Nu är Fråga Kirurgen-sektionen live! Välkommen med frågor!
Logga in
JL08

JL08

Kvinna ·

Fler som är lite rädda för en operation?

Bröstförstoring

Hej. Jag är ny här. Efter två barn har mina bröst som jag en gång älskade blivit något som jag hatar. Det förstör för mig när jag ska ha sex för jag kan inte sluta tänka på hur brösten hänger. Samtidigt så skrämmer det mig att operera brösten. Söker fler som känner likadant. :)

38

Sortera efter

mamma87

mamma87

Kvinna ·

Jag var livrädd. Grät påväg in i op-salen. Men sen när man tittar tillbaks så var det inget att vara rädd för (enligt mig själv). Narkosen är så säker i Sverige, och han som sövde mig var så förtroendeingivande. Vet inte om andra redan har skrivit till dig om detta, men ta upp din oro och dina funderingar på din konsultation. För mig var det viktigt att kirurgen kunde lugna mig och svara på alla mina tusen frågor. Jag älskar mina bröst, hade gjort det tusen ggr om. Det är inte så big deal som många vill intala en. Alla gör brösten idag. Men man ska självklart vara medveten om riskerna som finns. Kram!
Gilla
Moi je joue

Moi je joue

Kvinna ·

Jag är född pessimist så det är svårt. Tänk om känseln försvinner? Eller som ovanstående skrev att det blir så illa att man längtar tillbaka till sina gamla hänglökar haha. Men ska ta upp det på konsultationen
Gilla
Tina2017

Tina2017

Kvinna ·

Jag är mest orolig över smärtan efteråt, men är inget som kommer hindra mig. Går ju över med tiden.
Gilla
KarolinaP

KarolinaP

Kvinna ·

Jag är LIVRÄDD för narkosen, tänk om jag inte vaknar upp igen, vad har jag då gjort mot mina barn?!?!? Själv kommer jag ju inte märka någonting om jag inte vaknar upp igen men mina barn har då förlorat sin mamma och det känns bara så hemskt att tänka på...Tänker fram och tillbaka hela tiden på det här, det är såå jobbigt psykist att må skit av detta och av min mage....vissa dagar vet jag varken ut eller in...välja MIN livskvalitet över att inte göra operationen även fast jag vet att den skulle förändra mitt liv!!Eller låta rädslan styra och låta bli (för mina barns skull)?? Har blivit sövd akut/med väldigt kort varsel en gång pga av missfall och var då livrädd men vaknade upp och det var inga problem alls så jag vet ju av erfarenhet att det faktiskt inte är så farligt....komplikationer och smärta är såklart inte trevligt men ngt jag inte ens tänker på i jämförelse med min skräck inför själva narkosen.
Gilla
Moi je joue

Moi je joue

Kvinna ·

Är du frisk sen innan behöver du inte oroa dig för narkosen, du har dessutomvarit sövd förr utan komplikationer. Men förstår känslan, även om jag vet att det inte är farligt är jag ändå lite rädd. Kommer vilja ha lugnande intravenöst innan op, så skönt, fick det innan jag tog bort halsmandlarna för jag var så nervös.
Gilla
KarolinaP

KarolinaP

Kvinna ·

Tack snälla för pepp, Ja själva narkosen vet jag ju är hur skön som helst egentlogen, man är väl omhändertagen, man känner sig trygg o somnar in skönt men tänker på mina två små barn som är 4 och 8 och får sådan panik och dödsångest usch. De kommer inte klara sig utan mig, har ensam vårdnad för deras pappa inte är frisk i huvudet vilket gör allt så mkt svårare, om jag inte vaknar lr ngt går snett kommer han få vårdnaden och han kan inte ens ta hand om sig själv!! Fast utåt sett är han sååå trevlig och övertygande!!
Gilla
Moi je joue

Moi je joue

Kvinna ·

Jag tror att det blir extra jobbigt pga att det inte är en "nödvändig" operation, att man som mamma alltid har dåligt samvete när man gör nåt för sig själv. Du är aldrig så övervakad som när du är sövd, större risk att i princip vad som helst annat har ihjäl en, typ trafiken.
Gilla
Elbe

Elbe

Kvinna ·

Personligen har jag aldrig opererats/varit sövd tidigare, och då känns det extra knäppt att jag väljer att göra ett ingrepp för min egen fåfängas skull. Men det är förmodligen som föregående talare skrev; så fort det handlar om sig själv känns det fel. Att övriga familjen kostar pengar i tid och otid är en sak - men att spendera såhär mycket pengar och tid på sig själv, känns obekvämt.
Gilla
kendra

kendra

Kvinna ·

Känns som att man går igenom ganska mycket för en "ytlig" grej, men som egentligen är så mycket mer än det. Det handlar om mycket pengar, och vill inte vara en av de få som får komplikationer. Tankarna finns ju där, men känner att jag måste våga riskera då detta tär på en.
Gilla
KarolinaP

KarolinaP

Kvinna ·

För mig handlar det om att jag har svårt att sätta mig själv före mina barn, att det är en egoistisk handling som kan påverka resten av deras liv om jag inte skulle vakna upp...och eftersom det inte är ngt livshotande som man opereras för så kan det kännas fåfängt men egentligen handlar det ju om att få trivas i sin egna kropp och må bra psykiskt, att kunna vara den mamma man vill vara för sina barn fullt ut, en mamma som mår bra med starkare självkänsla, känna sig bekväm med att bada med dem på stranden om somrarna tex och inte undvika stranden/badhuset pga hur dåligt man mår över sin kropp...att inte operera sig innebär ju också att man då väljer bort sin egna livskvalitet, kanske tom nya kärleksrelationer, och vi lever här och nu och man har bara ett liv som man har rätt att leva till fullo...ingen annan lever ju i ens egna kropp så självklart tycker de flesta runtomkring en att det inte behövs!
Gilla
JL08

JL08

Kvinna ·

Jag är singel nu efter en flerårig relation med barnens pappa och jag har verkligen insett att mitt komplex förstör otroligt mycket vid sex. Jag kan inte komma för att jag inte kan slappna av. Tänker bara på hur brösten ser ut i olika ställningar och vinklar osv. Vågar knappt ta av mig bh:n. :(
Gilla
Moi je joue

Moi je joue

Kvinna ·

Tror det är både normalt och sunt att känna oro för sånt här. Det handlar ju om ens hälsa och har man barn blir man extra sårbar särskilt om man har de själv. Särskilt om det påverkar ens livskvalitet tror jag att det bara är att göra det.
Gilla
Jatropha

Jatropha

Kvinna ·

JL08 skrev:

Jag funderar på hur kliniken gör om narkosen gör så att jag inte kan kissa igen? Får man vara kvar? Det är ju farligt att inte kunna tömma blåsan så den måste ju tömmas manuellt eller så måste man ha kateter.

Sedan mår jag illa av morfin också så det är lite svårt med morfintabletter för mig.

Det fungerar säkert olika på olika kliniker, men för mig har det varit så att jag fått fylla i hälsodeklaration där de bland annat frågat om hur man reagerar på olika typer av smärtstillande, och om man varit sövd förut och hur man reagerat på det. Vore jag du skulle jag se till att dina tidigare komplikationer, och problem med morfinpreparat, blir meddelade i god tid innan operation. Det kan ju hända att din kropp inte tålde vad du sövdes med sist, och att de kan undvika liknande problem igen, eller att de åtminstone är medvetna om tidigare problem och kan hålla ett öga på det. Min klinik släpper heller inte hem någon som inte tömt blåsan på egen hand innan, just för att de vill se att systemet "kickat igång" igen. Skulle det värsta hända kan jag inte tänka mig annat än att de hjälper, eller ser till att du kommer till sjukhus, t.ex. Ta gärna upp sådana funderingar med kliniken också, om inte annat för att lugna dina egna funderingar.
Gilla
KarolinaP

KarolinaP

Kvinna ·

Jag är också i en ny relation sedan 1,5 år tillbaka med en fantastisk och kärleksfull pojkvän som stöttar mig i det här, vårt samliv är fantastiskt även om jag "inte alltid vågar visa mig/känner mig bekväm" så hämmar det ju mig en hel del,(berör han min mage tex kan jag känna mig ful och äcklig vilket är så sorgligt). Han vet vad jag har för issues och är så förstående och även om han inte tar sig rätten till en åsikt om detta vill han att jag ska må bra och vara bekväm i min kropp, han är mitt största stöd i detta konstigt nog, han har själv blivit sövd fem ggr och tycker inte jag borde oroa mig utan tänka på mig själv för en gångs skull. Ibland kan jag bli irriterad på att han inte förstår min ångest inför att bli sövd så han har det inte alltid lätt att hänga med i berg-o-dalbanan stackarn haha.
Gilla
jb88

jb88

Kvinna ·

Jag förstår att det är skrämmande. Jag är oxå lite rädd. Särskilt eftersom jag oxå har två barn.. Jag är oxå orolig för resultatet, att jag inte ska bli nöjd. Smärtan skrämmer mig inte alls däremot.
Gilla
Galli

Galli

Kvinna ·

Jag är också rädd! Egentligen inte för själva operationen utan att få komplikationer, bli missnöjd, inte kunna leka/bära/sova med min dotter på länge och framförallt rädd för att inte kunna leva som nu efter operationen. Tex ha svårigheter/tycka det känns konstigt med tex löpning, träning, ont i ryggen eller typ bara rädd för att det ska kännas främmande och ivägen eller fel.... det kommer säkert inte bli så men självklart oroar man sig över allt möjligt konstigt som jag inte tänkt på innan. Innan jag bokade operation var jag typ mest rädd för sövning och smärtan men nu känns det som det minsta problemet... haha!
Gilla
Elbe

Elbe

Kvinna ·

Phu, läste i en tråd nu om hur ont man har precis efter op. Hjälp... Jag kommer att göra ett bröstlyft först (5/9), och på konsultationen sa man att smärtan är betydligt värre efter en bröstförstoring än vid bröstlyft.
Gilla
JL08

JL08

Kvinna ·

Jatropha skrev:

JL08 skrev:

Jag funderar på hur kliniken gör om narkosen gör så att jag inte kan kissa igen? Får man vara kvar? Det är ju farligt att inte kunna tömma blåsan så den måste ju tömmas manuellt eller så måste man ha kateter.

Sedan mår jag illa av morfin också så det är lite svårt med morfintabletter för mig.

Det fungerar säkert olika på olika kliniker, men för mig har det varit så att jag fått fylla i hälsodeklaration där de bland annat frågat om hur man reagerar på olika typer av smärtstillande, och om man varit sövd förut och hur man reagerat på det. Vore jag du skulle jag se till att dina tidigare komplikationer, och problem med morfinpreparat, blir meddelade i god tid innan operation. Det kan ju hända att din kropp inte tålde vad du sövdes med sist, och att de kan undvika liknande problem igen, eller att de åtminstone är medvetna om tidigare problem och kan hålla ett öga på det.

Min klinik släpper heller inte hem någon som inte tömt blåsan på egen hand innan, just för att de vill se att systemet "kickat igång" igen. Skulle det värsta hända kan jag inte tänka mig annat än att de hjälper, eller ser till att du kommer till sjukhus, t.ex. Ta gärna upp sådana funderingar med kliniken också, om inte annat för att lugna dina egna funderingar.

Tack så mycket för råden!
Gilla
Community

Är du redo att påbörja din resa?

Bli medlem