Rädsla för narkos

Hej Qwert. Jag har blivit sövd 3 ggr hittills och imorgon blir min 4e. Jag kan säga efter mina egna erfarenheter att det är absolut ingenting att vara rädd för. Du kommer få en eller flera ”portar” dvs. nål i arm eller handrygg för administrering av mediciner, du kommer lägga dig på en brits/operationsbord och personalen runt omkring dig kommer alla att presentera sig med namn och vilken funktion de fyller, du kommer känna dig sedd, hörd och i trygga händer. Narkosläkaren kommer att säga till dig att nu ger jag dig det här och det här läkemedlet och du kommer att känna dig väldigt avslappnad. Nästa sak som händer är att du vaknar upp som ur en väldigt djup och härlig sömn och känner dig väldigt trött. Sådär trött så att du knappt orkar öppna ögonlocken, du är nedbäddad i en skön säng med ett härligt varmt täcke. (Eller så kanske du fryser och huttrar när du vaknar till, då säger du till och så hämtar de ett uppvärmt täcke till dig) Du kommer att märka att där är någon sjuksyster som kollar till dig men du bryr dig inte för du sover såå skönt! Du vill bara fortsätta sova och ett tag får du göra det. (Jag låtsades fortsätta sova för jag kan ärligt säga att så skönt och avkopplad man känner sig på uppvaket efter en operation, som inlindad i bomull, det är något helt annat det! ?) Sedan kommer de och tittar till dina förband, pratar lite med dig om hur du mår, hur operationen har gått, vad som kommer hända nu. Detta är mina egna erfarenheter, jag vill att du ska känna att det inte är någon fara, det kommer gå jättebra, du har ingenting att vara orolig för... Hoppas jag kunnat lugna dig lite!

Men gud, det kunde du faktiskt! Du fick det till o med att låta lite härligt. Precis vad jag behövde. Tack snälla du

Får jag föreslå min artikel om att sövas med narkos? Finns bland övriga artiklar.
Mitt bästa tips mot oron är att sätta dig in i vad som kommer att hända, så att du känner att allting "flyter på enligt förväntan", inget kommer som en överraskning. Det ger en känsla av att ha koll på läget, och många gånger är just det orosdämpande.

Det är väldigt sällan man är så övervakad som under narkos, de har sån benkoll på dig och hur du mår, så det kan du inte ana... De kollar syresättning, puls, allmäntillstånd, etc etc. Det du inte får göra är att förtiga för narkosläkaren om du tar andra läkemedel, t ex psykofarmaka ler epilepsimedicin. Det fåtal historier man hör om där någon har förolyckats, har vanligen någon sådan bakgrund.

Bra artikel! Precis, kontrollbehoven spelar en stor roll i min oro. Obehagskänsla att bli bortkopplad o inte ha någon kontroll. Försöker tänka att om det nu skulle gå åt pepparn så är man ju omgiven av folk som faktiskt har förmåga att rädda livet på en. Det hjälper lite det också

Det är SÅ härligt! Jag skulle till och med vilja hävda att man borde kunna unna varje stressad småbarnsförälder minst en narkos per år, som en liten ”retreat” för att ladda batterierna ?. Lite som att åka på spa! ?

Haha, det låter helt rätt ?

????

Du kommer att få träffa din narkosläkare innan operationen för att gå igenom allt, berätta då om din nervositet så kommer han/hon förklara allt ordentligt. Ett bra tips är att tänka på något kul samtidigt som du blir sövd, då har du precis samma känsla när du vaknar! Min narkosläkare bad mig tänka på något bra, jag sa "jaaaa jag ska få fina tuttar" alla skrattade i salen och vips så vaknade jag med ett stort leende på läpparna :)

Det var ett bra tips! Hinner man drömma något eller känns det bara som att man ”blinkar till”?

Nej du bara känner att håller på att somna sedan vaknar du på uppvaket :)

Jag drömde under min narkos men glömde snabbt efter att jag vaknade vad drömmen handlade om, haha :) jag nämnde det för personalen när de väckte mig i operationssalen: ”åh jag drömde!” :)

Det  tycker jag ändå är ovanligt att man hör, att någon har drömt under narkosen. Man är vanligen mer medvetslös än sovande. :) På uppvaket däremot kan man glida in och ut ur dvalan ett tag. Jag har ofta haft löjligt svårt att hålla mig vaken och blivit jättesur på mig själv och kämpat emot, tänkt att nu får jag väl ändå piggna till och komma härifrån nån gång, men ändå somnat om. Men inte på ett otäckt sätt, mer så där som när man gärna vill se klart en film, men somnar i soffan lik förbaskat.🙂

Jag har heller aldrig blivit sövd tidigare så det var lite lugnande att läsa denna tråden. Jag tar dock två olika psykofarmaka och är orolig över att det innebär större risker i samband med narkos o operation...någon som vet?

Bara din kirurg fått vetskap om vilka läkemedel du tar så vet dom garanterat ifall du måste sluta ta dom innan eller inte. Och isf hur långt i förväg ? då hinner ju läkemedlet vara helt ute ur kroppen innan operationen äger rum, och bör alltså inte påverka. Är väl därför det är så viktigt att säga exakt vilka läkemedel man tar så att det inte blir någon miss eller interagerar med varandra

Ja jag blev själv förvånad över det, när de väckte mig inne i op-salen sa jag att jag hade drömt och sen somnade jag om för en kort stund. Sen när jag kördes in på uppvaket så vaknade jag och pratade med sköterskan och sa igen att: ”jag drömde” . Sen var jag helt vaken och somnade inte om igen. Jag låg otåligt i sängen och väntade på fikabrickan, haha :)

Hahaha, det här svart får mig att längta till narkos ???

Jag har blivit sövd några gånger och för mig har det aldrig varit något orosmoment. Allt har gått jättebra. Jag har somnat direkt och vaknat som om det inte har hänt något i sjukhussängen! :)

Känns det som man sovit länge när man vaknar eller som att det går jättesnabbt?

För mig kändes det som att jag hade sovit i bara en millisekund, gick jättefort. Sövd- och sen vakna direkt. Fattade ingenting när jag vaknade haha

Man märker inte att man somnat förrän man vaknar, och det finns ingenting däremellan. Inga drömmar, inget tidsperspektiv...