“Varje gång lovade han att det inte skulle hända igen” – jag söker er professionella bedömning

Jag vänder mig till er läkare med min historia och mina frågor eftersom jag behöver professionella, oberoende röster för att förstå vad som hänt mig – och vad jag har rätt att kräva.

Jag sökte ursprungligen hjälp med en diastatisoperation vid en nyöppnad klinik. Under konsultationen övertygade kirurgen mig om att samtidigt genomföra en bröstaugmentation med lyft till ett förmånligt paketpris. Jag tvekade, men han var lugn, trygg och förtroendeingivande. Jag tog ett lån och sa ja.

Det var tre år och fem operationer sedan.

Så här har det gått:

Operation 1 – primäroperationen: Resultatet såg inledningsvis bra ut.

Operation 2: Efter bara några månader hängde ett bröst snett, satt fel och orsakade smärta. Läkaren tryckte upp det på plats utan egentligt kirurgiskt ingrepp och sa det jag skulle komma att höra många gånger: Det här kommer inte att hända igen.

Operation 3: Det hände igen. Nytt korrigerande ingrepp. Nytt löfte: Nu kommer allt att hålla. Inga fler problem.

Operation 4: Det höll inte. Läkaren hade vid det här laget sålt sin del i kliniken och startat en ny, men försäkrade mig om att han tog fullt ansvar för sina patienter. I samband med en annan nödvändig operation åtgärdades bröstet igen. Löfte nummer fyra gavs: Den här gången kommer ingenting att hända. Det var också första gången begreppet bottoming-out nämndes överhuvudtaget – trots att detta är en känd komplikationsrisk som jag enligt Patientlagen (2014:821) 3 kap. 1§ hade rätt att informeras om innan mitt första ingrepp.

Operation 5 – för bara ett par månader sedan: Nu krävdes implantatbyte till annan struktur. Jag fick betala för helt nya implantat ur egen ficka – trots att jag fortfarande amorterade på lånet från den ursprungliga operationen. Jag trodde på honom. Igen. Resultatet är att brösten nu har kraftiga fettveck undertill, hänger markant och ser ingenting ut som utlovat. När jag kontaktade kliniken fick jag till svar att det berodde på att jag fött barn. Mina barn föddes fjorton år innan min första bröstoperation. Mina bröst var i utmärkt skick ända fram till dess. Det är ingen förklaring – det är en bortförklaring.

Nu erbjuds jag ett bröstlyft. Mot betalning, om än till rabatterat pris.

En detalj som jag anser är särskilt allvarlig:

Inför varje ingrepp fick jag skriva under ett samtyckesdokument där jag bekräftade att jag var medveten om att risker kan förekomma vid bröstoperationer. Det dokumentet finns. Men samtidigt – vid samma tillfälle – lovade läkaren mig muntligt att just dessa risker inte skulle drabba mig. Att det inte skulle hända igen. Att den här gången skulle allt bli bra.

Det finns inspelat.

Jag ställer mig frågan om ett undertecknat samtyckesdokument verkligen fyller sin juridiska och etiska funktion när läkaren i samma andetag muntligt lovar patienten att riskerna inte gäller i hennes fall. Är det informerat samtycke – eller är det ett dokument som används för att friskriva vårdgivaren medan patienten lämnas med falsk trygghet?

Mina frågor till er:

1. Bottoming-out är en dokumenterad och känd komplikationsrisk. Enligt Patientlagen (2014:821) 3 kap. 1§ ska patienten informeras om väsentliga risker innan samtycke inhämtas. Hur kan det ha genomförts fem ingrepp utan att denna risk nämnts en enda gång i ett faktiskt informationssamtal – och vad säger det om den informationsskyldighet som åligger kirurgen?

2. Om en patient skriver under ett samtyckesdokument om risker, men läkaren samtidigt muntligt lovar att dessa risker inte kommer att inträffa – och detta finns inspelat – vilket juridiskt värde har då samtyckesdokumentet? Kan det fortfarande användas som en friskrivning för vårdgivaren enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659)?

3. Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) 6 kap. 1§ är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. När samma komplikation uppstår upprepade gånger hos samma patient utan att den kirurgiska planeringen förändras i grunden – har vårdgivaren då uppfyllt sitt lagstadgade ansvar?

4. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om estetiska kirurgiska ingrepp (HSLF-FS 2021:51) ställs särskilda krav på information, journalföring och informerat samtycke. Är det förenligt med dessa föreskrifter att en patient under en konsultation för en helt annan operation övertygas att även genomföra bröstkirurgi – utan tillräcklig tid för reflektion och utan fullständig riskinformation?

5. Vid varje enskilt tillfälle fick jag ett muntligt löfte om att komplikationen inte skulle upprepas – löften som nu finns dokumenterade i inspelningar. Vilket ansvar bär en kirurg för muntliga löften som upprepade gånger inte infrias, och kan sådana inspelningar ha juridisk betydelse i en eventuell tvist?

6. Jag har nu betalat för fem ingrepp, varav flera direkt syftade till att rätta till komplikationer från tidigare ingrepp utförda av samma kirurg. Är det rimligt – medicinskt, etiskt och juridiskt – att en patient ska bära den fulla ekonomiska kostnaden för att åtgärda konsekvenserna av sin kirurgs egna ingrepp?

7. Jag väntar just nu på svar från läkaren efter att ha ställt dessa frågor direkt till honom. Om inget tillfredsställande svar ges – vilka vägar rekommenderar ni? Anmälan till IVO, HSAN, ersättningsanspråk via patientförsäkringen LÖF, eller prövning via Allmänna reklamationsnämnden ARN?

8. Jag har rekommenderat ett tiotal personer till denna läkare under åren. Det bär jag på. Jag har också blivit erbjuden att medverka i ett reportage om min historia i en större dagstidning – ett erbjudande jag nu på allvar överväger, inte minst för andra kvinnors skull. Vad anser ni om vikten av att sådana här mönster synliggörs offentligt?

Jag söker inte bekräftelse. Jag söker professionell, oberoende vägledning om vad som är medicinskt rimligt, vad lagen faktiskt kräver – och vad jag har rätt att kräva till