Marie Jaeger

Hej Ziggy,

I de allra flesta fall går det absolut att göra en ny övre ögonlocksplastik (re-blefaroplastik) även om man tidigare opererats. Hud och mjukvävnad fortsätter att förändras med åren, så det är inte ovanligt att besvären återkommer efter några år.

Samtidigt är det viktigt att inte bara titta på ögonlocket isolerat. Ögonlock och ögonbryn fungerar estetiskt som en enhet. Om ögonbrynen har sjunkit med tiden (brow ptosis) kan det ge intrycket av “hängande ögonlock”, även om själva ögonlockshuden också har överskott.

I sådana fall kan enbart en ny övre ögonlocksplastik ibland ge ett begränsat resultat, eftersom den underliggande orsaken delvis sitter i pann- och brynpositionen. Då kan ett pannlyft eller en brynjusterande åtgärd vara mer relevant – eller i vissa fall kombineras med ögonlockskirurgi för bästa helhetsresultat.

Det viktigaste är därför en noggrann bedömning hos en erfaren plastikkirurg som kan analysera hela övre ansiktet dynamiskt (inte bara huden på ögonlocket i vila), så att man väljer rätt ingrepp för just dina mål.

Kort sagt: ja, en andra ögonlocksplastik är ofta möjlig – men det är klokt att också vara öppen för att pann-/brynområdet kan behöva ingå i analysen för ett optimalt och hållbart resultat.

Hej!

Det är en jättebra och vanlig fråga – och det är helt förståeligt att man som patient fastnar vid ett visst märke när man har läst på 😊

I Europa har vi faktiskt fördelen att kunna arbeta med flera olika implantatmärken, till exempel Allergan, Mentor, Motiva, Polytech och Silimed. Alla dessa är välstuderade och godkända, men de har lite olika egenskaper när det gäller form, fasthet, yta och hur de beter sig i kroppen.

Det som är viktigt att veta är att det inte finns ett “bästa implantat” som passar alla. Valet görs alltid individuellt och baseras på:

• din anatomi (hudkvalitet, bröstvävnad, bredd osv)

• vad du önskar för resultat

• vilken kirurgisk teknik som används

Därför väljer kirurgen oftast det implantat som passar just din kropp och målsättning bäst, snarare än att utgå från ett specifikt varumärke.

Angående din fråga om Allergan Natrelle och släta implantat: du har rätt i att de diskussioner som funnits kring risker framför allt gällt texturerade implantat, inte släta. Däremot har många kirurger idag gått över till andra typer av implantat (t.ex. olika “nästa generations” ytor och gelkonsistenser) eftersom de upplever att de ger fördelar vad gäller känsla, rörelse och ibland komplikationsprofil. Det är en del av den tekniska utvecklingen i fältet.

Om du träffar en kirurg är mitt bästa råd:
Fråga öppet: “Varför rekommenderar du detta implantat för mig, och inte t.ex. Allergan smooth?”

En seriös kirurg ska kunna ge dig ett tydligt, medicinskt motiverat svar.

Det viktigaste i slutändan är inte märket i sig, utan att du:

• känner förtroende för din kirurg

• får en lösning som är anpassad efter dig

Det är verkligen ingen “one size fits all” när det gäller implantat.

Hoppas detta hjälper dig lite i ditt beslut!

Hej!

Kort svar: nej, kombinerad bukplastik och fettsugning är inte i sig farligt när det görs på rätt indikation och med modern teknik.

Faktum är att flera stora studier visar att:

• kombinationen inte ökar komplikationer, och i vissa analyser är risken för t.ex. serom till och med lägre än vid enbart bukplastik

• risken för vävnadsdöd (hudnekros) är mycket låg och inte högre än vid standard bukplastik när blodförsörjningen bevaras korrekt

• helhetsresultatet blir ofta bättre eftersom man kan forma midja/flanker mer exakt

Det viktiga är hur det görs:

• bevarande av hudens blodförsörjning (perforanter)

• skonsam fettsugningsteknik

• korrekt patientselektion och kirurgisk erfarenhet

Sammanfattningsvis: i dagens plastikkirurgi är lipoabdominoplastik en etablerad och säker standardmetod, inte en riskabel kombination i sig.

Hej!

Det finns tyvärr inga exakta evidensbaserade riktlinjer, men i praktiken brukar man vänta tills den akuta läkningen efter näsplastik har lagt sig – oftast minst 2–4 veckor, ibland längre beroende på svullnad och hur läkningen går.

Eftersom Botox i panna, kråksparkar och bunny lines ligger anatomiskt långt från näsan, påverkar det normalt inte själva näsläkningen – men man vill ändå undvika injektion under den aktiva inflammationsfasen.

Bäst är att:

• vänta tills svullnad och blåmärken gått tillbaka

• såren är helt läkta

• och att din operatör har godkänt att du gör estetiska behandlingar igen

Vid normal läkning kan många börja med Botox efter cirka 3–4 veckor.

Hej! Tack för din fråga. Sanningen är att BBL är ett stort ingrepp och ska behandlas med stor respekt. Såhär ser jag på det idag.

• Det stämmer att BBL historiskt sett varit farligt. Anledningen är fettemboli – att fett hamnar i stora blodkärl i muskeln och färdas till lungorna. Detta är livshotande.

• Skillnaden idag är att man aldrig injicerar fett i eller under muskeln. Fettet ska bara ligga i det ytliga lagret precis under huden.

• För att man ska kunna garantera patientens säkerhet måste man använda ultraljud under hela operationen. Det gör att man ser exakt var muskelhinnan går och kan hålla sig på säkert avstånd. Utan ultraljud opererar man "i blindo", vilket man inte får göra.

• Alla är inte lämpade för en BBL. Om du inte har tillräckligt med hudelasticitet eller om man inte kan uppnå ett säkert resultat, så borde kirurgen avråda från operation. Din hälsa väger alltid tyngre än ett estetiskt önskemål.

Hur väljer du kirurg? Gå till någon med mycket erfarenhet av bbl och som prioriterar säkerhetsprotokoll framför snabba resultat. Fråga: "Använder du ultraljud för att visualisera muskellagret under injektionen?" Om svaret är nej, bör du söka dig vidare.

Tack för att du delar med dig – det du beskriver är något vi ofta möter efter vaginal förlossning, särskilt vid bristningar.

När besvär som känsla av slapphet eller ansträngningsinkontinens kvarstår trots långvarig bäckenbottenträning, kan det bero på förändringar i vävnadens elasticitet och stöd.

I de fallen finns det idag icke-kirurgiska behandlingsalternativ som kan vara ett bra nästa steg. En metod vi arbetar med är radiofrekvensbehandling (FormaV), som stimulerar vävnaden och kan bidra till förbättrad spänst och stöd, vilket i sin tur kan minska upplevd slapphet och vissa lättare besvär med läckage.

För många patienter med mild till måttlig problematik kan detta vara ett effektivt alternativ utan behov av kirurgi.

Det är dock viktigt att göra en individuell bedömning för att förstå orsaken till dina besvär och säkerställa att rätt behandling väljs. I vissa fall kan det också vara aktuellt att komplettera med specialistbedömning inom bäckenbotten.

Med vänliga hälsningar,
Victoriakliniken

Hej!

Vilken fin och viktig fråga – och klokt att du tänker långsiktigt.

Generellt rekommenderar vi att man väntar minst ett år efter förlossning innan man genomgår en mommy makeover (bröst och bukplastik). Kroppen behöver tid att återhämta sig, både hormonellt och vävnadsmässigt.

Amning spelar också en viktig roll. Du bör ha avslutat amningen helt och gärna låta det gå minst 3 månader efter avslutad amning innan operation. Detta för att bröstvävnaden ska hinna stabilisera sig och minska risken för komplikationer samt för att vi ska kunna bedöma ett mer “slutligt” utgångsläge.

Det är också en stor fördel om kroppen har:

• Nått en stabil vikt

• Fått tid att dra ihop sig så mycket som möjligt naturligt

• Att du känner dig fysiskt stark och tränad igen

Ju bättre utgångsläge, desto bättre och mer hållbart resultat.

Slutligen: om du planerar fler graviditeter rekommenderar vi att vänta med både bukplastik och bröstkirurgi, eftersom en ny graviditet kan påverka resultatet avsevärt.

Du tänker helt rätt – tajmingen är avgörande för ett bra resultat.

Allt gott!

Hej!

Efter en bröstreduktion brukar vi rekommendera att sova på rygg i cirka 6 veckor efter operationen.

Anledningen är att brösten under den första läkningsperioden fortfarande är känsliga. När man sover på mage uppstår ett direkt tryck på brösten och såren, vilket kan:

• påverka sårläkningen

• öka svullnad

• i vissa fall påverka bröstens form medan vävnaden fortfarande läker

• ge mer smärta eller obehag

Efter ungefär 6 veckor har vävnaderna stabiliserats betydligt och de flesta kan då gradvis börja sova mer som vanligt igen, även på mage om det känns bekvämt.

Mitt råd till patienter brukar vara att lyssna på kroppen – känns det obehagligt är det oftast ett tecken på att man bör vänta lite till.

Lycka till

Axillära fettdepåer (”fett vid armhålan”) är ett mycket vanligt bekymmer – och det du beskriver stämmer väl med hur det ofta ser ut i kliniken.

Hos normalviktiga personer handlar det nästan alltid om genetiskt eller hormonellt betingad fettfördelning, inte om livsstil. Vissa fettdepåer är helt enkelt mer “resistenta” mot kost och träning.

Är fettsugning en lämplig behandling?

Ja – fettsugning är en mycket effektiv metod för att ta bort just denna typ av lokal, envis fettdepå.

Detta område lämpar sig särskilt väl för liposuction eftersom:

• Fettet är ytligt och välavgränsat

• Huden i området oftast har god elasticitet

• Ingreppet är relativt litet och precist

Hur går behandlingen till?

• Man gör ett mycket litet snitt (ca 3–4 mm), ofta diskret placerat i det naturliga vecket under bröstet eller i armhålan.

• Fettet avlägsnas med en tunn kanyl med hög precision.

• Målet är ett mjukt, jämnt och naturligt resultat utan ojämnheter.

• Ingreppet kan oftast göras i lokalbedövning eller lätt narkos beroende på omfattning.

Vi gör denna behandling regelbundet och ser hög patientnöjdhet, särskilt eftersom området ofta upplevs som oproportionerligt i förhållande till resten av kroppen.

I erfarna händer är det en säker och förutsägbar procedur med låg komplikationsrisk.

Finns det alternativ?

• Icke-kirurgiska metoder (t.ex. fettreducerande maskinbehandlingar) finns, men ger generellt mer begränsade och mindre förutsägbara resultat i detta område.

• Styrketräning kan förbättra muskeltonus, men påverkar inte den lokala fettdepån nämnvärt.

Om man är normalviktig och stabil i sin vikt är fettsugning oftast den mest effektiva och långsiktiga lösningen.

Hej,

Tack för din fråga! 

Det du beskriver låter inte som en isthmocele (även kallad cesarsnittsficka, uterin nisch eller pouch), vilket är en gynekologisk komplikation i livmodern. Istället tror jag att det handlar om att huden har suturerats ner mot muskulaturen/fascian, vilket kan ge upphov till en liten ficka ovanför ärret.

Denna typ av ”ficka” är något vi ofta ser hos patienter efter kejsarsnitt och kan korrigeras mycket väl i samband med en bukplastik. Under operationen kan vi jämna ut området, ta bort överflödig hud och återställa konturerna så att ärret blir jämnt och mjukt.

Inför en bukplastik gör vi alltid en ultraljudsundersökning av buken för att kontrollera om det finns eventuella bråck, rectusdiastas eller andra förändringar som behöver åtgärdas under operationen.

Så med rätt planering går detta att lösa, och många av våra patienter upplever stor förbättring både estetiskt och funktionellt.

Vänliga hälsningar