Operationsberättelser
Veckan jag skulle göra min operation var mer än rörig. Min brors flickvän skulle köra mig till sthlm från örebro fram och tillbaka. En kompis som hade gjort en bröstförstoring bara veckan innan tänkte följa med så kunde hon kolla upp så allt var som det skulle. Tänkte då också att min kompis och min brors flickvän (nämner inga namn, vill ha den här sidan ganska privat från vänner & släkt) kunde hålla varandra sällskap medans jag opererades. Men blev en massa missförstånd så min brors flickvän trodde att vi typ utnyttjade henne för skjuts eller liknande. Vilket absolut inte var fallet! Men hon ville inte köra längre, och hittade ingen lösning förutom och åka buss själv fram och tillbaka. Kändes inte alls bra, då jag aldrig åkt själv till Sthlm och nu skulle jag åka själv plus att jag skulle var nyopererad. Men snackade med min bästa vän igen och hon övertalade sin pojkvän att köra oss, han fick såklart en slant, dock av mina föräldrar. Men han hade ju sjukskrivit sig fastän han inte var sjuk, bara för och köra oss så han var värd guld i det läget! Det värsta med det här var att vi löste allting dagen innan min operation, så jag var i stort sett ett nerv vrak. Men så kom den stora dagen! Gick upp hyfsat tidigt och åt en rejäl frulle då man inte får käka 2 h innan operationen. Min vän och hennes pojkvän kom och hämtade mig, då bytte vi bil till mina föräldrars då den är mycket mer bekväm och mer plats i den. Bilresan gick som den skulle och vi kom fram ungefär en timme innan jag skulle opereras. Då gick vi och satte oss på waynes coffe, där dom käkade. Kommer fortfarande ihåg hur hungrig jag var när jag satt och kollade på när de åt. Men men, får man inte äta så får man inte! Efter det gick vi runt lite på stan för och fördriva tiden ett tag. Kände mig ju inte speciellt snygg, hade mjukisar och min brors jätte stora tröja på mig, osminkad och descutan i håret.. Ussh! Men sedan blev klockan 4, så vi tog oss bort till kliniken där vi fick sitta och vänta ett tag. Fick sedan träffa läkaren en snabbis och bytte om till bara morgonrock och trosor. Satt ett tag och läste en tidning i omklädningsrummet och kommer ihåg att jag tänkte "nu är det äntligen dags". Började även bli lite nojig och tänkte att narkosen skulle gå dåligt. Sedan kom narkosläkaren in och berättade lite hur det skulle gå till och så fick jag en kopp med 4-5 tabletter som jag skulle ta innan operationen. Tog tabletterna och gick på toa, sedan tog de mig till operations rummet där jag fick ta av mig morgonrocken och lägga mig på operationsbordet. Narkosläkaren satte fast lite grejer och förklarade ännu mer vad som skulle hända. Sedan minns jag bara att han sa "nu kommer du somna". Känslan när jag vaknade måste vara ngt av det konstigaste jag varit med om. För när jag vaknade så kändes det bara som jag stängt och öppnat ögonen igen. Kändes verkligen inte som att man hade sovit i mer än en timme. Jag sover alltid på sidan när jag sover, aldrig på rygg. Så jag var visst väldigt besvärlig när jag vaknade. För jag la mig först på ena sidan men då flyttade läkaren mig så jag låg på rygg igen. Men då rullade jag över till andra sidan så dom försökte få mig och fatta att jag var tvungen att ligga på rygg, var ganska groggy efter narkosen så var väl inte så kvickt tänkt. Hade bara ont i det ena bröstet när jag vaknade så fick mer smärtstillande. Men hade däremot ett sjukt tryck på bröstkorgen, vilket inte var så behagligt. Men kändes bra och äntligen ha ett par bröst! Försökte somna om en stund men det funkade inte. Ringde min kompis och sa att jag ville åka hem, så de kom efter en halvtimme ungefär. Klockan var ungefär 8 på kvällen när vi skulle bege oss hemåt. Fick lite råd och massa piller med mig. Skulle sedan klä på mig vilket inte var det lättaste, så sjuksköterskan hjälpte mig med kläderna. Efter det besvärliga klädbytet så gick vi till bilen, vilket inte gick så snabbt då jag var väldigt stel. Men tog mig iaf dit. Hade tagit med mig min kudde och en filt i bilen, så la mig bekvämt och däckade efter max 5-10 minuter pga av tabletterna jag hade tagit. Sen sov jag hela vägen hem som en stock, de fick tom väcka mig när de skulle lämna av mig. Mina föräldrar tog min väska och allt annat och bar upp. Berättade lite kortfattat vad som hade hänt, sen gick jag och la mig igen! De följande dagarna kom jag knappt ur sängen så fick hjälp med att komma upp. Förutom att mina bröst var blåa så hade jag inga besvär efteråt, eller jag var ju självklart öm och hade ont! Hoppas det var trevlig läsning för er :)
Jag gjorde min bröstförstoring 23/5-2012.
Jag kommer till Art Clinic 11.30. Där visas jag till mitt rum av trevlig personal. Jag byter om till en skön morgonrock, strumpor och tofflor. Jag får svara på några frågor. Sedan får jag lite mediciner mot illamående bland annat. Får nål i armen. Sedan får jag väga mig. Narkosläkaren kommer förbi och pratar lite förberedande.
18 oktober var det min tur.....va riktigt nervös dagen innan kunde inte sova alls. Hade ställt klockan på 5. Gick upp gav min lille pojke välling sen så körde min sambo oss till min mamma då hon skulle passa vår son.
Vi körde i ca 1 timme sen var vi framme halv 8. Vi fick vänta en liten stund sen kom sköterskan Birgitta och tog hand om mig ställde lite frågor och gick igenom hälsodeklarationen. Sen visa hon in oss på rummet och jag fick duscha med en gång.
Så var jag där på konsultation. Gick igenom olika implantat, vart jag ville ha snittet, storlek o allt såntdär. Så fick man se slutresultatet på 3Dbild på sin egen kropp! Patrik förklarade allt jätte lugnt och tydligt.
Till att börja med har jag aldrig haft en tanke på att göraen bröstförstoring, trots missnöje över små bröst. Bröstförstoring har för mig varit synonymt med blonderade Stureplansbrudar med monströsa bröst, jo precis så fördomsfull har jag varit (kanske inte helt utan belägg dock…). När jag helt plötsligt (väldigt ordagrant faktiskt!) och väldigt överraskande kom på att också jag kunde göra en bröstförstoring, dock till icke-monstruös storlek, så blev jag väldigt glad och något exalterad, så exalterad och glad över min nyvunna insikt att jag vill göra det nu!
Känns hel skummt att det nu är min tur att skriva en operationsberättelse.
Jag opererades igår kl 8.30.
Vaknade kl 4.30, en timme innan klockan ringde. Kunde inte somna om. Låg och tittade på mina älskade barn och man och läste lite på forumet. Duschade en sista dusch med medlet och tog sen vagnen till Calanderska. Det regnade och åskade..var rädd för att det var ett dåligt tecken..
Jag gick upp kl 6 på morgonen för att duscha med descutanet för en andra gång. Skit äckligt tycker jag då man blev. Så torr och håret blev ju hemskt! Men det var bara att stå ut. Fick ju inte äta någonting heller, så hungrig som man va väckte jag min pojkvän, packade ner det sista för att sedan gå ut till bussen. På bussen så träffade vi min kompis som jag skulle opereras med samt hennes flickvän. Vi började prata lite smått om vad som faktiskt väntade och hon var betydligt mycket nervösare än vad jag var!
Okej, det är dags för min operationsberättelse då.
Den 18 Januari 2012 var det min tur.
Åkte in tillsammans med min mamma dom 20 minuterna dit var jag inte alls nervös.
Tisdag 17 April
Idag är det dags för min operation och min syster är snäll nog att följa med som stöd och chafför. Vi kör hemmifrån ca 0600 och kommer fram till Landskrona ca 0830. Jag är konstigt nog inte lika nervös som jag trodde jag skulle vara, mer min syster som stressar upp sig och är nervös hehe.
Då har dagen D både kommit och gått.. Torsdagen den 8 mars var dagen som jag längtat efter.
Vaknade tidigt på morgonen, passade på att mysa och kramas extra mycket med min dotter innan min lillasyster tog och körde mig till Landskrona. Hade fått tid där kl. 10,00 men vi var där redan 9,45 för vi var ute i god tid då det hade snöat hela natten.
Fick faktiskt vänta en bra stund i väntrummet innan de äntligen kallade in mig (klockan hade blivit 10,30) så mina känslor var upp och ner hela tiden.
Nu vare dags för mig!
Min resa mot min drömkropp
Hejsan! Nu har det gått snart 3 dagar sen min OP och jag ska försöka berätta allt jag kommer ihåg.
Jag ska vara på kliniken klockan 8 på morgonen och både mamma och pappa följer med och stöttar mig.
Eftersom jag måste fasta 6 h innan OP så vaknar jag bara en halvtimme innan vi ska gå till tåget, och då tvättar jag mig en sista gång med descutan noga.
När jag sitter på tåget försöker jag bara tänka på annat för annars började jag bara vela av stl igen och bara blev nervös. Jag och Örjan hade iaf bestämt oss för 350cc medium plus profile mentor bakom muskeln.
Då var det min tur att skriva en op berättelse. (väldigt lång)