Vi med breast implant illness

Kan du inte utveckla och berätta lite hur du kom fram till slutsatsen att du hade BII? Är väldigt nyfiken eftersom jag själv ska genomgå en bröstoperation och känns bra att veta ??

Jag har gått igenom mina journaler från sjukvården och kan bara konstatera att vid inopererandet av implantat beskrivs jag som en frisk kvinna och vid explant har jag fått diagnoser som : hypotyreos, anafylaxi (allergiska reaktioner samt födoämnesallergier ) går runt med adrenalinsprutor, ångestsymptom, panikångest, magproblem så jag har fått utredas för cancer, sömnproblem, ryggvärk, aldrig haft så mycket förkylningar samt ögoninflammationer, öroninflammationer, halsfluss, hudproblem, klåda och utslag i ansiktet,armar och rygg, flushing på bröstet och halsen, soleksem, trött, utmattningssyndrom , minnet var dåligt! Tillslut sökte jag hjälp på klinik och min kirurg skrev i journal medicinsk bedömning; BII. Direkt efter uttaget var klådan borta och mina hudproblem samt magproblem är helt borta! Ingen flushing, ingen ångest över huvudtaget efter uttag , ingen soleksem och inte ens besvärad av pollen än sålänge och jag vågar inte tro det är sant ! 2,5 månad sedan uttag och jag är så tacksam för livet

Wow! Åh, är så ledsen för din skull men tack för att du upplyser här! Skönt att ditt liv känns bra igen ♥️

Även jag undrar hur du kom fram till att det just var bröstförstoringen som gjorde dig sjuk. Ska opa mig i höst och önskar också att få lite mer info kring detta. Om det ens är värt att operera sig..

Jag hade sökt så mycket vård inom landstinget, som jag skrev för allergi, ångest, hypotyreos, cancerutredning, gått på så mycket antibiotika för allt möjligt utan att något hjälpt egentligen och sista tiden innan beslutet för uttaget hade jag alla symptom på Bii såsom klumpkänsla i halsen och en känsla att jag höll på att dö, min kropp var inte min liksom. Har alltid varit frisk och sprallig! Jag gick då in på 1177 och gick tillbaka o kollade när mina symptom började och då fattade jag ju att allt började efter operationen! Valkyria- du undrar om det är värt att operera dig, i mitt fall innan min bröstförstoring tror jag inte att det hade spelat någon roll om jag fick höra om BII för då var jag bara inställd på att få bröst…. Men med facit i hand är det såklart lätt för mig att låta självsäker och tro mig veta saker men det vill jag verkligen poängtera att många kvinnor får inga problem säger läkarna och jag hade otur att det drabbade mig så hårt. Men är som sagt tacksam för livet, min fina starka kropp som jag valt att utsätta för allt detta. Med det sagt, jag vet verkligen känslan av att inte vara nöjd med sig själv och den här resan har gjort att jag är nöjd med mig själv, konstigt men sant ! Hur går tankarna för dig? Har du drömt om operation länge?

Vilken typ av implantat var det du hade? Hörde av en Britt vars flickvän fått byta implantat eftersom det kom fram att det var något produktionsfel som kunde vara skadligt.

Jag hade anatomiska texturerade. Opererades på en seriös klinik vid förstoringen. Tyvärr har det visats hos hos olika kvinnor med olika implantat att BII har uppstått.

Vad skönt att du mådde bättre efter din operation! Förstår att du fick livet tillbaka igen. Måste varit ett helvete att leva med alla de där symtomen.. Tänker att man ser sig själv med nya ögon på något sätt sen efter en sån sak och accepterar sig själv mer, än vad man gjort innan. Tankarna på större bröst dök upp för snart 2 år sen när jag just ammat klart mitt andra barn. Hade knappt några bröst men tänkte att det är ju så det är, får acceptera det. När jag sen fick mitt tredje barn och ammade klart henne för ca 6 månader sen hade brösten blivit ännu mindre/tommare och tankarna kom tillbaka. En kompis hade nyligen gjort en bröstförstoring och var nöjd, så då började jag fundera på riktigt. Kollade olika kliniker på före och efterbilder m.m. Har varit på en konsultation och ska på en till i mitten av maj. Är peppad som fan, men också rädd för att ånga val av storlek eller implantat. Kommer troligtvis opa mig i Sthlm också men bor i Umeå, så bara det är ju lite bökigt..

Ja, okej! Så det var för mig också, efter tredje barnen bara bestämde jag mig för och sluta vara missnöjd med mig själv , går ju göra något åt det!! Så opererade mig och så blev det ju som det blev! Ja det låter bra att du går på fler konsultationer ! Och du verkar klok som ändå är medveten om riskerna som finns, det var ju inte riktigt en annan! Hoppas du hittar rätt och blir nöjd hur du än gör!! ?

Jo, finns ju för och nackdelar med det mesta. Egentligen är det främst att brösten hänger som stör mig. Men jag föredrar nog att lägga in ett passande implantat än att göra ett lyft, om jag nu slipper ett lyft. Får se vad kirurgen säger och vad jag känner efter det. Sen är det ju lite jobbigt att jag bor i Umeå men troligtvis kommer opa mig i Sthlm. Men i slutändan är det kanske värt att opa sig där man vet att många blivit nöjda än på ett ställe där jag knappt hittar nåt. Tack så mkt, detsamma!

Hej och tack för att du delar med dig! För en vecka sedan gjorde jag en block. Känner redan att hjärndimman lättar. Jag har också haft många andra symtom och det ska bli intressant och se om dessa försvinner. Jag undrar om du vill berätta lite om hur din läkningsprocess har sett ut och när/hur du började vara mer fysisk aktiv.

Valkyria- jag har också tänkt så som du vid båda mina operationer, att det är värt att kanske åka en bit även om det blir bökigare, för det är ju ändå ett stort beslut som man hoppas på att inte behöva göra om i onödan så där håller jag med dig!! Klematis- hej och tack detsamma! Vad skönt att du är över på andra sidan!! Ja, den hjärntröttheten är magiskt hur snabbt jag märkte att jag blev mer kvick i skallen igen, nästan så ja undrar om jag blivit smartare ibland ? mina barn sa ganska direkt flera ggr efter uttaget att ”mamma, vad du ser ung ut”, i olika sammanhang och familj och vänner började kommentars att min hud hade lyster och att jag ser fräsch ut, då vill man ju inte veta hur man såg ut innan! Men okej-läkningen. Första dygnen svettades jag något kopiöst! Luktade starkt och fränt under armarna! Funderar på om det var gifter jag svettades ut? Jag blev illamående av morfinet så kunde inte använda det. Jag hade implantat bakom muskeln så de första 2 veckorna hade jag em stark smärta som sedan övergick till mer obehag. Det var obehagligt att röra brösten samt att ta i även i småsaker så jag var otroligt försiktig. Efter två veckor började jag mer och mer bära på min ettåring men skippade annat onödigt tungt. Fick en brännande känsla i brösten på kvällarna efter att ha ansträngt mig- även vardagliga sysslor- efter cirka 1 och 1 halv månad. Efter 2 månader började jag märka att nae men nu känner jag mig nästan som vanligt o brösten, att jag kunde börja ta i och ville bära, lyfta och svettas så då gjorde jag det! Kände väl att kroppen var redo! Kan fortfarande få lite obehag i ena brösten i sidan , där satt kapseln väldigt hårt mot revbenen så det kan nog vara därför. Men jag har ännu inte börjat med typ armhävningar och sådant som spänner hårt utan mer börjat lyfta ergonomiskt eller hur man ska förklara ? hur gick din operation och vart gjorde du den? Jag gjorde min på elite clinic-Carolina boren!

Lovely88 Jag op hos Elite clinic och dr Lewin. Fick exakt samma symtom som du, illamående och kunde inte ta morfintablett, luktade illa, skit ont. Nu efter en vecka börjar det kännas lite bättre. Men jag kan typ inte göra något för då spänner och värker brösten. Men idag lagade jag middag och det gick ganska bra. Fick tänka på hur jag flyttar saker och fick hjälp att plocka ner från hyllor. Tack för att du berättar din resa. Då kan jag ställa mig in på att det tar två mån innan jag kommer igång. Känns länge men tiden går fort och nu är jag så lycklig att vara av med implantaten.

Ja fy det är ju ingen walk in the park detta precis ? jaa, man känner sig lycklig och tacksam när det är över! Hur ser det ut runtomkring dig, jobb eller familj? Har du berättat för folk?

Detta är en anledning att jag velat så mycket om de är värt att göra en operation! Är så rädd att de ska bli något! Vet någon hur normalt de är att man blir dålig av implantaten??

Surrii- jag har ingen statistik på hur många som blir dåliga av sina implantat. Kan tänka mig att mörkertalet är stort, alltså att det finns många kvinnor som kopplar symptom/sjukdomar till annat. Vilket det ju också kan bero på så det är högst individuellt det där. Ett tips om du är orolig och funderar på hur lång tid det brukar ta att märka att du blir sjuk, läs på om BII , finns tusentals kvinnor som vittnar om hur de insjuknat pga implantat för att sedan må bättre. Önskar jag hade vetat mer innan så jag snabbare kopplat ihop mitt mående med implantaten. Så är du väl påläst innan så är du ju förberedd så gott du kan vara hur du än väljer att göra! Har du varit på någon konsultation ännu eller letar du fortfarande? ?

Som tidigare skrev finns det ingen statistik. Jag är i samma tankar som du, så gör all research jag kan för att sen se om jag är villig att gå med på dom riskerna. Man vet aldrig. Det är plast, kemikalier och gift som sätts in i kroppen, som kroppen inte vill ha där. Men att vara medveten om riskerna innan kommer göra dig tryggare i ditt beslut oavsett vilket beslut du tar. Men, sen är det inte "bara" att plocka ur implantaten utan det i sig är ju en stor operation också.

Tror du att man bör undvika operation pga BII? Jag är livrädd att eventuellt få det…

För mig blir det ju ett partiskt svar eftersom jag själv genomlidit BII. Jag har ju själv gått igenom hela resan och det ligger bakom mig. Det enda jag kan säga utifrån mig själv här och nu med facit i hand och verkligen kan se hur sjuk jag blev och även nu hur frisk jag är igen efter att plockat ut implantaten så förespråkar jag starkt att man tänker över sin operation noga. Det är så mycket mer än Bii för min del som är skönt att slippa! Tex, sova på magen, sola ryggen o ligga på mage, krama mina barn utan något i vägen och känna deras hjärtslag mot mina, inga kalla bröst efter att ha badat ute eller i pool!

Hej, Jag har också börjat misstänka Breast Implant Illness, ca 10 år efter att jag gjort min op. Det har varit olika symptom som blivit värre utvecklat över ca 3 år. Det senaste 1,5 året har jag fått väldigt starka symptom som förstör vardagen och ger mig en allmän sjukdomskänsla. Har utretts för olika saker genom åren utan att få något svar - nu börjar poletten trilla ner.