla, tvärtom jobbar jag hela tiden på att få bort det tänket i henne. (Barn tvingas tidigt in i såna föreställningar, det är vidrigt!)

Jag har helt enkelt undvikit att visa mig naken med ärr etc. Hon är lite tuttfixerad emellanåt, men hon har inte direkt lagt märke till att det hänt nåt fast jag ökat 200 cc.

Absolut kunde jag dölja min konvalescens med hjälp av en dålig rygg, som hon vet att jag faktiskt har. Men så hade jag inte spec ont heller, en framflytt bara.

Eftersom jag opade magen samtidigt skyller jag på den 😀 Sa till sonen som är snart 11 år att jag fixade mina muskler i magen. Inget om bröst.

Min femåring märkte det på en gång. Sen vet jag inte om det spelar mig så stor roll, hon vet ju hur jag sett ut innan och kommer ju se det nu efter och hon har själv sagt sånna saker innan som "mamma, dina boobs är lite mycke hängiga" med skeptiskt tonfall:P så hon skulle definitift ha sett det naket iaf. säger hon på dagis att jag opererat mig så kan jag inte göra så mycket åt det, vill heller inte säga åt henne att hon inte får berätta, vill inte att det ska bli skamligt associerat och vi har pratat mycket om att min mage såg knasig ut eftersom jag var sjuk då hon föddes.

svårt det där, jag sa bara magen men då jag låg i soffan hade ont efteråt var det uppenbart att hon såg brösten, sen frågade jag vad hon tittade på och hon sa att hon tyckte dom blivit större:P

haha, ja är mest rädd va mamma ska säga, träffar henne först på jul:D

Har ju 3 barn i åldrarna 11, 7 o 4,5. Till dem sa jag att jag var iväg med jobbet på opdagen o dagen efter. De e vana vid att jag åkt iväg innan under min utbildning. Har inte nämnt ett ljud om op. Eftersom jag var väldigt handikappad de första 1-2 mån sa jag till dem att jag brutit ett revben💡. Känns som att det e min privata sak o som Marina säger så vill man ju inte att barnen ska tro att den egna kroppen inte duger.

Mina är 8 och 10 år och jag kände som du, jag ville inte att hela kvarteret och skolan skulle få reda på det. Samt att jag vill att hon ska tro att jag är nöjd med min kropp som den är. Jag reser en del i jobbet så att vara borta en natt är inget konstigt. När jag kom hem sa jag att jag fått ont i ryggen. Det har jag haft innan så det var inget konstigt alls. Nu har min dotter sett att jag går med tejp under tuttarna och frågade varför. Jag sa bara att jag haft en gammal bh på mig där byglarna satt fel och jag skar mig...😎 Inga fler frågor om det för tillfället. Det kommer säkert fler frågor om tejpen i och med att den ska sitta i några månader och jag kan springa utan tröja i huset mellan dusch och sovrum. Men det får jag ta efterhand. Kan ju säga att jag fortfarande har skav efter bygeln. Alla har ju sett en bygel åka ur en bh, eller hur?!

Lycka till!

mina tonåringar har vetat om detta i åratal..min 4 åring har inte sagt nåt..bara frågat vad jag gör när hon såg mig massera tuttisarna efter..trycka ihop dem typ..och hon har sett mig naken hur mkt som helst.

Jag tror inte barn tänker på samma sätt som vuxna..de "ser" liksom inte kroppsdelarna på samma sätt eller tänker på det hela tiden..

Som en gång såg hon pappa i duschen och sa_pappa du har en stooor snopp..haha..en annan gång..pappa har en liten snopp..hihi..fnissa hon...hmm(den går åt stora hållet haha)

Tonåringarna var arga först sen har de accepterat det när de såg att jag inte skaffa dolly parton..ojoj

Jag halvljög för min 8-åring..... Sa som det var att jag skulle operera tuttarna men bara att jag skulle lyfta inte lägga i. Hon har sett mig naken så många gånger och kommenterat mina lååååånga tuttar så det var kört🤭! Men kände att jag inte ville förklara att jag även fyllt ut dom. Hon har frågat varför dom är så hårda nu och då har jag sagt att det blev så när jag tog bort skinnet som var löst.

Har haft samma funderingar, jag har en 5-åring½ och en 2½ åring, och båda två är enormt frågvisa speciellt den äldre...
Men ryggont och skavsår från BH´n lät rätt bra! 

Samma med min son men han är iofs 4 snart 5.Han vet om att jag varit hos doktorn och att jag inte fått bära (vi har 6 mån twins)och jag har haft ont.Men han ser inte att jag helt plötsligt har fått bröst.Jag var typ helt platt innan och la in 425cc så han borde ju se :S Vi är också "öpnna" med nakenheten så han har sett dom flera gånger men reagerar inte.Så det är nog också för att vi inte gjort en grej över det.Tur är det för han berättar gärna allt för allt o alla hahaha.

Jag har 3 tjejer 10, 8 och 4 år. och en kille 4 år.

För mig var det väldigt viktigt att få mina barns "godkännande". Dett är ju ett moraliskt delemma eftersom man vill att de ska veta att de duger som de är. Det blir lätt dubbelmoral om man ska säga till dem senare i livet att de är jättefina och perfekta som de är, om man själv ändrat sina bröst för att man inte var nöjd....

Så här gjorde jag till slut: Jag berättade för dem att jag tycker om mina bröst jättemycket och fick dem att förstå att jag tycke mycket om mig själv som jag är idag, men att jag alltid har velat ha bröst och trodde att jag skulle få likadana som mormor har. Jag tycker det är viktigt att de förstår att jag tycker om mig själv som jag är, men att jag hellre vill se ut som en kvinna och inte som ett barn. Nu har jag ju levt i 33 år med små bröst och nu vill jag leva ett tag med stora. Jag har ju samma bikiniöverdel som min 10 åriga dotter och det kunde hon faktiskt förstå att jag inte vill ha barnkläder på mig.

Sen...fick hela familjen vara med och prova ut godkännda risbröst i olika kläder. (Även om jag inte låter dem bestämma på riktigt så låter jag dem tro att de är med). Detta provande har pågått i 3 månader nu. Nu är alla helt med på varför jag vill göra detta och det känns bra att det inte är någon hemlighet. Vi (jag) pratar (tjatar) mycket om det och jag bryr mig inte ifall de säger det till någon. Jag vill verkligen inte att de ska tro att jag skäms för detta!!

Nile - håller helt och hållet med dig, bra skrivet!

ja. det nile skrev känndes bra. mni tjej blir 8 i januari  o är veeeldigt kroppsmedveten.. tyvärr.. och "piiiiinig"" hur hon nu blivit det fattar ja inte.. en annan e så öppen m kropp o allt.. (kanske derför ;) tyvärr så har hon själv börjat fått bröst o uuuu ja... jag vet inte alls hur ja sk kontra det när den dagen kommer..

Tack för alla bra inlägg! Jag tror att jag kommer att säga att jag har ont i ryggen eller dyligt och inte försöka visa mig naken den första tiden i onödan,med ärr och så. Sedan märker hon säkert något och komenterar hon det efter ett tag får vi ta den diskussionen då. Vill ju inte göra det till en grej, men det är ju svårt när hela en egna tankar givetvis kommer att kretsa krng brösten den första tiden. Tror det nog kommer att lösa sig!

Nu känner jag mig inte så ensam i alla fall!

Eftersom jag har en son och inte dotter som är 10 år känns det mindre roligt att prata bröst med honom, så även om det är inte hemligt så tycker inte jag att man pratar bröst med en 10 åring kille. Min 5 åring är oxå en kille, han skiter i, och dotter som är bara 3 år bryr sig inte alls än så länge 💋